Förra veckan kunde Mitt i berätta om planändringen som gör att Stiftelsen Ytterby gruva troligen kommer att kunna köpa loss en del av stenbrottet från Fortifikationsverket.

Nu berättar stiftelsens ordförande Sven-Olof Kviman om planerna för området.

I gruvfogdebostaden bodde gruvfogdar fram till nedläggningen av gruvan på 1930-talet. Från 1950-talet var den sommarbostad för anställda inom försvarsmakten, men står numera tom.

Fortifikationsverket

Turerna kring gruvan har varit många och började redan för mer än tio år sedan.

Trassliga villkor

På den tiden var Vaxholms stad inte särskilt intresserad av den potentiella turistmagneten.

Men föreningen Ytterby gruva, som bildades 2015, hade kontakt med markägaren statliga Fortifikationsverket om att köpa hela området, totalt närmare 22 000 kvm.

I stället ville staten sälja marken för bostadsbyggande, vilket skulle ge bättre betalt.

– Men det var inte möjligt eftersom det är naturmark. Då kunde vi pruta priset från flera miljoner till 300 000. Sen höll vi på flera år och skulle skriva avtal, berättar Sven-Olof Kviman.

– Men då är det så att statliga myndigheter bara får sälja mark till en annan statlig myndighet – eller en kommun.

Kommunen blir mellanhand

Ännu ett krux var att staten ville behålla allt under jord – gruvan och det tidigare underjordiska beredskapslagret för bränsle. För att ändå få till en affär skulle det krävas en kostsam ”tredimensionell” planändring som skulle ta tre år, berättar Sven-Olof Kviman.

Lösningen på allt kom förra året då man kom på att man kan ansluta gruvfogdebostaden med en liten väg till Gruvvägen norr om gruvan och därmed göra det möjligt att stycka av den och fogdekontoret.

Den lilla plätten mark kan på så vis säljas till Vaxholms stad som i sin tur säljer den vidare till den för ändamålet bildade Stiftelsen Ytterby gruva.

Som grund finns sedan 2023 ett beslut i Vaxholms kommunstyrelse om att kommunen ska verka för ett så kallat transportköp av Ytterby gruva.

När det gäller resten av marken ska den bli en gemensamhetsanläggning som fortsatt ägs av staten, men skötas av stiftelsen och kringboende, berättar Sven-Olof Kviman.

Uteplatser och parkering

– Stiftelsen, 19 fastigheter i tomtägarföreningen och andra kringboende går in med pengar för att gallra, göra i ordning stigar och vägar, uteplatser och en parkeringsficka vid trappan.

Bland planerna finns även en glasmonter med jordartsmetaller, renovering av fogdekontoret och att inrätta ett stipendium för forskning och studier. 

Med hjälp av pengar från Stiftelsen för strategisk forskning har gruvvännerna även börjat ta fram QR-tavlor med information.

Kliar det i fingrarna att få sätta igång? 

– Ja det gör det. Men när man har stått ut i tio år så kan man stå ut lite till. Nu när vi ser en lösning som vi inte såg för bara ett halvår sedan.

Ny gång till schaktet

Hur det blir med besök i själva gruvan återstår att se. Sedan schaktet stängdes av med tiotals meter betong och sten är enda ingången via det flera hundra meter långa tunnelsystemet som byggdes när gruvan blev beredskapslager på 1950-talet.

Ytterby gruva. Strecken som löper från syd till nordost är tunnlarna till beredskapslagret.

AQ Arkitekter 2012/Fortifikationsverket

Sven-Olof Kviman beskriver gruvschaktet:

– När du gått in är det som en kyrksal, med otrolig akustik. Bergväggarna är ganska släta och tvära, rätt ned.

– Vi har en idé om att spränga en 20-25 meter lång gång till själva schaktet, från gruvfogdebostaden.

Förslaget att ändra planen för att möjliggöra vägen till gruvfogdebostaden och därmed avstyckning är på samråd fram till och med 20 februari