"Vila vid denna källa" sjöng Carl Michael Bellman, troligtvis pokulerande och med fjärilar flygande omkring sig. Vilar gör dock inte Skarpnäcksbon Antonie Grahamsdaughter som jobbar hårt med Bagarmossenskogen och protesterna mot byggplanerna för Bergholmsbacken.

Bland annat har hon gjort egna undersökningar av fladdermöss i skogen. Under vistelserna har hon också intresserat sig för våtmarken vid ett litet parti alsumpskog.

Källans vatten rinner ut i alsumpskogen.

Antonie Grahamsdaughter

I en rapport av konsultbolaget Sweco från 2020 noteras att det finns vatten som tränger upp ur berget.

– Men det har aldrig gjorts någon undersökning, säger Antonie Grahamsdaughter som gett namnförslaget Bergholmens källa.

Ett namn som SGU nappat på och registrerat.

Källan hittas västerut sett från den stig som går västerut närmast fotbollsplanen i backen.

SGU

Aldrig torrt

Under ett år studerade hon platsen vid alsumpskogen. Marken blir trots torrperioder aldrig torrlagd. Antonie Grahamsdaughter har också gjort mätningar av temperaturen. Även vintertid är vattnet fem till åtta grader varmt.

– Att vattnet inte fryser till is är ett sätt att identifiera en artesisk källa, säger Antonie som befarar att alsumpskogen, ska fara illa i samband med byggprojektet.

Människor i forntid

I närheten av källan finns spår av forntida mänsklig aktivitet. Ett gravfält ligger intill Skarpnäcksvägen och i skogen har det hittats bland annat utknackade skålgropar i stenar. De senare brukar tolkas som tecken på förekomsten av fruktbarhetskult.

Birgitta Palmertz, Antoinie Grahamsdaughter och Dominique Gréau i skogen. Den sistnämnde gör en skylt som ska sättas upp vid källan.

Ingela Gréau

Förutom att fungera som en källa för dricksvatten kunde det också förekomma offerriter vid källorna. Det är något man tar fasta på när källan invigs den 21 december.

– Vi följer järnålderns kalender för ceremonier. Under vintersolståndet delade man en måltid och offrade till gudarna, säger Antonie Grahamsdaughter.