Svante Bengtsson, arkitekt på byrån 2BK, står på Hornsgatan och blickar upp mot en vind som han planerar att renovera. Trots att han skickade in sin ansökan om bygglov till stadsbyggnadskontoret redan i november, har ärendet ännu inte öppnats. 

För Svante är långsamma handläggningstider ett välkänt problem.

– Svar inom de lagstadgade tio veckorna är ovanliga, säger han. Jag har tidigare väntat upp till sex månader på ett beslut.

Och han är inte ensam. En genomgång av 150 bygglovsansökningar i Stockholms stad, fördelade på augusti, september och oktober förra året, visar att nästan 30 procent av ärendena inte fick återkoppling inom de lagstadgade tio veckorna. I hela 44 ärenden, eller 29 procent, dröjde svaren längre.

Får bottenplats

Branschorganisationen Svenskt Näringsliv får ofta höra från sina medlemmar om de försenade bygglovsbesluten.

– För våra medlemmar, som är beroende av att byggloven fungerar, blir det svårt att planera sin verksamhet. De vet inte om de kan behålla sin personal, eftersom de inte vet när de kan starta sina projekt, säger Olle Karstorp, regionchef på Svenskt Näringsliv.

Olle Karstorp, regionchef på Svenskt Näringsliv, säger att kortare handläggningstider har varit en av de mest prioriterade åtgärderna från företagarnas håll i flera år.

Pressbild

Klagomålen från företagare återspeglas i den senaste undersökningen från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I "Företagsklimat 2023" får Stockholm ett betyg på 51 av 100 och hamnar på plats 168 av 175 deltagande kommuner när det gäller bygglovshantering.

Långa handläggningstider gäller inte bara Stockholms stad, utan många kommuner brottas med samma utmaning, enligt Svante Bengtsson som pratat med branschkollegor.

Martin Svensson

Negativ spiral

För Svante Bengtsson blir de långa väntetiderna särskilt påtagliga när han försöker ge sina kunder tidsramar.

– Kunderna frågar oss hur lång tid bygglovet tar, och vi svarar att det normalt ska ta tio veckor, men det kan lika gärna ta trettio. Vi ritar och håller tempot, men efter 20 veckor måste vi börja om med hela projektet. Det skapar en osmidig och stökig hantering.

Svante är också skeptisk till den lagstadgade tidsgränsen på tio veckor. Han tror inte att det fungerar som en morot, utan snarare som en broms.

Han menar att vore bättre att ta bort tidsgränsen och istället fokusera på att ha en bra dialog. På så sätt skulle kontoret också få in hela avgiften, som annars reduceras med 20 procent för varje vecka som drar över tiden.

– Det leder i sin tur till att kontorets budget sjunker på grund av att det tar så lång tid. Man har hamnat i en negativ spiral som jag är jävligt orolig för som arkitekt.

Svarar på kritiken

Förra året reducerade stadsbyggnadskontoret avgiften i över 700 ärenden för att de hade gått över tidsgränsen. Mikael Andersson Ståhl, chef för bygglovsavdelningen på stadsbyggnadskontoret, svarar skriftligen på kritiken.

"Vi strävar efter att klara de lagstadgade 10 veckorna men är medvetna om att vi inte alltid klarar av det. Vi vill bli bättre på att klara tidsfristerna och vidtar åtgärder för att korta ledtiderna och öka effektiviteten," skriver han.

Han förklarar att det skulle vara möjligt att få bättre statistik genom att avslå eller avvisa ansökningar snabbt, men att man istället prioriterar att ha en dialog med den som söker för att kunna bevilja fler ansökningar.