Skillnaderna mellan kommunerna har varit okända, men nu har Aftonbladet samlat in uppgifter från landets kommuner om hur många som fått avslag eller bifall på sin ansökan om särskilt boende under perioden 2018–2021.
Kartläggningen visar att snittet för andelen som nekas i hela landet är 7 procent, men i en handfull kommuner ligger andelen på över 20 procent. En av dem är Sollentuna där 25 procent fick avslag. Endast en kommun i Sverige har en högre andel.
– Vi jobbar mycket med att folk ska kunna bo kvar hemma. Många vill bo kvar hemma om de känner sig trygga, säger vård- och omsorgsnämndens ordförande Anna-Lena Johansson (L).
Men här handlar det om äldre som faktiskt har ansökt om plats på särskilt boende.
– Det är viktigt att alla ska bedömas individuellt utifrån sina behov. Kanske har vi en högre andel sökande som inte är berättigade till särskilt boende enligt lagen, som säger att man måste uppfylla kraven om att ha behov av vård 24 timmar om dygnet.
"Människoliv går till spillo"
Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, menar att skillnaderna mellan kommunerna är "skrämmande" då det inte är så att de äldres behov i olika kommuner skiljer sig åt så kraftigt.
– Människoliv går till spillo på grund av de här olikheterna. Konsekvenserna är väldigt allvarliga för många individer som drabbas av de här avslagen. De äldres rättigheter är för svaga, säger han till Aftonbladet.
Anna-Lena Johansson tycker att 25 procent avslag låter ”väldigt högt” men hon misstänker att siffrorna kan ha påverkats av att serviceboenden, som finns i exempelvis Stockholms stad, kanske har räknats in i statistiken.
– För serviceboende är kraven mycket lägre än för särskilt boende. Och den typen av boende har vi inte i Sollentuna, säger hon.
Varför finns inte det i Sollentuna då?
Dagens äldreboenden är för multisjuka och dementa.
– Jag vet inte om Sollentunahem har sådana planer, men det kommer nog att finnas intresse från privata byggföretag framöver. De tänker på marknaden och i Sollentuna finns många äldre som bor i hus och har råd att köpa bostadsrätt.
En annan sak som kan ha påverkat siffrorna är att en del kommuner har en garanti som innebär att alla över en viss ålder, oftast 85 år, får plats på äldreboende då de vill ha en sådan.
– Vissa kommuner har med ålder som parameter, men vi utgår från de faktiska behoven. Några kan ha stora behov vid 67 medan andra är helt utan behov av insatser vid 100. Har man en garanti för alla över 85 så riskerar det att bli kö så att de som verkligen har behov inte får plats, säger Anna-Lena Johansson.
Eller så skapar kommunen fler platser?
– Ja, men det tar tid att bygga ut, och det är fortfarande viktigt att det är behoven som styr.
Yngve Gustafson är mycket kritisk mot kvarboendeprincipen, att man ska bo kvar i sitt eget hem så långt det är möjligt.
– Man måste kunna ha en större rättighet att själv få avgöra var man ska bo när man blir gammal och sjuk och känner sig otrygg, säger han.