Fästingburen hjärnhinneinflammation, TBE, är en virussjukdom som kan leda till hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljuskänslighet, förvirring och i värsta fall förlamning.
Men det finns vaccin, och barn kan vaccineras från ett års ålder.
Enligt det budgetunderlag för 2025 som hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om föreslås nu kostnadsfri vaccinering för treåringar, med start nästa år för barn födda 2022.
– Det låter bra tycker jag. Man blir förvånad över att det är såpass dyrt att vaccinera, säger John Vanleer.
Han bor vid Telefonplan men besöker Fruktparken i Liljeholmen med sonen Otis, 3, den här dagen.
– Otis är redan vaccinerad, säger han.
Där leker även Enzo, som snart fyller fem år. Varken han eller mamma Elsa Devall är vaccinerade.
– Det har inte blivit av. Jag tänker att vi ändå är mest i stan, säger hon.
Beslut i höst
Beslut om gratis vaccinering tas i regionfullmäktige i höst i samband med budgeten.
Den skulle då bestå av grundvaccinering samt en boosterdos, i ett första skede.
Om 65 procent av målgruppen nappar blir kostnaden för regionen 4,4 miljoner kronor första året 12,7 miljoner de kommande två åren och 16,5 miljoner från och med det fjärde året.
Flera doser krävs
För en barnfamilj är annars TBE-vaccinering rätt kostsamt. Varje dos kostar runt 400 kronor. För alla under 50 år behövs tre doser första året, sedan dos 4 efter tre år. För 50+ behövs en dos 5 efter ytterligare tre år.
Alla rekommenderas sedan att ta påfyllnadsdoser vart femte år.
Tova Bostedt och Malin Björkstedt lunchar invid parken. De tycker att det är väl sent att vaccinera vid tre års ålder. De har vaccinerat sina barn när de fyllt ett.
Lite dyrt har det blivit.
– Fast så viktigt. Det är bra om alla kan vaccinera oavsett ekonomi, säger Tova Bostedt.
Lönar sig
Frågan om avgiftsfri vaccinering har varit på tapeten i många år, men i Region Stockholm har det hittills inte ansetts "hälsoekonomiskt".
Tills nu. Förra sommaren drabbades rekordmånga stockholmare, 163 personer, av hjärnhinneinflammation orsakad av TBE-viruset, något som även blir en kostnad för sjukvården, ibland under lång tid.
Stockholms centrum för hälsoekonomi bedömer nu att gratis vaccinering skulle vara "kostnadseffektivt".
Typisk svensk sommar mumma för fästingarna
Förra sommaren var fästingvänlig med mycket regn. Frågan är vad vi har att vänta oss i år.
2023 drabbades rekordmånga stockholmare, 163 personer, av hjärnhinneinflammation orsakad av TBE-viruset.
Nu har vi haft en kall och snörik vinter, där fästingarna legat skyddade i dvala. Har vi nu en ny fästingsommar att vänta?
– Nej, det är det väder vi får i sommar som spelar roll. Om det blir varmt och fuktigt är det gynnsamt för fästingarna. Blir det en torr sommar är de mindre aktiva. Är det riktigt varmt och torrt kan de dö, säger Didrik Vanhoenacker, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet.
Men med ett allt varmare klimat får vi räkna med att fästingplågan ökar. Och att fler arter tar sig till Sverige.
Vid Statens veterinärmedicinska anstalt analyseras fästingar för att se om de bär på smittämnen.
SVA
Fästingstudie
Vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, startade förra året ett projekt där allmänheten skickar in bilder på fästingar via webbverktyget "Rapportera fästing" för att de ska kunna studera utbredning samt identifiera vilka arter som finns.
Över 20 000 bilder har kommit in, varav omkring 3 000 från Stockholms län.
– Syftet är att hitta ovanliga/exotiska fästingar. I år har vi också möjlighet att i de fyra nordligaste länen ha en övervakning av tajgafästingen och analysera dessa för TBE-virus, säger Anna Omazic, forskare vid SVA.
För att kunna analysera virus måste fästingen skickas in. Under 2023 inkom ett 40-tal fynd av ovanliga fästingar från olika delar av landet, som ska analyseras för att se om de bär på smittämnen.
Anna Omazic uppmanar alla i Sverige som hittar en fästing att rapportera den i SVA:s webbverktyg "Rapportera Fästing".
SVA
Flyttar in
Tajgafästingen har kommit in österifrån. Andra typer av fästingar, till exempel brokig hundfästing och kennelfästing, finns i Europa och kan lifta hit via resande hundar och människor. Flyttfågelfästingen kommer, som det låter, hit med fåglar.
Inte heller Anna Omazic vill spå om vi har en fästingsommar framför oss.
– Vår vanliga fästing trivs väldigt bra med ”svenskt sommarväder”, runt 15-20 grader, och en del regn så att det är fuktigt. Exotiska fästingar som kommer på besök, till exempel flyttfågelfästingen, trivs däremot bäst om det är varmt och torrt, säger hon.
Vår vanliga fästing trivs väldigt bra med svenskt sommarväder
Lägger många ägg
De flesta fästingar som angriper människor, hundar och katter, tillhör arten vanlig fästing, Ixodes ricinus.
Den finns i hela Götaland, nästan hela Svealand och även utefter norrlandskusten.
Parning äger rum innan honans sista blodmål och hon lägger 1 000-3 000 ägg.
Larven är 0,5 mm lång och har 6 ben. Den behöver en blodmåltid innan den blir nymf.
Nymfen är 1 mm och har 8 ben, och efter en blodmåltid kan den övergå till vuxen fästing.
En fästinghona lever vanligen cirka tre år.
Fästingar överför bakterier, virus och mikroorganismer från ett värddjur till ett annat.
Max 2 av 100 fästingar bär på TBE. Upp till en tredjedel av dem som smittas får hjärnhinneinflammation.
Man kan vaccinera sig mot TBE.
Ju längre en fästing får sitta, desto större risk är det att smitta sprids. Ta därför bort den så fort du kan.
Källa: Naturhistoriska riksmuseet, 1177
Fästingarna sitter gärna på grässtrån och hoppar över till sitt offer.
Mostphotos