Larmet går: Brand i flyktingförläggning. Fyra minuter senare är räddningstjänsten där. Svart rök tränger ut. Två rökdykare går in, och efter det som känns som en evighet kommer de ut med – en stor docka.
Den byts raskt ut mot en person, sminkad sotig och blodig, som bärs iväg och tas omhand av ambulanssjukvårdare, som nu anlänt. Snart fylls gräsmattan med figuranter.
Flera polisbilar har också kört fram.
Det är en solig och lite blåsig oktoberdag. Brandförsvaret övar "pågående dödligt våld" tillsammans med polis och ambulans vid sin anläggning i Ågesta i södra Stockholm.
– En sådan här situation kan vi inte hantera ensamma. Vi måste öva samverkan, säger Peter Arnevall, förbundsdirektör vid Storstockholms brandförsvar.
I tiden
Tolv gånger om året har de sådana här övningar. De scenarier som byggs upp ska vara verkliga "så att vi känner när vi övar att vi ligger rätt i tiden", säger han.
I augusti höjdes hotnivån mot Sverige till en fyra på en femgradig skala.
Den här övningen infaller dagen efter att två svenska fotbollssupportrar skjutits till döds i Bryssel av en IS-terrorist.
Det var efter terrordådet vid Bataclan i Paris 2015, då 130 personer dödades, som räddningstjänsten ökade beredskapen för terrorattentat. Och sedan dådet på Drottninggatan 2017 har de övat regelbundet.
– Idag, i den här övningen, är terroristerna högerextrema. Vi får inte fastna i att det bara är islamister som kan utföra terrordåd, säger Peter Arnevall.
Plötslig hörs flera skarpa smällar. En pojke kommer springande från busshållplatsen vid en annan flyktingförläggning en bit därifrån. "Hallå, hallå, hjälp!" skriker han innan han faller ihop.
Idag, i den här övningen, är terroristerna högerextrema.
Polisen skjuter
Polisen lämnar branden och springer ditåt med dragna vapen, och möter en pistolbeväpnad gärningsman. Han skjuts ner.
Men det finns fler, och medan några poliser samlar ihop skadade och skrikande figuranter lyckas övriga poliser oskadliggöra två till.
Pojken på marken skriker. Sedan blir han tyst. Död?
Först nu, när polisen har situationen under kontroll, kör ambulanserna fram. För sent för att rädda pojken.
Räddningspersonalen måste prioritera: hur många liv finns att rädda i förläggningen, i bussen? förklarar de. Ut ur bussen bärs döda och skadade.
Övar krig
Figuranterna, gymnasister på ett samhällsvetenskapligt program med inriktning mot uniformsyrken, har gjort en insats och samtidigt fått inblick i yrkeslivet.
Nu får de tvätta bort sminket. Räddningstjänst, ambulans och polis återgår till vardagsjobbet.
Nästa vecka är det en ny övning, som polisen håller i. Då handlar det om hur de ska agera i olika situationer om ett krig bryter ut.
Så förbereder sig vården för terrorattentat
Vården i Region Stockholm förbereder sig på det värsta. Bara i år sker 25 övningar.
Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan den 17 augusti och ligger nu på en 4:a på en 5-gradig skala.
Om något händer i Stockholm är vården beredd. Hur det går till styrs av den katastrofmedicinska beredskapsplanen. Den reviderades 2022, mycket på grund av erfarenheterna efter dådet på Drottninggatan 2017 och pandemin 2020.
– Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning, säger säger Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap i Region Stockholm.
När larmet går
Om ett sprängattentat mot till exempel Centralstationen skulle inträffa larmas förstås ambulanser och personal ut direkt.
Larmet går också till regionens tjänsteman i beredskap, samordnar insatsen. Akutsjukhus och ibland närakuter, inventerar operationskapacitet, vårdplatskapacitet och förbereder mottagande.
– På plats ska de skadade bedömas, och en prioritering görs utifrån hur snabbt de måste in till sjukhus, säger Jessica Vinberg.
De skadade får reflexband med färgkoder. Röd för prio 1: livshotande trauma, gul för prio 2: allvarligt skadade, grön för prio 3: "walking wounded", och så blå för prio 4: skadade som inte förväntas överleva trots bästa vård, eller är döda.
Vård i stor skala
Att hantera skador efter skjutningar är vardag i akutvården, säger Jessica Vinberg, och sprängningar förekommer men än så länge inte med så många som skadats.
Men vid en masskadehändelse är det förstås en helt annan dimensionering.
En uppsamlingsplats måste ordnas, antingen i en närliggande byggnad, eller i tält.
– Man kan behöva få in folk i värmen, eller ge vård innan transport till sjukhus.
Region Stockholm har förstärkningsresurser, som lättviktsbårar, bårbockar, filtar, tält, belysning och annan utrustning placerade hos räddningstjänsten.
Vården är väl förberedd på masskadehändelser, enligt Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap.
Tom M Kronestedt
Psykiskt stöd
Psykosocialt omhändertagande ingår också i planeringen.
– Det är något vi fick upp ögonen för efter Drottninggatan. Behovet av stödinsatser var stort, det var en skrämmande händelse, inte minst för många barn, säger Jessica Vinberg.
Kan vi känna oss trygga?
– Vi gör vårt allra bästa för att förbereda oss. Bara i år har vi 25 övningar. Men varje händelse är unik.
Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning
Så övar vården
Table top: Man sitter runt ett bord och "spelar" ett visst scenario. Varje funktion eller aktör beskriver hur de kommer att agera.
Larmövningar: Test av larmvägar och hur lång tid det tar att samla personal.
Surge Capacity: Magnetfigurer på whiteboardtavlor visualiserar ett scenario för att säkra kapacitet – var de skadade finns, personal, material, flöde genom sjukhuset.
I fält: Ambulanspersonal övar olyckor med farliga ämnen. I höst blir det en större övning med markörer (skadesminkade människor med vitalparametrar på en lapp) från skadeplats ända in på akutsjukhusen.
Källa: Region Stockholm
Hoten mot Stockholm
Klimatförändringar (värmeböljor, torka, skyfall).
Kemikalieolyckor, störningar i teknisk infrastruktur.
Kriminalitet, terroristangrepp.
Pandemier.
Försämrat säkerhetspolitiskt läge i Östersjöområdet.
Källa: Region Stockholm
Så förbereder sig vården för ett terrorattentat
Så förbereder sig vården för terrorattentat
Vården i Region Stockholm förbereder sig på det värsta. Bara i år sker 25 övningar.
Terrorhotnivån i Sverige är förhöjd sedan den 17 augusti och ligger nu på en 4:a på en 5-gradig skala.
Om något händer i Stockholm är vården beredd. Hur det går till styrs av den katastrofmedicinska beredskapsplanen. Den reviderades 2022, mycket på grund av erfarenheterna efter dådet på Drottninggatan 2017 och pandemin 2020.
– Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning, säger säger Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap i Region Stockholm.
När larmet går
Om ett sprängattentat mot till exempel Centralstationen skulle inträffa larmas förstås ambulanser och personal ut direkt.
Larmet går också till regionens tjänsteman i beredskap, samordnar insatsen. Akutsjukhus och ibland närakuter, inventerar operationskapacitet, vårdplatskapacitet och förbereder mottagande.
– På plats ska de skadade bedömas, och en prioritering görs utifrån hur snabbt de måste in till sjukhus, säger Jessica Vinberg.
De skadade får reflexband med färgkoder. Röd för prio 1: livshotande trauma, gul för prio 2: allvarligt skadade, grön för prio 3: "walking wounded", och så blå för prio 4: skadade som inte förväntas överleva trots bästa vård, eller är döda.
Vård i stor skala
Att hantera skador efter skjutningar är vardag i akutvården, säger Jessica Vinberg, och sprängningar förekommer men än så länge inte med så många som skadats.
Men vid en masskadehändelse är det förstås en helt annan dimensionering.
En uppsamlingsplats måste ordnas, antingen i en närliggande byggnad, eller i tält.
– Man kan behöva få in folk i värmen, eller ge vård innan transport till sjukhus.
Region Stockholm har förstärkningsresurser, som lättviktsbårar, bårbockar, filtar, tält, belysning och annan utrustning placerade hos räddningstjänsten.
Vården är väl förberedd på masskadehändelser, enligt Jessica Vinberg, enhetschef för katastrofmedicinsk beredskap.
Tom M Kronestedt
Psykiskt stöd
Psykosocialt omhändertagande ingår också i planeringen.
– Det är något vi fick upp ögonen för efter Drottninggatan. Behovet av stödinsatser var stort, det var en skrämmande händelse, inte minst för många barn, säger Jessica Vinberg.
Kan vi känna oss trygga?
– Vi gör vårt allra bästa för att förbereda oss. Bara i år har vi 25 övningar. Men varje händelse är unik.
Det vi uppmanar till nu är att vara vaksamma och att vårdgivarna går igenom sina planer och sin utrustning
Så övar vården
Table top: Man sitter runt ett bord och "spelar" ett visst scenario. Varje funktion eller aktör beskriver hur de kommer att agera.
Larmövningar: Test av larmvägar och hur lång tid det tar att samla personal.
Surge Capacity: Magnetfigurer på whiteboardtavlor visualiserar ett scenario för att säkra kapacitet – var de skadade finns, personal, material, flöde genom sjukhuset.
I fält: Ambulanspersonal övar olyckor med farliga ämnen. I höst blir det en större övning med markörer (skadesminkade människor med vitalparametrar på en lapp) från skadeplats ända in på akutsjukhusen.
Källa: Region Stockholm
Hoten mot Stockholm
Klimatförändringar (värmeböljor, torka, skyfall).
Kemikalieolyckor, störningar i teknisk infrastruktur.
Kriminalitet, terroristangrepp.
Pandemier.
Försämrat säkerhetspolitiskt läge i Östersjöområdet.
Källa: Region Stockholm