Tamana och Tabasum, nio och sju år gamla, har många kreativa lösningar för att familjen ska kunna stanna på Lidingö. De har bland annat hört talas om någon som ska flytta – hon kanske vill ge sin lägenhet till familjen? Kanske de kan fråga Lidingö stad igen?
Men deras trea i Rudboda är fylld av flyttlådor. När tidningen går i tryck bor de tillfälligt hos en bekant medan hon är bortrest. Stressen är stor hos föräldrarna, som inte har hittat någon lösning.
Stora planer
– Vi fick höra att kommunen anmäler oss om vi inte lämnar lägenheten. Jag vill absolut inte ha med polis eller Kronofogden att göra, jag har ju stora planer för min familj i Sverige, säger Najibullah Rahmanyar.
Familjen kom till Sverige efter att talibanerna intagit Afghanistans huvudstad Kabul 2021. Najibullah Rahmanyar var tvungen att fly då han arbetat som tolk för utländsk militär från bland annat Sverige.
"Min fröken säger att hon kommer att sakna mig jättemycket. Mina vänner säger att jag inte får flytta", säger nioåriga Tamana. Här med sin sjuåriga syster Tabasum.
Rósanna Róbertsdóttir
De tilldelades därefter en lägenhet på Lidingö. Najibullah trivs med sitt introduktionsjobb som lärarassistent i en förskoleklass på Christinaskolan, men nu har familjens tvååriga bostadskontraktet löpt ut. De lägenheter familjen hittat på Lidingös andrahandsmarknad har de inte råd med.
Enligt bosättningslagen måste kommuner erbjuda hjälp med boende till nyanlända som fått uppehållstillstånd som flyktingar. Men exakt hur länge de ska hjälpa till finns det inga krav på. Kommuner förhåller sig olika i frågan, Lidingö hör till dem som menar att etableringstiden på två år gäller.
Därefter är det svårt att få kontraktet förlängt, enligt Länsstyrelsen i Stockholm som granskade kommuners tillämpning av lagen år 2020. Andra kommuner i länet såsom Huddinge, Järfälla och Nykvarn har längre kontrakt att erbjuda och Botkyrka ger möjlighet till permanent boende för barnfamiljer.
Samma möjligheter
Daniel Larson (S), oppositionsråd på Lidingö, tycker att regeln går emot FN:s barnkonvention. Han menar även att den struntar i var de berörda personerna befinner sig i sin etableringsprocess.
– Alla i den här familjen har lärt sig svenska. Vi ser återkommande exempel på hur tvåårsregeln försvårar integrationsarbetet. Staden bör också ta särskild hänsyn till hur beslut påverkar barn.
Flera Lidingöbor som känner familjen är upprörda.
– Vi är många familjer i Rudboda som är mer eller mindre chockerade över den attityd våra omtyckta grannar har mötts av. Vi är både ledsna och upprörda, skriver Johan Andersson i ett mejl till Mitt i.
"Jag har varit stressad i typ tre månader. Mina vänner är jätteledsna. De kommer att sakna mig jättemycket och jag har ett fotbollslag", säger Tamana. Här ihop med systern Tabasum och pappan Najibullah Rahmanyar.
Rósanna Róbertsdóttir
Kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M), menar att det handlar om principer.
– Vi kan inte prioritera folk baserat på bakgrund eller något annat. Alla Lidingöbor ska ha samma möjligheter.
Har de som haft två år på sig att etablera sig haft samma möjligheter som andra?
– Alla har olika förutsättningar i livet. Därför är det viktigt att hantera alla på samma sätt. Men om man vänder sig till socialtjänsten kan man få hjälp. Så gott som alla klarar av att hitta ett boende under tvåårsperioden.