På förskolan Gullängen i Gubbängen går hela 134 barn. Sannolikheten är hög att något eller några av dem på något sätt far illa, eller kommer att göra.

När den misstanken uppstår hos en anställd på förskolan, är denne skyldig enligt lag att göra en orosanmälan till socialtjänsten. Lisa Hägglund, förskollärare sedan 2008, har gjort flera.

– När man väl har gjort några anmälningar vet man vad det handlar om och hur processen går till. Det handlar inte om att stjälpa för familjen, utan om att hjälpa till så att familjen kan få stöd och råd, säger hon.

Vid misstankar om våld eller sexuellt våld gäller att anmälan ska göras direkt. Vid tecken på annan typ av misskötsel brukar personalen ha samtal med föräldrar, berättar Lisa Hägglund.

– Det kan vara om ett barn ofta kommer med tovigt hår eller inte har tillräckligt med kläder. Men handlar även om karriärföräldrar som inte kommer och hämtar sitt barn. Det kan vara okej en gång. Blir det flera gånger är vi skyldiga att anmäla.

Orosanmälan ska göras redan vid misstanke om att barn far illa.

Orosanmälan ska göras redan vid misstanke om att barn far illa.

Mattias Kamgren

Granskning visar brister

Men kunskapen om när och hur man ska orosanmäla finns inte hos alla som jobbar i förskolan. Det visar en färsk revisionsrapport som gäller förskolor i Farsta, Hässelby-Vällingby och Järva.

Där framgår att personal undviker eller avvaktar med att orosanmäla, på grund av osäkerhet om hur allvarlig situationen är.

Enligt rapporten är det inte förskolepersonalens sak att göra den bedömningen.

”Anmälningsskyldigheten är absolut och får inte bli föremål för överväganden. Det är socialtjänstens uppgift att utreda och avgöra allvaret i barnets situation”, skriver stadsrevisionen.

Föräldrars reaktioner oroar

Oro för hur barnets föräldrar ska reagera är ett annat skäl till att personal låter bli att anmäla. Enligt Ingalill Gustavsson, avdelningschef för förskolan på Farsta stadsdelsförvaltning, händer det att orosanmälningar följs av hot mot personal.

– De som jobbar i förskolan har ett ansvar enligt lagen. Men de ska också ha en god relation med vårdnadshavarna. Då kan det vara svårt för medarbetarna, särskilt om de själva bor i området där de arbetar, konstaterar hon.

Personalen i förskolan behöver få bättre information om ansvar och rutiner för att anmäla, konstateras i en färsk rapport.

Personalen i förskolan behöver få bättre information om ansvar och rutiner för att anmäla, konstateras i en färsk rapport.

Mattias Kamgren

Anställda utbildas

Alla anställda på de kommunala förskolorna i Farsta stadsdelsområde deltar nu i utbildningen "Barnafrid – Våga se, höra och göra."

– Målet är att personalen ska känna sig mer bekväm med att anmäla när de anar något, redan vid minsta misstanke, säger Ingalill Gustavsson.

Stadsdelsförvaltningen ska också ta fram en rutin för orosanmälningar som är gemensam för alla förskolor.

Lisa Hägglund på förskolan Gullängen tror att satsningen på utbildning kommer att göra skillnad.

– Den klargör att orosanmälningar är inget vi väljer, det är en lag vi måste följa. Sen kommer det alltid att göras anmälningar som inte leder till något. Men hellre det än att missa att anmäla när det verkligen borde ha gjorts, säger hon.

Lisa Hägglund är förskollärare sedan 2008 och har gjort ett flertal orosanmälningar genom åren.

Lisa Hägglund är förskollärare sedan 2008 och har gjort ett flertal orosanmälningar genom åren.

Mattias Kamgren