Luftkvaliteten i Stockholm har förbättrats de senaste åren, men samtidigt har Världshälsoorganisationen (WHO) skärpt sina riktlinjer för luftföroreningar.

Ny forskning visar att även lägre nivåer av föroreningar kan vara mer skadliga än vad man tidigare trott. Därför får trafikkontoret i uppdrag att se över vilka åtgärder som behövs för att nå WHO:s uppdaterade riktvärden.

– Om man inte tar frågan på allvar så sviker man våra barn, äldre och kroniskt sjuka, säger Åsa Lindhagen (MP), klimat- och miljöborgarråd.

Minskad biltrafik räcker inte

I Stockholm är det framför allt partiklar och kvävedioxid som orsakar problem för luftkvaliteten. Staden har satt upp målet att biltrafiken ska minska med 30 procent fram till år 2030, och trängselskatt samt parkeringspolitik är i dag några av de mest effektiva verktygen, enligt Lindhagen.

Beräkningar visar att om biltrafiken minskar som planerat till 2030 kommer WHO:s riktvärden för partiklar och kvävedioxid att kunna hållas i nästan hela kommunen.

Men längs motorvägar samt i några kvarter kommer ytterligare insatser behövas.

– Minskar man biltrafiken kommer det leda till bättre luft. Men vissa gator är mycket mer utsatta och behöver ytterligare åtgärder, säger Lindhagen.

Miljözon 3: "Viktigaste åtgärden"

– Miljözon 3 är en av våra viktigaste åtgärder, och vi har redan meddelat att vi planerar att utvidga den.

De mest utsatta gatorna är Hornsgatan, S:t Eriksgatan, Norrlandsgatan samt Kvarnbacksvägen i Bromma.

För att möta WHO:s krav på kvävedioxid behöver staden införa miljözon klass 3 på dessa gator, där endast elfordon får köra.

För att minska partikelhalten på dessa platser måste minskad trafik även kompletteras med dubbdäcksförbud och sänkt skyltad hastighet.