JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Tusentals fler grannar väntar – så ska mjölken räcka

På Årstafältet planeras 7000 bostäder, i Hagsätra/Rågsved minst 3000 nya bostäder och i Söderstaden cirka 6000. Planen är att ombesörja Årstafältet med nya gula tunnelbanelinjen och Slakthusområdet och Rågsved/Hagsätra med blå linje, som ersätter gröna linje 19.

På Årstafältet planeras 7000 bostäder, i Hagsätra/Rågsved minst 3000 nya bostäder och i Söderstaden cirka 6000. Planen är att ombesörja Årstafältet med nya gula tunnelbanelinjen och Slakthusområdet och Rågsved/Hagsätra med blå linje, som ersätter gröna linje 19.

Angie Gray

20240225163009
20240223101739
2024-02-25
16:30

Ståplats på tunnelbanan och slut på mjölken. Fullt i simbassängen och utlånat på bibblan. Eller?

Det snöar lätt utanför Högdalens simhall, doften av klor möter oss redan i entrén. Det nyrenoverade badet, som var stängt i flera år men öppnade igen 2022, är poppis. Enhetschefen Lena Hiram säger att badgästerna börjar hitta tillbaka.

– Besöksantalet fortsätter fortfarande att öka. Vi har inte maxat antalet men på helgerna, särskilt lördagar när hopptornet är öppet, är det mycket folk. Idrottshallen är ofta fullbokad av olika föreningar, säger Lena Hiram.

140 000 bostäder

Det lär behövas fler simhallar. Stadens mål 2010-2035 är att det ska byggas 140 000 nya bostäder. Många av dem i söderort. Bara på Årstafältet, i Hagsätra/Rågsved och i Slakthusområdet planeras nu för runt 16 000 nya lägenheter. Dessutom pågår flera mindre omfattande bostadsprojekt i olika delar av stadsdelen. Enskedefältet, Östberga, Sockenplan, Högdalen. För att nämna några.

Natalia Akhundova kom till Sverige efter att kriget bröt ut i Ukraina. Hon trivs bra i söderort, gillar människorna och tycker inte att det är speciellt trångt. "Jag har bott i Moskva. Där är det så mycket folk överallt. Det här är ingenting mot det", säger hon.

Natalia Akhundova kom till Sverige efter att kriget bröt ut i Ukraina. Hon trivs bra i söderort, gillar människorna och tycker inte att det är speciellt trångt. "Jag har bott i Moskva. Där är det så mycket folk överallt. Det här är ingenting mot det", säger hon.

Angie Gray

Att få fler grannar känns toppen, tycker Rågsvedsbon Ewa Egerbladh.

– Men i Rågsved behöver vi en till matbutik, och det är alltid fullt på buss 744, säger Ewa Egerbladh.

Högdalenbon Zufan Ghebreab är lite oroad över hur vården ska fungera.

– Redan i dag är det svårt att få en tid på vårdcentralen. Men jag vet inte om det beror på att det är för många patienter eller att det fungerar dåligt av någon annan anledning, säger Zufan Ghebreab.

Zufan Ghebreab är stammis på Högdalens simhall och positiv till fler grannar.

Zufan Ghebreab är stammis på Högdalens simhall och positiv till fler grannar.

Angie Gray

När det gäller vårdcentraler råder fri etableringsrätt.

– Därför handlar det rätt mycket om vad vi får in för förfrågningar från vårdföretag. Vi pekar inte ut lägen, men om regionen vill etablera något så kan vi hjälpa dem att hitta platser, säger Daniel Andersson, som är stadsbyggnadsstrateg vid Stockholms stad.

Bygger ut stadsdelar

Han menar att det inte alltid behövs ny infrastruktur när det byggs bostäder.

– Många gånger bygger vi ju ut befintliga stadsdelar. Om vi ökar andelen bostäder med 20 procent så innebär det inte att vi alltid måste bygga 20 procent mer bibliotek och skolor, som exempel, säger Daniel Andersson.

Busschauffören Yosef Benanane är ofta och simmar i Högdalen. Han är mån om att grönområden blir kvar när man bygger nytt. "Och så tänker jag på trafiken – det är trångt på vägarna som det är i dag. Det är mycket folk på bussen redan", säger Yosef Benanane.

Busschauffören Yosef Benanane är ofta och simmar i Högdalen. Han är mån om att grönområden blir kvar när man bygger nytt. "Och så tänker jag på trafiken – det är trångt på vägarna som det är i dag. Det är mycket folk på bussen redan", säger Yosef Benanane.

Angie Gray

Jag tror att det är bra för hela centrum. Men behovet av p-platser behöver ses över.

Just skolor och förskolor är viktiga byggstenar när områden expanderar, och i söderort planeras flera nya. Till exempel en ny gymnasieskola i Slakthusområdet.

– Vi har ett nära samarbete med utbildningsförvaltningen och förhåller oss till att alla barn ska ha en garanterad skolplats i sitt närområde. Samtidigt vill vi inte att lokaler ska stå tomma. Det är en balans och vi följer befolkningsprognosen noga.

De senaste åren har staden börjat titta mer på handelns roll vid planering av nya bostadsområden.

– Ett tydligt mål är att det ska bli lättare att leva utan bil. Då behöver det finnas en mataffär, något som ofta blir hjärtat i ett område, i närheten av där man bor. Vi försöker involvera detaljhandeln i ett tidigare skede av processen, säger Daniel Andersson.

Till exempel står det redan klart att en Ica-butik ska öppna på Årstafältet.

Mjölken räcker

När Mitt i besöker Matdax i Högdalen en tisdagsförmiddag är det lugnt i affären. I Högdalen finns flera matbutiker och Erik Edman, butikschef, är säker på att det finns rum för fler kunder. Någon utbyggnad är det dock inte tal om.

– Jag tror inte att det är möjligt. Men som det är i dag har vi fem kassor, och de är inte alltid bemannade, säger Erik Edman.

Erik Edman, butikschef på Matdax i Högdalen, är inte oroad över att mjölken eller andra varor ska ta slut om det blir fler kunder.

Erik Edman, butikschef på Matdax i Högdalen, är inte oroad över att mjölken eller andra varor ska ta slut om det blir fler kunder.

Angie Gray

Behöver man vara orolig för att mjölken tar slut då?

– Nej, den kommer att räcka. Det blir ju inte tusentals fler boende över en natt. Annars får vi öka beställningen, säger Erik Edman och skrattar.

Brist på p-platser

Han ser positivt på fler boende i Högdalen med omnejd.

– Jag tror att det är bra för hela centrum. Men behovet av p-platser behöver ses över. Det finns en stor brist redan i dag. Speciellt vintertid, säger han.

Oron för brist på parkeringsplatser är inget som Daniel Andersson på stadsbyggnadskontoret delar.

– Vi tror inte att man kommer att använda bilen på samma sätt i framtiden. I många stadsdelar finns dessutom redan en överkapacitet. Samtidigt är det viktigt att staden är tillgänglig för de grupper som är beroende av transporter med bil, säger Daniel Andersson.

Kollektivtrafiken då?

SL säger att de alltid jobbar med att titta in i framtiden och att de har regelbundna möten med kommunen. Bland annat så att infrastrukturen i nya områden ska vara anpassade för bussar och fotgängare.

Planen är att Årstafältet ska täckas av nya gula tunnelbanelinjen, och Slakthusområdet och Rågsved/Hagsätra med blå linje, som ersätter gröna linje 19. Som exempel blir det en restid på elva minuter mellan Bandhagen och nya station Sofia på Södermalm. I dag tar resan cirka 30 minuter.

I dag är det inte aktuellt med ökad turtäthet på grön linje eftersom det inte är möjligt, skriver SL. Gröna linjens tre grenar går ihop vid Gullmarsplan. Norr därom körs tågen som tätast med två minuter mellan avgångarna, då det är vad som krävs för att resenärer ska hinna kliva av och på.

Källa: Trafikförvaltningen

Vården

Regionen kan styra vårdetableringar för vård i egen regi och vård som upphandlats enligt lagen om offentlig upphandling (LOU).

För vård som är upphandlad enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) råder etableringsfrihet för den vårdgivare som uppfyller regionens villkor. Det gäller alla vårdcentraler enligt lag och i Region Stockholm även en del specialistvård.

Om ingen privat vårdgivare vill etablera en vårdcentral i ett nybyggt område kan regionen etablera en vårdcentral i egen regi just där.

Regionen har tagit fram nya geografiska principer för hälso- och sjukvården som innebär att vård ska planernas utifrån behov, att utbudet ska vara lättillgängligt med kollektivtrafik samt att man "helst inte ska behöva åka till andra sidan länet för att få vård".

I dagsläget planeras inga nya akutsjukhus. Att säkerställa att det finns vårdpersonal som kan bemanna befintliga vårdplatser, och de som sjukhusen ska utökas med, ser regionen som sin största utmaning.

Källa: Region Stockholm

MimmiEpstein
08-550 550 91

Senaste nyheterna

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Mikael Andersson

Hon hjälper kvinnor som utsatts för könsstympning: "Fruktansvärt övergrepp"

Nyheter

Tiotusentals flickor i riskzonen – stort mörkertal ✔ Många anmäler inte av rädsla för att bli kallade rasister

"Tjusigt slott!". Årets säsong av Hotell Romantik spelades in på ett slottshotell i Polen. I slutet av april börjar inspelningen till nästa säsong – i Grekland. Ann-Cathrin Nylund Larsson från Upplands Väsby är gärna med där och försöker övertyga castare Emil Persson att hon är rätt person.

"Tjusigt slott!". Årets säsong av Hotell Romantik spelades in på ett slottshotell i Polen. I slutet av april börjar inspelningen till nästa säsong – i Grekland. Ann-Cathrin Nylund Larsson från Upplands Väsby är gärna med där och försöker övertyga castare Emil Persson att hon är rätt person.

Stefan Källstigen

Ann-Cathrin, 67, vill hitta kärleken på Hotell Romantik

Nyheter

Inte dejtat sedan hon blev änka ✔ "Vet knappt hur man gör" ✔ Familjens reaktion: "Blev eld och lågor"

Åtgärderna från Stockholms stads ordningsvakter fortsätter minska. Såhär ser det ut i varje stadsdel.

Åtgärderna från Stockholms stads ordningsvakter fortsätter minska. Såhär ser det ut i varje stadsdel.

Sacharias Källdén

Så många insatser gjorde ordningsvakterna vid dig

Nyheter

Antalet åtgärder fortsätter minska ✔ Stora skillnader mellan stadsdelarna: Knappt 900 i Farsta – 18 000 på Södermalm

Hon arbetar mot könsstympning i Järva

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Mikael Andersson

20250315153552
20250314120729
2025-03-15
15:35

Tiotusentals kvinnor i Sverige har utsatts för könsstympning, ytterligare tiotusentals riskerar att utsättas. Trots det finns det alldeles för lite kunskap och dialog kring problemet, menar Luul Jama och föreningen Existera – som arbetar dagligen för att ändra på det.

När Luul Jama började i högstadiet i en skola i Västerås märkte hon efter ett tag att vissa av tjejerna hon lärt känna, som precis som hon själv kom från Somalia, alltid var borta några dagar varje månad.

Hon började fundera, och till slut ställde hon frågan rakt ut till sin kompis: varför?

– Då tittade hon lite frågande på mig, som att det var självklart. Svarade "men du vet, jag är ju helt hopsydd och har jätteont, mensen kommer inte ut". Det var en chock för mig, precis som det kom som en chock för henne att jag knappt visste vad hon pratade om, säger Luul Jama.

Tiotusentals utsatta

2021 uppskattade Socialstyrelsen att omkring 68 000 kvinnor som lever i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, och att ytterligare 13 000–23 000 flickor riskerar att utsättas – men mörkertalet kan vara stort.

I Somalia genomgår 98 procent av alla flickor könsstympning, enligt Rädda Barnen. Luul Jama tillhör de två procent som klarade sig; hennes mamma stod emot trycket, vägrade låta sin dotter utsättas.

Det var med mamman som förebild och med den stora frustration som uppstod när hon såg vad klasskompisarna gick igenom som Luul Jamas engagemang för frågan väcktes.

– Min kompis hade länge haft hög frånvaro men ingen hade reagerat, förutom på det faktum att hon fått skitdåliga betyg. Ingen frågade varför hon var sängliggande en gång i månaden, varför hon inte kunde simma eller cykla.

Luul Jama och hennes förening Existera är verksamma bland annat i Järva, för att hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning.

Luul Jama och hennes förening Existera är verksamma bland annat i Järva, för att hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning.

Mikael Andersson

Gruppträffar i Järva

2015 grundade Luul Jama den ideella föreningen Existera. De arbetar för att stötta kvinnor som blivit utsatta, och för att utbilda yrkesverksamma som möter målgruppen.

– Trots att vi i Sverige är eniga om att det här är ett fruktansvärt övergrepp är det många som inte vågar ta i frågan. Eftersom det är något som drabbar flickor med utländsk bakgrund verkar många rädda för att bli kallade för rasister. Det gör att många låter bli att anmäla, säger hon.

I Järva har man gruppträffar i Folkets Husby två gånger i veckan, där kvinnor som utsatts får ett tryggt rum att mötas i. Målet är att utvidga även till Tensta och Rinkeby.

– Vi gör dels kroppsövningar, och så pratar vi otroligt mycket. Det är viktigt att våga sätta ord på det, bearbeta tillsammans. Många beskriver könsstympningen som det värsta trauma de varit med om.

Olagligt i Sverige

Att utsätta någon för könsstympning är olagligt i Sverige, men sker ändå. Själva tanken bakom är att väldigt tidigt försöka kontrollera en kvinnas sexualitet genom att garantera hennes oskuld, berättar Luul Jama.

– De som genomför ingreppen kan vara läkare som gör det i smyg, eller andra som tagit på sig rollen. Vissa skickar även sina barn till länder där ingreppet utförs, säger hon.

Ibland används kniv, ibland rakblad eller glasskärvor. Ibland sker det hela utan bedövning.

– Ibland vet man inte ens att det är olagligt i Sverige, man ser det inte som ett brott utan som en kulturell grej som görs lite på sidan av, säger Luul Jama.

"Vår vulva är fantastisk"

Genom att upplysa och höja röster kring ämnet hoppas Luul Jama att fler ska få upp ögonen för problemet, våga lyfta frågan och våga anmäla om man misstänker att någon i ens närhets riskerar att utsättas.

Är man kvinna och har utsatts är det viktigt att veta att det finns hjälp att få.

– Vi har sett många exempel på kvinnor vars trauma läkts lite av att få dela det, bearbeta. Dessutom går det att få fysisk hjälp, med öppenoperationer till exempel.

För många av kvinnorna som kommer till gruppträffarna blir det första insikten i att de fortfarande kan få orgasm, och äga sin egen sexualitet.

– Många tror att kvinnans lust sitter i den lilla delen av klitoris som är utanpå könsorganet, men det man ser är bara en liten del, det mesta är inne i kroppen – vår vulva är helt fantastisk. I många fall har kvinnorna varit avstängda när det kommer till intimitet, eftersom beröring av könsorganet varit kopplat till fruktansvärd smärta och dödsångest. De får chans att lära känna sin kropp igen, ta makten.

Vad är kvinnlig könsstympning?

Begreppet kvinnlig könsstympning kan innebära flera olika former av övergrepp.

De som utsätts är oftast flickor mellan fyra och fjorton år.

I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort. En annan variant är att klitoris prickas med ett vasst eller spetsigt föremål. Den grövsta formen av könsstympning är så kallad infibulation, vilket innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska kunna passera.

Socialstyrelsen uppskattar att omkring 68 000 kvinnor som lever i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, och att ytterligare 13 000–23 000 flickor riskerar att utsättas.

Källa: Existera.org/Socialstyrelsen

Existera

Politiskt och religiöst obunden förening som ger stöd till flickor och kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning.

Två gånger i veckan är det gruppträff i Folkets Husby. Man kan komma dit och delta, få telefonrådgivning eller individuella stödsamtal, både fysiskt eller via telefon. Existera nås på 070-418 71 22 eller via mejl, info@existera.org.

Det går även att få hjälp med tolk och medföljning på läkarbesök.

Existera erbjuder även utbildning och rådgivning till yrkesverksamma som möter målgruppen, till exempel personal inom förskola, skola, vården och socialtjänsten.

Källa: Existera.org

EmmaLöf Hagström
08-550 550 65