I början av förra året sköts en 15-åring ihjäl i Skogås centrum. En 16-åring dömdes för mordet. Och i början av den här höstterminen skottskadades en elev på Trångsundsskolan. En 15-årig skolkamrat sitter häktad, misstänkt för försök till mord och grovt vapenbrott.

Det är bara ett par exempel där barn varit inblandade i och drabbade av grov kriminalitet den senaste tiden. Och nyligen släppte Brottsförebyggande rådet, Brå, en rapport som visar att drygt hälften av eleverna i årskurs nio har varit delaktiga i något brott under det senaste året.

– Vi ser att kriminaliteten kryper allt längre ner i åldrarna. Därför är det viktigt att komma in så tidigt som möjligt, innan problemen vuxit sig för stora, säger Aza Cheragwandi (S), ordförande i socialnämnden i Huddinge.

Från och med nästa år ska kommunen tillsammans med polisen arbeta med en ny metod för att förhindra att barn hamnar i gängkriminalitet. Rätt kurva är en tysk metod som riktar in sig på att fånga upp barn mellan 8 och 15 år som riskerar att hamna snett.

– Vi ser att den har varit väldigt framgångsrik och siffror från Tyskland visar att uppemot 80 procent av dem som deltagit i programmet lyckas komma på rätt kurva igen. Det handlar om att gå in väldigt, väldigt tidigt, säger Aza Cheragwandi.

Hela familjen får stöd

Metoden innebär att polisen tidigt identifierar barn som begått brott och som man bedömer löper en risk att hamna i grövre kriminalitet.

– De kan vara mindre brott som snatteri och skadegörelse eller att de fraktat narkotika. Men man tittar även på familjesituation, närvaro i skolan och var de bor. Tillsammans skapar det en helhetsbild.

Föräldrarna får skriva på ett avtal där de går med på att polis och socialtjänst delar uppgifter om barnet. Sedan upprättas en handlingsplan. Programmet pågår ofta mellan ett halvår och upp till tre år.

Det som är unikt med Rätt kurva är att hela familjen ingår. Föräldrarna kan få rådgivning och om de har varit arbetslösa länge kan de få stöd med att hitta sysselsättning. För barnet kan det handla om att få stöd i att komma till skolan, att göra läxor eller att kommunen betalar en fritidsaktivitet.

I Sverige finns Rätt kurva än så länge bara i fyra kommuner. Organisationen Rädda barnen har riktat kritik mot metoden, de ser risker att det ska leda till ökad stigmatisering och misstro mot socialtjänsten.

– Det måste vara tydligt att det handlar om stöd och en möjlighet för barn och familjer att få en positiv utvecklingskurva. Den största stigmatiseringen är om 8-åringen blir en 15-åring som vi tvångsplacerar. Målbilden måste vara att inget barn ska hamna bakom lås och bom, säger Aza Cheragwandi.