Den ljust putsade villan på Storsvängen 43 i Mälarhöjden har stått där sedan 1924. Snart kan den vara borta. I mars 2022 ansökte den byggherre som köpt villan om rivningslov och bygglov. Syftet är att uppföra ett flerfamiljshus med tio lägenheter.

Sedan dess har mängder av synpunkter och en protestlista med 355 påskrifter kommit in till stadsbyggnadskontoret, från Mälarhöjsbor som ifrågasätter projektet.

Reaktioner från grannar är vanliga när villor rivs. I det här fallet får de stöd av Stockholms stadsmuseum och Skönhetsrådet, som avråder från rivning i sina remissvar.

– Vi uttalar oss om ärenden som vi tycker är principiellt viktiga. Om det här går igenom finns en risk för en fortsättning, med en våg av rivningar som förändrar Mälarhöjdens karaktär som villastad, säger Henrik Nerlund, kanslichef vid Skönhetsrådet.

Henrik Nerlund menar att de tio lägenheterna "pressas in" på villatomten för att "maximera exploatörens ekonomi" snarare än för att skapa en bra boendemiljö.

Nytt hus. Så här ska flerfamiljshuset på Storsvängen 43 se ut, om det byggs.

Joar Arkitektbyrå AB

Huset är gulmärkt

Stockholms stadsmuseum lyfter å sin sida fram att villan är gulklassad. Det innebär att den har ett visst kulturhistoriskt värde. "Enligt ... plan- och bygglagen ska rivningslov ges för byggnader som inte behöver bevaras på grund av sitt kulturhistoriska värde", skriver man. Dessutom påpekar museet att det blir "stora hårdgjorda ytor på bekostnad av grönskan."

Byggherren Joar Sörman, som driver Joar Arkitektbyrå AB, avvisar kritiken. Han påtalar att det redan finns flerfamiljsbostäder i Mälarhöjden och att de funnits ända sedan 1920-talet. Dessa är "tydliga prejudikat", menar han.

– Det har funnits flerfamiljshus i Mälarhöjden sedan första början, även om det mest har byggts villor. Därför är de inte främmande inslag utan en del av området, säger han.

Joar Sörman betonar att han gjort en rad justeringar efter synpunkter från stadsbyggnadskontoret. Utformningen av trappan och fönstersättningarna har ändrats, stödmurarna minskats, taket fått en röd färg och de hårdgjorda ytorna minskats, till exempel. Han menar att projektet är helt i enlighet med ”Varsam utveckling av småhus- och villaområden”, en diger strategi som staden antog i juni 2021, i syfte att få stopp på hårdhänta exploateringar.

Jan Valeskog (S), ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad.

Lieselotte Van Der Meijs/Pressfoto

"Rättsprocess krävs"

Skönhetsrådet håller inte med. Henrik Nerlund menar att projektet bryter mot strategin men att den förblir juridiskt tandlös så länge den inte prövats i en rättsprocess.

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Jan Valeskog (S) uttalar sig inte om det enskilda ärendet men delar analysen att strategin måste prövas juridiskt för att få bäring.

– Det kan till exempel ske genom att staden säger nej till ett projekt med hänvisning till strategin, att det blir ett överklagande och att staden får rätt i högre instans. Då skulle vi veta vilken juridisk status strategin har, säger han.