JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.

TV-klipp och nyheter

Vårens picknick – en fest för Stockholms råttor

Råttspillning i ett hål under en rot.

Råttspillning i ett hål under en rot.

Johanna Wallén

20230513062803
20230516151640
2023-05-13
06:28
2023-05-16 15:16

Ju mer vi vistas ute, desto mer sopor blir det. Ett riktigt guldtillfälle för stadens råttor.

– Om alla var noga med att slänga sitt skräp skulle antalet råttor definitivt minska, säger skadedjurshandläggaren Richard West.

Nu, när solen börjar värma alla frusna vintersjälar och längtan efter utomhusliv blir större, ökar också antalet kvarlämnade sallader i parken och slängda mackor i buskarna.

Det blir en underbar buffé för Stockholms råttor.

– Råttor är intressanta, renliga och intelligenta djur. Men de är skadedjur. Deras hålor och gångar underminerar marken, de kan sätta igen avlopp och de kan sprida E. colibakterier, säger Richard West.

Han tittar in under en buske vid Observatorielunden.

– Där är hålorna som leder ner till deras boplatser. Men de här används inte nu, då hade det inte legat löv över.

Råttspillning i ett hål under en rot.

Råttspillning i ett hål under en rot.

Johanna Wallén

Inte dumma

Anledningen till att det inte bor råttor i just de här hålorna tror Richard West beror på stadens idoga arbete med skadedjursbekämpning. Man fyller igen hålrum som kan locka till sig råttor, och ställer ut gift på platser där problemen är som tydligast.

Men råttorna är smarta.

– De är opportunister och tar mat när de ser den. Och det finns gott om mat. Det betyder att giftet måste vara värt att ta sig in i fällorna för, det måste både lukta och smaka väldigt gott, berättar Richard West.

Hur vi som invånare tar hand om våra sopor blir också allt viktigare. Det menar Sven Jeppson på Ocab, ett av de företag som staden upphandlat för råttbekämpning.

– Vi ser framförallt att råttgift blir mer och mer restriktivt hållet från myndigheter. Det ställer högre krav på oss alla att hålla rengöringen och sophanteringen på ett bra sätt så att inte skadedjuren får lättare att hitta mat.

Hur många råttor som faktiskt finns i Stockholm är omöjligt att svara på. Däremot för staden statistik över antalet anmälda ärenden, alltså där någon via mail, telefon eller Tyck till har anmält att det finns råttor.

Här har råttorna bott, men idag står hålorna tomma.

Här har råttorna bott, men idag står hålorna tomma.

Johanna Wallén

Mest i Gamla Stan

Under 2021 toppade antalet anmälningar med 823 stycken, för att sedan sjunka tillbaka och landa på 562 under 2022. Hittills i år har det kommit in 164 anmälningar.

Det är också stor skillnad mellan stadsdelar, vilket dels beror på att det är mer råttor på vissa ställen, dels på att man i vissa områden är mer benägen att anmäla.

Sedan 2020 har det kommit in allra flest anmälningar gällande Maria/Gamla Stan, 265 stycken av totalt 2 230 stycken.

Brunråtta

Finns numera över hela jorden, utom i arktiska områden. Lever ofta nära bebyggelse. Brunråttan är allätare men huvudfödan består av vegetabilier som spannmål, frukt och grönsaker. Den är en duktig hoppare och simmare och har inga problem med att gnaga sig in i byggnader för att komma åt mat. Brunråttan reproducerar sig året runt och får 2–7 kullar med 6–15 ungar per år.

Källa: SLU Artdatabanken

KlaraB Orreteg
08-550 550 68

Senaste nyheterna

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Mikael Andersson

Hon hjälper kvinnor som utsatts för könsstympning: "Fruktansvärt övergrepp"

Nyheter

Tiotusentals flickor i riskzonen – stort mörkertal ✔ Många anmäler inte av rädsla för att bli kallade rasister

"Tjusigt slott!". Årets säsong av Hotell Romantik spelades in på ett slottshotell i Polen. I slutet av april börjar inspelningen till nästa säsong – i Grekland. Ann-Cathrin Nylund Larsson från Upplands Väsby är gärna med där och försöker övertyga castare Emil Persson att hon är rätt person.

"Tjusigt slott!". Årets säsong av Hotell Romantik spelades in på ett slottshotell i Polen. I slutet av april börjar inspelningen till nästa säsong – i Grekland. Ann-Cathrin Nylund Larsson från Upplands Väsby är gärna med där och försöker övertyga castare Emil Persson att hon är rätt person.

Stefan Källstigen

Ann-Cathrin, 67, vill hitta kärleken på Hotell Romantik

Nyheter

Inte dejtat sedan hon blev änka ✔ "Vet knappt hur man gör" ✔ Familjens reaktion: "Blev eld och lågor"

Åtgärderna från Stockholms stads ordningsvakter fortsätter minska. Såhär ser det ut i varje stadsdel.

Åtgärderna från Stockholms stads ordningsvakter fortsätter minska. Såhär ser det ut i varje stadsdel.

Sacharias Källdén

Så många insatser gjorde ordningsvakterna vid dig

Nyheter

Antalet åtgärder fortsätter minska ✔ Stora skillnader mellan stadsdelarna: Knappt 900 i Farsta – 18 000 på Södermalm

Hon arbetar mot könsstympning i Järva

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Luul Jama grundade föreningen Existera 2015. Nu arbetar de för att ingen kvinna i Sverige ska utsättas för könsstympning.

Mikael Andersson

20250315153552
20250314120729
2025-03-15
15:35

Tiotusentals kvinnor i Sverige har utsatts för könsstympning, ytterligare tiotusentals riskerar att utsättas. Trots det finns det alldeles för lite kunskap och dialog kring problemet, menar Luul Jama och föreningen Existera – som arbetar dagligen för att ändra på det.

När Luul Jama började i högstadiet i en skola i Västerås märkte hon efter ett tag att vissa av tjejerna hon lärt känna, som precis som hon själv kom från Somalia, alltid var borta några dagar varje månad.

Hon började fundera, och till slut ställde hon frågan rakt ut till sin kompis: varför?

– Då tittade hon lite frågande på mig, som att det var självklart. Svarade "men du vet, jag är ju helt hopsydd och har jätteont, mensen kommer inte ut". Det var en chock för mig, precis som det kom som en chock för henne att jag knappt visste vad hon pratade om, säger Luul Jama.

Tiotusentals utsatta

2021 uppskattade Socialstyrelsen att omkring 68 000 kvinnor som lever i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, och att ytterligare 13 000–23 000 flickor riskerar att utsättas – men mörkertalet kan vara stort.

I Somalia genomgår 98 procent av alla flickor könsstympning, enligt Rädda Barnen. Luul Jama tillhör de två procent som klarade sig; hennes mamma stod emot trycket, vägrade låta sin dotter utsättas.

Det var med mamman som förebild och med den stora frustration som uppstod när hon såg vad klasskompisarna gick igenom som Luul Jamas engagemang för frågan väcktes.

– Min kompis hade länge haft hög frånvaro men ingen hade reagerat, förutom på det faktum att hon fått skitdåliga betyg. Ingen frågade varför hon var sängliggande en gång i månaden, varför hon inte kunde simma eller cykla.

Luul Jama och hennes förening Existera är verksamma bland annat i Järva, för att hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning.

Luul Jama och hennes förening Existera är verksamma bland annat i Järva, för att hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning.

Mikael Andersson

Gruppträffar i Järva

2015 grundade Luul Jama den ideella föreningen Existera. De arbetar för att stötta kvinnor som blivit utsatta, och för att utbilda yrkesverksamma som möter målgruppen.

– Trots att vi i Sverige är eniga om att det här är ett fruktansvärt övergrepp är det många som inte vågar ta i frågan. Eftersom det är något som drabbar flickor med utländsk bakgrund verkar många rädda för att bli kallade för rasister. Det gör att många låter bli att anmäla, säger hon.

I Järva har man gruppträffar i Folkets Husby två gånger i veckan, där kvinnor som utsatts får ett tryggt rum att mötas i. Målet är att utvidga även till Tensta och Rinkeby.

– Vi gör dels kroppsövningar, och så pratar vi otroligt mycket. Det är viktigt att våga sätta ord på det, bearbeta tillsammans. Många beskriver könsstympningen som det värsta trauma de varit med om.

Olagligt i Sverige

Att utsätta någon för könsstympning är olagligt i Sverige, men sker ändå. Själva tanken bakom är att väldigt tidigt försöka kontrollera en kvinnas sexualitet genom att garantera hennes oskuld, berättar Luul Jama.

– De som genomför ingreppen kan vara läkare som gör det i smyg, eller andra som tagit på sig rollen. Vissa skickar även sina barn till länder där ingreppet utförs, säger hon.

Ibland används kniv, ibland rakblad eller glasskärvor. Ibland sker det hela utan bedövning.

– Ibland vet man inte ens att det är olagligt i Sverige, man ser det inte som ett brott utan som en kulturell grej som görs lite på sidan av, säger Luul Jama.

"Vår vulva är fantastisk"

Genom att upplysa och höja röster kring ämnet hoppas Luul Jama att fler ska få upp ögonen för problemet, våga lyfta frågan och våga anmäla om man misstänker att någon i ens närhets riskerar att utsättas.

Är man kvinna och har utsatts är det viktigt att veta att det finns hjälp att få.

– Vi har sett många exempel på kvinnor vars trauma läkts lite av att få dela det, bearbeta. Dessutom går det att få fysisk hjälp, med öppenoperationer till exempel.

För många av kvinnorna som kommer till gruppträffarna blir det första insikten i att de fortfarande kan få orgasm, och äga sin egen sexualitet.

– Många tror att kvinnans lust sitter i den lilla delen av klitoris som är utanpå könsorganet, men det man ser är bara en liten del, det mesta är inne i kroppen – vår vulva är helt fantastisk. I många fall har kvinnorna varit avstängda när det kommer till intimitet, eftersom beröring av könsorganet varit kopplat till fruktansvärd smärta och dödsångest. De får chans att lära känna sin kropp igen, ta makten.

Vad är kvinnlig könsstympning?

Begreppet kvinnlig könsstympning kan innebära flera olika former av övergrepp.

De som utsätts är oftast flickor mellan fyra och fjorton år.

I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort. En annan variant är att klitoris prickas med ett vasst eller spetsigt föremål. Den grövsta formen av könsstympning är så kallad infibulation, vilket innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska kunna passera.

Socialstyrelsen uppskattar att omkring 68 000 kvinnor som lever i Sverige kan ha utsatts för könsstympning, och att ytterligare 13 000–23 000 flickor riskerar att utsättas.

Källa: Existera.org/Socialstyrelsen

Existera

Politiskt och religiöst obunden förening som ger stöd till flickor och kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning.

Två gånger i veckan är det gruppträff i Folkets Husby. Man kan komma dit och delta, få telefonrådgivning eller individuella stödsamtal, både fysiskt eller via telefon. Existera nås på 070-418 71 22 eller via mejl, info@existera.org.

Det går även att få hjälp med tolk och medföljning på läkarbesök.

Existera erbjuder även utbildning och rådgivning till yrkesverksamma som möter målgruppen, till exempel personal inom förskola, skola, vården och socialtjänsten.

Källa: Existera.org

EmmaLöf Hagström
08-550 550 65