Luftföroreningar kan orsaka astma, hjärt- kärlsjukdomar och cancer, och är den fjärde största riskfaktorn för förtida död, efter högt blodtryck, tobak och dålig kosthållning.
Forskning vid Danderyds sjukhus visar nu att luftföroreningar ökar risken för för plötsligt hjärtstopp, och risken ökar även där nivåerna vanligtvis är förhållandevis låga.
– En ökning av luftföroreningar under ett par dagar ökade risken för ett efterföljande plötsligt hjärtstopp. Och risken sågs hos både män och kvinnor, yngre och äldre och de som bor mitt i storstäder eller på landsbygden, säger Petter Ljungman, hjärtläkare Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.
Satellitdata och AI
En ny maskininlärningsmetod, som studerar satellitdata dagligen, har använts. Luftföroreningshalter i hela Sverige och i storstäder skattades utifrån det.
Forskarna jämförde sedan 30 000 inrapporterade fall av hjärtstopp med dagliga medelnivåer av de svenska luftföroreningarna. Nivåerna strax innan hjärtstoppet jämfördes med andra kontrollperioder.
Skärpning
Studien har pågått i tio år, och Petter Ljungman menar att det behövs en starkare lagstiftning för att skydda befolkningen, inte minst nu när EU:s gränsvärden för luftföroreningar ska uppdateras.
– Den svenska utomhusluften ligger långt under EU-gränsvärdet. Men trots våra låga partikelnivåer i så finns risken för hjärtstopp i såväl våra städer som på vår landsbygd. Vår forskning visar att EU:s nuvarande gränsvärden behöver skärpas, säger han.
Bo vid trafikerade gator ökar risk för demens
De små partiklar som frigörs i luften vid trafikerade gator ökar risken att drabbas av demens, visar forskning på KI.
Forskare vid Karolinska institutet, KI, har undersökt sambandet mellan luftföroreningar och demensrisk.
I upp till 12 år har drygt 2 500 personer, med en medelålder på 73 år och bosatta i centrala Stockholm, studerats.
Forskarna har beräknat nivåerna av små luftburna partiklar, PM2,5, vid de äldres bostäder och personerna har undersökts kliniskt och fått lämna blodprover.
Känt samband
Att det finns ett samband mellan luftföroreningar och demensrisk är känt sedan tidigare.
Nu visar det sig att mycket små ökningar av PM2,5 innebär en 70 procent förhöjd risk att utveckla demens.
Forskarna har också funnit att riskerna delvis beror på en interaktion mellan luftföroreningar och aminosyrorna homocystein respektive metionin.
Mer forskning
Giulia Grande, som är studiens förstaförfattare, uppger på KI:s webb att det behövs ytterligare forskning om de exakta biologiska mekanismerna.
Farliga små partiklar
Partiklar med en diameter upp till 2,5 mikrometer refereras som PM2,5.
De bildas främst vid förbränning, men även från vägslitage, däck och bromsar.
PM2,5 är en av de luftföroreningar som ger störst hälsoproblem och påverkar både andningsorgan och hjärt- och kärlsystem.
Till de akuta effekterna hör hosta, attacker av astma samt KOL. Barn som bor i områden med höga halter av PM2,5 riskerar nedsatt lungfunktion på sikt.
Källa: Naturvårdsverket
Sveavägen är en av gatorna i Stockholm med höga partikelhalter.
Emil Salmaso
Studie: Här är det ökad risk att drabbas av demens
Ren luft och fet fisk receptet mot astma och allergi
Numera vet man vad som ökar risken för astma och allergi hos barn: tidiga luftvägsinfektioner, rökning i hemmet, partiklar från trafik och ensidig kost. Och det tack vare alla som i snart 30 år deltagit i Bamse-projektet i Stockholm.
När Anna Zettergren bara var några månader gammal var hon ett av de 4 000 barn i Järfälla, Solna, Sundbyberg, Vasastan och Norrmalm som kom med i ett forskningsprojekt för att ta reda på vad som gör att barn utvecklar astma och allergi.
Det är 29 år sedan, och den populära seriefiguren Bamse fick påpassligt namnge projektet.
– Jag minns när jag var fyra år och skulle lämna blodprov. Jag fick titta på en Bamsebild när de stack, och så fick man kex. Det var roligt! säger hon.
Rökning påverkar
Nu är hon själv forskare, och har kommit halvvägs med sin doktorsavhandling, inom, just det, Bamse-projektet.
Avhandlingen har titeln ”Tobaksexponering och hälsa – från fosterlivet till vuxen ålder”.
– Tobak ökar risken för astma och sämre lungfunktion. Och om mamman röker under graviditeten går partiklar till barnet via moderkakan, och det påverkar barnets DNA. Snus ökar risken att barnet föds för tidigt och för plötslig spädbarnsdöd, säger Anna Zettergren.
Bra med friska föräldrar
Deltagarna i Bamse-projektet har undersökts och fått lämna blodprov med 4-8 års intervall, och svara på frågor om allergisymtom och levnadsvanor.
Det har gjort att man numera vet hur livsstil, arv och miljö påverkar barns utveckling av astma och allergi.
– Arvet väger tungt. Numera vet vi på gennivå vad som ligger bakom astma och olika allergier, säger Erik Melén, professor vid KI och projektledare.
Trafik en fara
När det gäller miljön är fukt och mögel i bostaden en riskfaktor, samt luftföroreningar, främst partiklar från trafiken.
– Partiklarna påverkar barns lungor, med risk för astma, och även hjärnans utveckling påverkas negativt av luftföroreningar. De senaste 20 åren har vi fått bättre luftkvalitet på vissa adresser, och vi kan se att där har barnens lungfunktion förbättrats, säger han.
Följaktligen tycker Erik Melén det är bra att miljözon klass 3, med förbud mot fossilfordon, införs:
– Alla åtgärder som förbättrar luftkvalitén är välkomna.
Så förebygger du
Hur ska man då förebygga att barn utvecklar astma eller allergi?
Förutom att inte röka och snusa, och välja bort trafikerade gator för promenaden, är kosten viktig, förklarar han.
Fet fisk skyddar mot astma, likaså frukt och grönt.
Och för att minska risken att utveckla allergier bör barn få börja med smakportioner av en varierad kost redan från 3-4 månaders ålder.
Partiklarna påverkar barns lungor, med risk för astma, och även hjärnans utveckling
Bamse-projektet har växt mer åren
Projektnamnet Bamse står för barn, allergi, miljö, Stockholm, epidemiologi.
Det startade 1994 och är ett samarbete mellan Region Stockholm, KI och Södersjukhuset.
Projektet har resulterat i 42 doktorsavhandlingar och över 300 artiklar i vetenskapliga tidskrifter.
Projektet omfattar numera även folksjukdomar som KOL, övervikt, depression och hjärt-kärlsjukdom.
I augusti 2020 började man även studera dem som insjuknat i covid-19, och fann att risken är större om man utsatts för luftföroreningar.
17 procent hade drabbats av postcovid. Nu i höst pågår fjärde delen i studien som kan komma att förklara varför en del drabbas svårare av covid-19.
Källa: KI
Vanligt med astma och allergi
Astma orsakas av en kronisk inflammation i luftrörens slemhinna och ger tung och svår andning.
En tiondel av befolkningen har astma.
Allergi uppstår då immunförsvaret reagerar på ämnen som normalt är ofarliga.
En tiondel av befolkningen är allergiker.
Vanliga allergen är pollen, pälsdjur och livsmedel som komjölk, nötter och ägg.
Källa: Astma och allergiförbundet
Erik Melén är ansvarig för Bamse-projektet, och Anna Zettergren är både deltagare och doktorand.
Ingrid Johansson