En annan tid. Så beskriver redaktionen bakom boken "Enskedespelet – de första tjugo åren" den första tiden med den ideella föreningen 1981-2001. 1983 sattes den första stora föreställningen upp i Margaretaparken och genom åren har Enskedespelet har engagerat tusentals barn och vuxna, både med och utan tidigare erfarenhet.

– Andan är annorlunda nu. Vi var ett så starkt kollektiv, säger Sten-Åke Pettersson.

Ann Zetterberg fyller i:

– Vi var ju med familjevis. Numera lämnar de flesta sina barn i gruppen och hämtar dem efteråt. Vi skulle önska att fler vuxna ville vara med och engagera sig.

"Enskedespelet är och har varit en stor del av mitt liv" säger Ann Zetterberg och visar runt i sitt hus.

Angie Gray

Dokumentationsgruppen har träffats hemma hos Ann Zetterberg i Gamla Enskede återkommande, periodvis en gång i veckan, sedan ett drygt år tillbaka. Kaffe, nybakat, samtal och skrivande. "Skrivarlyan" kallar de den gula villan.

– Men minnet har ibland spelat oss spratt. Det är fascinerande hur man kan komma ihåg så olika, säger Kent Ekberg som tidigare var konstnärlig ledare och regissör för Enskedespelen.

Ogillar ordet "amatör"

Skribenten till respektive avsnitt har fått avgöra vad som verkligen hände. Men enligt gruppen har de i slutändan varit "rätt eniga". Enskedespelen har lockat lokalbor i alla åldrar att engagera sig i över 40 år och det startade i en anda av gräv där du står-cirklar, inspirerat av arbetarspel och amatörteater. Även om samtliga i redaktionen för den nyutkomna boken ogillar ordet "amatör".

– Lika mycket som det har blivit högtstående konstnärliga produkter så har det varit ett socialt projekt. Det finns så många som Enskedespelet har betytt mycket för. Det här handlar om en kulturrevolution värd namnet, säger Kent Ekberg.

Han säger att det i dag skulle behövas "ett Enskedespel" i alla delar av Stockholm.

– Det handlar om att se något annat än girighet och pengar, om att se människorna i samhället. Det bygger på att vi gemensamt löser problem, stora som små. En gång när vi kom till Margaretaparken för att spela låg det en jättehög med timmer där. På två timmar hade ensemblen tillsammans fått bort den. Fan vad fort det gick när alla hade samma mål. Den gemenskapen har brunnit som en svetslåga genom produktionerna, säger Kent Ekberg.

Under perioder har redaktionen bakom boken setts en gång i veckan.

Angie Gray

Ann Zetterberg berättar att föreställningarna, och arbetet med och kring dem, har skapat en trygghet i Enskede med omnejd.

– Det har varit "alla känner alla", över generationsgränserna. Man har inte bara vetat vilka den närmaste kompisens föräldrar är, säger hon.

Boken kom i början av december förra året, men gruppen har inte slutat ses för det. Nu planerar de marknadsföring och hur de ska nå ut med sina kunskaper.

– Väldigt länge har vi känt att vi måste skriva en bok. Nu vill vi fortsätta sprida det här, kanske genom att hålla i kurser, säger Ann Zetterberg.

I hennes hem finns ett digert arkiv som gruppen haft hjälp av när de har skrivit boken: gamla bilder, protokoll och program. De stora uppsättningarna utgör ryggraden, och mellan kapitlen beskrivs arbetet med manus, regi, scenografi och smink. Med mera.

Tre kilo glidmedel

Ann Zetterberg visar runt i sin villa, på väggarna sitter flera gamla teaterplanscher.

– Jag minns en tjej som berättade att hon köpt tre kilo glidmedel utan att säga till butiksbiträdet vad det skulle användas till. Undrar ni vad vi skulle ha det till? Våra slickade frisyrer. Glidmedel var billigare än hårgelé. Plötsligt vågade folk sådant de inte tordes tidigare, säger Ann Zetterberg.

Arbetet med föreställningarna har haft stor social betydelse för många, menar Anna Gustafson och Madeleine Pousette.

Angie Gray

Anna Gustafson håller med.

– Det har varit roligt att se vilken betydelse som spelet har haft socialt för många. Jag minns till exempel några uttråkade tonårstjejer, som till en början på sin höjd kunde tänka sig att hjälpa till i sminket. Inför premiären var de väldigt organiserade och tog allt på väldigt stort ansvar. I början ville ingen ha repliker, i slutet blev det slagsmål om dem, säger Anna Gustafson.