Förskolan har inte ett behandlande uppdrag. Så motiverar flera av stadsdelarna i Stockholm att de inte beviljar Mångsidiga intensiva beteendeinsatser (MIB) för barn med autism. Det är också den gemensamma grunden för stadens förskolor, enligt Katarina Odén Ryhede som är avdelningschef på förskoleförvaltningen.

– Att bevilja den här insatsen är rektors beslut i varje enskilt fall. Däremot ska vi erbjuda inkluderande undervisning och förskolorna har en skyldighet att anpassa verksamheten utifrån barnens särskilda behov.

"Olika förutsättningar"

Vidare säger hon att varje förskola har olika förutsättningar när det gäller kompetens och resurser i personalstyrkan samt rumsliga utrymmen, något som bidrar till att rektorsbesluten kan skilja sig åt. MIB innebär många timmars träningstid.

– Utmaningen ligger i att regionen erbjuder en insats som förutsätter att en annan huvudman tillför resurserna, säger Katarina Odén Ryhede, som ser att samarbetsformerna behöver utvecklas.

Kungsholmen och Skärholmen säger nej till insatsen, medan Södermalm och Skarpnäck säger ja.

– Det ska ske utifrån bedömning av det enskilda barnets behov kopplat till förskolans respektive regionens ansvar. Som förälder ska man inte behöva börja fundera på om man bor på fel plats, säger Alexandra Mattsson (V), förskoleborgarråd.

 Tycker du att det finns anledning att se över systemet?

– Det är bra att besluten tas nära verksamheten, nära de barn som berörs. Samtidigt ser vi ett behov av tydligare riktlinjer och stöd i frågor som rör barn med särskilda behov, det ska vara de individuella behoven som ligger till grund för besluten, säger Alexandra Mattsson.

Ett av skälen till att förskoleförvaltningen skapades var just att öka likställigheten i staden.

– Inte minst när det gäller barn med särskilda behov. Just nu håller vi på att ta fram en barnhälsostrategi som bland annat handlar om hur vi bättre kan möta olika typer av särskilda behov på ett likvärdigt sätt i alla våra förskolor.