JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.
ANNONS

TV-klipp och nyheter

Gruppen viktigast för jubilerande sjöräddare

Under pandemin fördubblade antalet larm till sjöräddningen. Sedan dess har det gått ner, men fortfarande ligger det över tidigare nivåer.

Under pandemin fördubblade antalet larm till sjöräddningen. Sedan dess har det gått ner, men fortfarande ligger det över tidigare nivåer.

Malin Lövkvist

20240907070038
20240906105514
2024-09-07
07:00

Sommaren har varit lugn på sjön, men fortfarande tar Mälaröarnas räddningsstationen flest uppdrag i hela landet. – Det är fler som har båt, och fler som inte kan så mycket om båtar, säger Thomas Hallqvist på RS Munsö/Ekerö.

Det var en lugn sommar på sjön men fortfarande får sjöräddningsstationen på Mälaröarna fler larm nu än före pandemin.

– Under den första covidsommaren dubblades larmen för oss i östra Mälaren. Sedan dess har det gått ner men fortfarande är det fler än innan. Det är fler som har båt, och fler som inte kan så mycket om båtar, säger Thomas Hallqvist som är ställföreträdande stationsansvarig på RS Munsö/Ekerö.

Båten är stor, tung och stabil. ”Den drar upp mycket svall och det är något vi hela tiden tänker på. Har vi larm på blåljus så får             vi överskrida hastighetsgränsen, men annars tar vi det så lungt vi kan”, säger Thomas Hallqvist, till höger.

Båten är stor, tung och stabil. ”Den drar upp mycket svall och det är något vi hela tiden tänker på. Har vi larm på blåljus så får vi överskrida hastighetsgränsen, men annars tar vi det så lungt vi kan”, säger Thomas Hallqvist, till höger.

Malin Lövkvist

Stationen, som i år firar 30 år, är den av Sjöräddningssällskapets stationer som utför flest uppdrag.

– Mest larm kommer mellan Ekerö och Slussen, där det är mest människor. De flesta handlar om motorhaveri och grundstötningar, vi räddar inte liv varje gång, säger Thomas Hallqvist.

Fara för liv

Stationens båtar har hittills i år lämnat kajen 474 gånger. 54 av gånger har det varit svar på larm från Sjöfartsverkets sjöräddningscentral då det ofta ansågs vara fara för liv.

182 av gångerna båten lämnat kaj har varit för assistansuppdrag, när Sjöräddningssällskapets medlemmar ber om hjälp. Det kan handla om maskinproblem som kan lösas på plats eller hjälp med bogsering till en säker plats.

”Vi är inte sjökaptener allihop, inte brandmän, ambulans-förare eller kustbevakare. Ibland är det en låssmed som åker på larmet, eller en förskolepedagog”, säger Thomas Hallqvist, till vänster tillsammans med Ola Svedberg och Lina Zandrén.

”Vi är inte sjökaptener allihop, inte brandmän, ambulans-förare eller kustbevakare. Ibland är det en låssmed som åker på larmet, eller en förskolepedagog”, säger Thomas Hallqvist, till vänster tillsammans med Ola Svedberg och Lina Zandrén.

Malin Lövkvist

Men även till synes odramatiska uttryckningar kan snabbt utvecklas till något annat. En kväll i augusti för fem år sedan var det precis så.

– Det var fredagskväll och vi hade gäster på middag när det kom ett larm om att en båt hade slut på bensin, berättar Ola Svedberg,

 – Det var ingen stress utan vi gjorde iordning båten och började åka. Men halvvägs dit ringer det igen, ”Vi sjunker!” ropar de.

Året runt dygnet runt ska RS Munsö/Ekerö lämna kajen inom 15 minuter efter larmet har kommit in. På sommaren har stationen minst en båt till sjöss dagtid. På vintrarna används en svävare.

Året runt dygnet runt ska RS Munsö/Ekerö lämna kajen inom 15 minuter efter larmet har kommit in. På sommaren har stationen minst en båt till sjöss dagtid. På vintrarna används en svävare.

Malin Lövkvist

Och sen gick det fort. När sjöräddningsbåten var framme hade båten försvunnit under ytan. De fem personerna ombord låg nu alla i Mälarens svarta vatten – och bara en hade flytväst.

Hörde vågskalp i telefonen

– Kvinnan som ringde kunde hålla sin telefon över vatten-ytan, vi hörde vågskvalpet. Det var mitt i natten och svart ute, men när vi kom närmare kunde vi se ficklampan på hennes telefon.

– När jag kom hem sa min fru att nu förstår jag varför du gör det här. Så är det, säger Ola Svedberg.

Och även om liv inte räddas varje gång så gör sjöräddningen alltid nytta, menar han.

– Det kan vara en båt som behöver bogseras och det är inte fara för liv, men det är mörkt och sent och ett litet barn kan sitta där och frysa.

I ett av skåpen ombord finns en nalle. ”De fyller en viktig funktion för att sänka stressnivån hos de barn vi möter ombord”, säger Thomas Hallqvist.

I ett av skåpen ombord finns en nalle. ”De fyller en viktig funktion för att sänka stressnivån hos de barn vi möter ombord”, säger Thomas Hallqvist.

Malin Lövkvist

Meningsfullt

Det var en av anledningarna att Lina Zandrén lockades att söka till sjöräddningssällskapet för drygt tre år sedan.

– Det kändes meningsfullt att få hjälpa andra. Och så får jag vara ute på sjön och utmana mig själv fysiskt och mentalt, säger hon.

Nattskiftet kan inte bo långt från närmaste brygga. Men för de som bor längre bort finns möjligheten att ta dagstidsskiften och utgå från stationshuset i Jungfrusund.

Nattskiftet kan inte bo långt från närmaste brygga. Men för de som bor längre bort finns möjligheten att ta dagstidsskiften och utgå från stationshuset i Jungfrusund.

Malin Lövkvist

Några särskilda färdigheter krävs inte för jobbet som frivillig sjöräddare. Alla får en utbildning när man börjar och sedan är det övningar och utbildning hela tiden när det inte är larm.

– Det mesta kan man lära sig här. Om man har ett intresse tycker jag inte man ska låta bli för att man inte kan, säger Lina Zandrén.

– Vi är inte sjökaptener allihop, inte brandmän, ambulansförare eller kustbevakare. Ibland är det en låssmed som åker på larmet, eller en lärare, säger Thomas Hallqvist.

Stora krav på tillgänglighet

Att gruppen passar ihop är också det allra viktigaste faktorn i rekryteringen av nya sjöräddare, menar han.

– Vi behöver inte machopersoner eller fullfjädrade kaptener, vi ska inte rökdyka eller navigera över stora hav. Vi behöver folk som fungerar i gruppen och har viljan att lära sig mer om de områden där kompetensen behöver förstärkas.

Räddningsstation Munsö/Ekerö täcker östra Mälaren. Det är den  räddningsstation i landet som utför flest uppdrag.

Räddningsstation Munsö/Ekerö täcker östra Mälaren. Det är den räddningsstation i landet som utför flest uppdrag.

Malin Lövkvist

Däremot ställs stora krav på tillgängligheten. En kvart, och inte en minut mer, ska det ta från det att larmet kommer in tills sjöräddningsbåten kastar loss från bryggan.

– Det är det uppdraget vi har för att ingå i sjöräddningsorganisationen i Sverige, så det är det som gäller. Man kan inte bo långt från stationen om man har nattjour, säger Thomas Hallqvist.

– Det bygger på frivillighet, men jag brukar säga att det är frivilligt att börja och att sluta. Däremellan kommer du inte när du kan, utan när du ska.

Uppdrag

2024 (hittills): 474 (54 räddningstjänstuppdrag).

2023: 687 (60 räddningstjänstuppdrag).

2022: 619 (66 räddningstjänstuppdrag).

Källa: RS Munsö/Ekerö

Sjöräddningen i siffror

117 år är det sedan Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne startade. 

30 år är det sedan dåvarande sjöpolisen Paul Forell startade räddningsstationen Munsö/Ekerö för att möta behovet av sjöräddning i östra Mälaren. 

100 (drygt) personer är frivilliga sjöräddare på RS Munsö/Ekerö. 

3 bryggor har RS Munsö/Ekerö, i Jungfrusund, Sjöängen och Karlskär. Därifrån täcker de hela östra Mälaren från Slussen till Mariefred, Arnö i Enköpings kommun och Kungsängen.

Källa: RS Munsö/Ekerö

LisaHalldén
08-550 550 29
ANNONS
ANNONS

Senaste nyheterna

Arkivbild från en tidigare ljusceremoni vid Tempeludden vid Riddersvik.

Arkivbild från en tidigare ljusceremoni vid Tempeludden vid Riddersvik.

Leo Wezelius

Sista ljusceremonin i västerort ser ut att ha varit

Nyheter

Hade premiär under pandemin ✔️ Flera hundra kom första åren ✔️ "Tror tyvärr inte på fler gånger"

Vinnaren Tony Samuelsson vid prisgalan på Dramaten.

Vinnaren Tony Samuelsson vid prisgalan på Dramaten.

Andreas Sundbom

August-Tony kommer hem till Farsta

Nyheter

Vann Augustpriset – berättar om boken på sin gamla hemmaplan ✔ Då besöker Tony Samuelsson Fanfaren

Mathilda Bak kom till Haninge Anchors i början av säsongen.

Mathilda Bak kom till Haninge Anchors i början av säsongen.

Idrottsfoto

Anchors målvakt uttagen till OS

Nyheter

Mathilda Bak, 15, är med i den svenska truppen till ungdoms-OS i Georgien ✔ "Jag känner mig stolt"

ANNONS

En gripen efter explosion vid Tarantella

Restaurang Tarantella i Bredäng sprängdes den 11 januari. Nu är en misstänkt anhållen.

Restaurang Tarantella i Bredäng sprängdes den 11 januari. Nu är en misstänkt anhållen.

Anton Kyhlbäck

20250120164831
20250120165032
2025-01-20
16:48
2025-01-20 16:50

En person är gripen misstänk för grov allmänfarlig ödeläggelse efter explosionen vid restaurang Tarantella i Bredäng.

Det var vid 3-tiden på natten den 11 januari som många väcktes av att något exploderade vid restaurang Tarantella i Bredängs centrum. Stora delar restaurangen totalförstördes.

På måndagseftermiddagen bekräftar åklagare Karin Hammar att en person är gripen för dådet.

– Personen greps i dag. Det är en person som är över 18, säger hon.

Den misstänkta är anhållen för grov allmänfarlig ödeläggelse.

Är den gripne känd av polisen sedan tidigare?

– Det kan jag inte svara på.

Vet man något om motivet?

– Inte än, det utreds. Förundersökningen är fortfarande i ett tidigt skede, säger Karin Hammar.

Explosivt föremål i bostadshus

Bara några dagar tidigare, den 8 januari, var nationella bombskyddet på plats i Bredäng efter att ett explosivt föremål hade hittats i allmänna utrymmen i ett bostadshus på Vita Liljans väg i Bredäng.

ANNONS

Åklagaren kan ännu inte svara på om det finns någon koppling mellan händelserna.

ANNONS
ANNONS