En viftande svans är allt som syns i det höga gräset. Så syns ett huvud och en glad hund kommer skuttande.
Den amerikanska bullyn Nala är fyra år och föddes alltså under pandemins första år.
– Hon är en coronahund. Vi tog chansen att skaffa hund när delar av familjen jobbade och studerade hemifrån, säger Helena Stammarnäs.
Nala och hon är i Drottningholmsparken ofta.
– Varje lördagsmorgon åker jag hit och går parken runt. Så här under semestern är jag här varje dag.
Olika hundrasklubbar har ibland möten på hundön. ”Det ser kul ut när det kommer 20-30 stycken hundar av samma ras komma marscherande”, säger Helena Stammarnäs, här tillsammans med den amerikanska bullyn Nala.
Stefan Källstigen
Det är också detta som hon tycker är det bästa med att ha hund.
– Jag kommer ut i det här vackra. Det här är återhämtning för mig.
Hundön är det informella namnet på den lilla ön som är avskild från resten av engelska parken med två broar med grindar. Egentligen heter den Ormholmen, och här kan man, till skillnad från i resten av parken, släppa sin hund utan koppel.
Paviljongen mitt på ön är ritad av slottsarkitekt Erland Montgomery. Den invigdes 2019 av kungen.
Stefan Källstigen
Kungens idé
Paviljongen som står mitt på ön var kungens idé och på hans födelsedag 30 april 2019 invigdes den med blåsorkester, tal och massor av hundar.
Då, innan pandemin, fanns 2 891 hundar registrerade i kommunen. Sedan dess har antalet Ekeröhundar ökat med hela 22 procent.
Den största ökningen var inte oväntat mellan 2019 och 2020, men ökningen har fortsatt med mellan tre och fem procent om året.
Vindflygeln på paviljongens tak föreställer kungaparets bayerska viltspårhund Brandie.
Stefan Källstigen
I Stockholms län i stort följer ökningen samma trend – en 25 procents ökning mellan 2019 och 2023, och fyra procent fler hundar i 2023 jämfört med året innan.
Och till Hundön kommer hundar från hela Stockholm. Helena Stammarnäs och Nala åker kollektivt ut hit med flera andra hundvänner.
– Jag vet många som reser riktigt långt för att komma hit. Det är ovanligt med så här stora platser där man kan släppa hundarna. Det är en unik plats, säger hon.
Fullt på helgen
En fredagsförmiddag som denna har Helena Stammarnäs och Nala haft Hundön i stort sett för sig själva, men på helgerna kan det därför bli rätt fullt på den lilla ön.
– Vi är några som kommer tidigt på lördagsmorgonen, och ju längre in på dagen man kommer, desto fler blir det. Vissa dagar kan det vara 30 till 40 hundar här.
Då kan det också bli en del stökiga möten.
– Jag har själv inte sett några allvarliga incidenter, men det är klart att det sker smällar. Det ligger ju i hundens natur att de ska etablera hierarki och ibland kan det gå snett. Som hundägare måste man vara med och styra, säger Helena.
Bonzo, en tvåårig barbet, är ny på Hundön. Husse Lars Olsson och Yvonne Hermansson är på besök för att träffa barnbarnen. Annars bor de i Spanien. ”Bonzo och Spanien ingår båda i pensionsprojektet”, säger Lars Olsson.
Stefan Källstigen
En risk som finns med att många hundar möts på en plats som Hundön är att sjukdomar som kennelhosta kan spridas fort, varnar Janina Pfalzer, pressansvarig på Svenska Kennelklubben.
Det är också viktigt att som hundägare vara medveten om att alla hundar inte funkar ihop eller ens tycker att det är roligt att träffa andra hundar, menar hon.
– Hundar är numera ofta sedda som familjemedlemmar och även om det är fint så finns det en risk att vi då också tillskriver dem mänskliga behov i stället för att lära oss mer om hundars behov och sätt att uttrycka sig.
Pratar ”hundska”
Problem kan också uppstå när en hund som lever som ensamhund med en flock människor möter hundar som lever i flock med andra hundar.
– Vi människor vill att hunden ska bete sig på ett visst sätt och det kan ibland vara tvärt emot hur hundar normalt skulle bete sig. Hundar som bor i grupp pratar ”hundska” med varandra och risken finns att en hund som inte följder hundarnas egna sociala koder kan uppfattas som oförskämd.
Nala är född under den första pandemivåren. ”Hon är en coronahund”, säger matte Helena Stammarnäs.
Stefan Källstigen
Men hundträffar är ändå lättare på en plats som Hundön där de kan gå lösa, eftersom många hundar känner sig trängda när de sitter fast i ett koppel.
– Hundar har en fight-or-flight-instinkt men få hundar väljer att slåss när de har möjlighet att fly i stället. Så om de är lydiga nog att kunna gå lösa kan de på ett, för hundar naturligt sätt, helt enkelt undvika varandra, säger Janina Pfalzer.