JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.
ANNONS

TV-klipp och nyheter

Tufft att vara ensam lärare i stora klasser

Lärarna har fått en allt stressigare vardag, menar huvudskyddsombuden Sandra Olsson och Renke Braun. ”Vi vill ha tid för planering, uppföljning och bedömning för att kunna hålla bra lektioner”, säger Sanna Olsson.

Lärarna har fått en allt stressigare vardag, menar huvudskyddsombuden Sandra Olsson och Renke Braun. ”Vi vill ha tid för planering, uppföljning och bedömning för att kunna hålla bra lektioner”, säger Sanna Olsson.

Märta Lefvert

20240913063024
20240915111136
2024-09-13
06:30
2024-09-15 11:11

Lärartätheten är betydligt högre i grannstadsdelen Skärholmen­ än i Hägersten-Älvsjö. Orsaken är att skolor i utsatta områden får mer medel. Skillnaderna mellan stadens skolor är för stora, menar fackförbundet Sveriges lärare.

Renke Braun är lärare i tyska och engelska i Kämpetorpsskolan i Älvsjö. Han har jobbat här i tre år och trivs med sitt arbete. Men utmaningarna är många. Inte minst de stora klasserna.

– Jag kan stå ensam framför 30 elever varav 15 behöver extra stöd. Då blir tiden en utmaning. Jag har bara 40–60 minuter på mig och måste prioritera dem som har störst behov. Det blir mindre tid för dem som har det enklare, trots att de också kan behöva hjälp. Jag hinner inte ge alla elever allt de behöver­, säger han.

Stressigare vardag

Renke Braun är lokalt arbetsplats- och skyddsombud för Sveriges Lärare på Kämpetorpsskolan, samt huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm i innerstaden. Mitt i träffar honom och Sanna Olsson, huvudskyddsombud för Älvsjös grundskolor, vid Kämpetorpsskolan en förmiddag i september.

De berättar om en allt stressigare vardag för lärarna, med alltmer administration att sköta, allt fler barn i behov av anpassning, mycket föräldrakontakter – och klasser som tenderar att bli större.

– I Älvsjö har det varit neddragningar på nästan alla skolor de senaste åren. Många lärare signalerar att de inte har rätt förutsättningar att hinna planera lektioner, följa upp och bedöma eleverna, säger Sanna Olsson.

”För stora skillnader”

I Stockholms stads grundskolor går det i snitt 13 elever per lärare. Det är något fler än rikssnittet på 12. Men variationen inom staden är kraftig. En bidragande orsak är den omfördelning av resurser som görs till skolor
i utsatta områden, vilket är ett politiskt beslut. Beroende på elevernas bakgrund kan en skola få mellan drygt 5 000 kronor och nästan 60 000 kronor extra per elev.

David Gustafsson är ordförande för Sveriges Lärare Stockholm.

David Gustafsson är ordförande för Sveriges Lärare Stockholm.

Sven Jansson

I grannstadsdelen Skärholmen är därför lärartätheten betydligt högre än i de allra flesta skolor i Hägersten-Älvsjö. Detta eftersom Skärholmen är ett område med sämre socioekonomiska förutsättningar. Exempelvis är lärartätheten i Bredängs skola 9,7 medan den är 18,9 i Kämpetorpsskolan, enligt statistik från Skolverket.

Sveriges lärare Stockholm­ menar att skillnaderna i staden­ är för stora.

– I vissa områden med stora utmaningar behöver man ha en hög vuxennärvaro. Förutom själva undervisningen kan man behöva arbeta med andra saker, som att förebygga rekrytering till kriminella gäng, säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm, men lägger till:

– Lärartätheten borde höjas på alla skolor. Det är orimligt att den är så låg som den är på vissa av de socioekonomiskt starka skolorna och den borde höjas extra mycket där.

Att utbilda barnen är det viktigaste för Sveriges framtid.

Cirka 60 procent av variationen i lärartäthet beror på det socioekonomiska omfördelningen, enligt David Gustafsson

– En del av de socioekonomiskt starka skolorna har sannolikt inte råd att ha en högre lärartäthet, säger han.

Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholms stad.

Peter Bragner, grundskoledirektör i Stockholms stad.

Liza Simonsson

Glapp i kunskapsresultat

Peter Bragner, grundskole­direktör i Stockholm, menar att systemet fungerar bra.

– Trots omfördelningen finns det ett glapp i kunskapsresultaten mellan skolor i socioekonomiskt utsatta områden och skolor i andra områden. Det glappet hade varit större utan omfördelningen. Och så länge det finns kvar är det svårt att säga att vi gör en felprioritering, säger han.

Tyst om vallöfte

Före valet 2022 gick Karin Wanngång (S), nuvarande finans­borgarråd, ut och lovade­ ett tvålärarsystem
– alltså ett system med två lärare­ i klassrummet. Få skolor­ har dock infört det.

På Kämpetorpsskolan konstaterar Renke Braun och Sanna Olsson att det blivit tyst om detta vallöfte, som dessutom var luddigt utformat.

– Sveriges lärare fick aldrig något svar på frågan hur de tänkte sig systemet. Sedan blev det tyst om det. Det var hög inflation och kommunens resurser minimala, vilket nog inte direkt möjliggjorde satsningar på skolan, säger Sanna Olsson.

Renke Braun skulle gärna se ett tvålärarsystem, förutsatt att båda pedagogerna är utbildade.

– Det skulle betyda att man kunde hjälpas åt med planeringsarbetet och ha mer tid för att ge stöd åt elever. Att utbilda barnen är det viktigaste­ som finns för Sveriges framtid, säger han.

Lärartäthet i praktiken

Om en skola har en lärar­täthet på 13 elever per lärare betyder det inte att det är små klasser med 13 elever på en lärare i klassrummet.

Eftersom en lärare inte bara lägger sin arbetstid på undervisning utan även har andra åtaganden som att planera, dokumentera och göra för- och efterarbete blir antalet barn i varje grupp ungefär dubbelt så många som siffran för lärartätheten.

Skolor behöver även lärare mot fritidshem och det finns även specialpedagoger och speciallärare. De räknas in i snittet, om de finns i en skola.

Källa: Sveriges Lärare

MärtaLefvert
08-550 550 82
JohanSjölund
08-550 550 61
ANNONS
ANNONS

Senaste nyheterna

PRO:s matkasse består i år av 43 matvaror och utvalda varumärken. 

PRO:s matkasse består i år av 43 matvaror och utvalda varumärken. 

Angie Gray

Så mycket kostade en matkasse 2024

Nyheter

Här handlar du billigast – och dyrast – i Stockholm

Två bilar krockade på Lidingö på onsdagen.

Två bilar krockade på Lidingö på onsdagen.

Mostphotos

Två bilar i krock på Lidingö

Nyheter

Ett fordon fick bärgas där ifrån

Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket uppmanar hundägare som misstänker varulvssyndrom att höra av sig till myndigheten. Bilden på hunden är en genrebild.

Rebecca Wärnbring på Jordbruksverket uppmanar hundägare som misstänker varulvssyndrom att höra av sig till myndigheten. Bilden på hunden är en genrebild.

Mostphotos/Rebecca Wärnbring

Stockholmshund misstänks ha drabbats av varulvssyndrom

Nyheter

Dubblering av fallen – på bara dagar ✔ Så skyddar du ditt husdjur ✔ Letar svar på gåtan: ”Aldrig stött på”

ANNONS

Så mycket kostade en matkasse 2024

PRO:s matkasse består i år av 43 matvaror och utvalda varumärken. 

PRO:s matkasse består i år av 43 matvaror och utvalda varumärken. 

Angie Gray

20250122200000
20250122154123
2025-01-22
20:00

Matpriserna har slutat rusa – men någon lättnad för plånboken är det inte tal om. Det visar PRO:s prisundersökning 2024.

I över 30 år har Pensionärernas Riksorganisation (PRO) granskat matpriserna i Sverige, och årets rapport bjuder på både lugnande besked och fortsatt oro för plånboken.

Efter prisrusningen 2022 har prishöjningarna lugnat ner sig. Faktum är att mellan 2023 och 2024 ökade priserna i PRO:s matkasse i snigelfart – knappt märkbart. Men basvaror som ägg, mjölk, smör och kakao har sedan några år tillbaka klättrat över 30 procent i pris. Det slår hårt mot hushåll med knappa marginaler.

– Man kan inte pusta ut. Många med små marginaler måste nog dessvärre minska sina matinköp eller hitta alternativ av sämre kvalitet och lägre pris. Det blir lite mer torftigt helt enkelt, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Stora skillnader

PRO:s undersökning visar också att var du handlar spelar stor roll. I Stockholm kostade den billigaste matkassen 1 289 kronor – hittad på Maxi ICA Stormarknad Haninge.

ANNONS

Den dyraste? På ICA Supermarket Baronen, där samma kasse gick loss på hela 1 608 kronor.

Se topplistan över de billigaste respektive dyraste matbutikerna i faktarutorna nedan.

Topp 10 billigaste i Stockholm

Maxi ICA Stormarknad Haninge: 1 289,20 kr

Willys Stockholm Tumba: 1 293,37 kr

Willys Stockholm Mariahallen: 1 295,49 kr

Willys Stockholm Älvsjö: 1 295,49 kr

Willys Tyresö Bollmora: 1 298,10 kr

Willys Stockholm Länna: 1 300,12 kr

Willys Bro E18: 1 300,40 kr

Maxi ICA Stormarknad Häggvik: 1 301,05 kr

Willys Botkyrka Handel: 1 303,09 kr

Willys Sundbyberg Esplanaden: 1 303,24 kr

Källa: PRO:s prisundersökning

Topp 10 dyraste i Stockholm

ICA Supermarket Baronen: 1 608,29 kr

ICA Nära Skogsbacken: 1 559,54 kr

Hemköp Vendelsö: 1 553,65 kr

Hemköp Stockholm Fältöversten: 1 551,07 kr

Coop Vintertullen: 1 550,83 kr

Hemköp Stockholm Älvsjö: 1 545,06 kr

ICA Nära Söderhöjden: 1 541,74 kr

ICA Nära Karlaplan: 1 533,93 kr

Hemköp Huddinge Centrum: 1 532,42 kr

Coop Östgötagatan: 1 531,68 kr

Källa: PRO:s prisundersökning

Vilka butiker ingår i undersökningen?

det avgör distrikten tillsammans med prisundersökarna. Man utgår ifrån en i förväg bestämd matkasse, vilket gör att en del butiker går bort då de inte har hela det utbud som finns i kassen. Däribland Lidl. Ica och Coop får flest besök.

Källa: Pro

MathildaNilsson
08-550 550 27
ANNONS
ANNONS