Nyligen släppte Länsstyrelserna rapporten ”Bevakning av grundläggande betaltjänster 2020”. I rapporten konstateras att coronapandemin har minskat kontantomsättningen i samhället.Länsstyrelserna lyfter fram flera orsaker. Många butiker och restauranger har slutat att ta emot kontanter med hänvisning till covid-19. Kontantomsättningen har också påverkats av att evenemang har ställts in, att riskgrupper har isolerat sig och att människor har undvikit att handla i butiker. Det finns dessutom en viss rädsla för smittspridning bland konsumenter.
Allt färre bankomater
När efterfrågan på kontanter minskar så minskar också incitamenten för banker och andra privata aktörer att hantera kontanter. Detta har lett till att delar av kontantinfrastrukturen i samhället har monterats ned.För Stockholms län konstaterar länsstyrelsen att infrastrukturen för kontanthantering har fortsatt att glesas ut. Antalet uttagsautomater och bankkontor som hanterar kontanter har minskat och fler handlare har slutat att ta emot kontanter.Omställningen från kontanter till digitala betaltjänster är inte problemfri. Utmaningarna handlar dels om att grupper i digitalt utanförskap har svårt att klara sig utan kontanter, dels om att det ännu inte finns pålitliga alternativ till kontanter i krissituationer.
Kontantkedjan måste fungera
För att säkerställa att kontanter ska finnas tillgängliga antog riksdagen för ett år sedan en lag som innebär att svenskarna inte ska ha alltför långt till närmaste ställe att ta ut kontanter. Men det räcker inte med en lag om kontantuttag.För att vi ska kunna använda kontanter måste hela kontantkedjan fungera. Kontanterna ska lagerhållas i depåer. De ska fraktas till utlämningsställen. Människor ska kunna ta ut kontanter. Butiker och restauranger ska ta emot kontanterna. Handeln ska kunna lämna in sina dagskassor. Dagskassorna ska tas om hand och komma in i kontantflödet på nytt.
Staten måste ta ansvar
Ansvaret för att få hela kontantkedjan att fungera bör ligga på staten, precis som det gör för annan samhällsviktig infrastruktur. Och när efterfrågan på kontanter nu minskar snabbt så ökar behovet av statliga insatser. Det är inte rimligt att privata aktörer ska fortsätta att finansiera en samhällsviktig verksamhet som saknar kommersiell bärkraft och blir en allt större förlustaffär.En Sifoundersökning beställd av Bankomat visar att 7 av 10 boende i Stockholms län vill kunna betala med kontanter även i framtiden. Vi vill nu uppmana Stockholms läns politiker att driva på för att staten ska ta ett finansiellt ansvar för kontanthanteringen.