I Stockholm har grannar, detaljplaner, badförbud och tjänstemän stoppat flera bastuplaner på både Kungsholmen och Södermalm de senaste åren. Detta trots att det enbart finns ett fåtal bastur i innerstan, och besökstrycket till dem är hårt.
I vårt grannland är det däremot helt andra tongångar.
– Det är klart att man kan stöta på problem här också, men det går snabbt att lösa, säger Markus Degerman, styrelseledamot i Oslo badstuförening som byggt 22 bastur på några år.
Oslo badstuförening har 18 000 medlemmar och 250 000 besökare om året.
Becky Zeller/Oslo Badstuforening
Oslos bastusaga började på norska Utrikesdepartementet 2016. Där jobbade Ragna Marie Fjeld som var med i UD:s vinterbadklubb som varje torsdag tog ett dopp – utan bastu.
– Men så upptäckte vi en lite konstig flytande bastu, och blev vänner med dem som hade byggt den.
Hon beskriver bastubyggarna som lite av anarkister – som behövde hjälp med att skriva ansökningar om att få ha bastun liggande i hamnen. Något gänget från UD gärna hjälpte till med. Den otippade kombon mynnade ut i Oslo badstuförening.
Lämnade UD
2019 lämnade sedan Ragna Marie Fjeld UD för att helt ägna sig åt bastuföreningen som blev allt mer populär. Sedan dess har föreningen, som inte är vinstdrivande, lyckats få till 22 bastur på sex olika platser i Oslo. 19 av dem i centrala delar av stan.
Även om det inte var helt lätt att få till den första bastun, har det därefter rullat på snabbt. Ett stort steg var till exempel när kommunen tillgängliggjorde en hamnpromenad och skaffade en strategi som sa att Oslo skulle var öppet för oväntade inslag vid kajerna.
– Saker som inte var planlagda kunde testas, speciellt sådant som fungerade även på vintern. Och då passar ju bastu väldigt fint, säger Ragna Marie Fjeld.
Kortare lov
I början fick föreningens bastur bygglov under två år, men nu får de ligga på samma plats i fem år.
– Det är inte permanent, men vi har 18 000 medlemmar och 250 000 besökare om året. Så det ska nog mycket till för att de ska slänga ut oss.
– Flera från andra länder har tagit kontakt och frågat hur vi fått till det här. Från Sverige är det många som hör av sig och undrar hur vi fick myndigheternas tillåtelse.
För stelbent
I föreningens styrelse sitter Markus Degerman som är från Stockholm, men bor i Norge sedan flera år. Han menar att det egentligen inte går att ge tips till Stockholm om hur man kan gå till väga eftersom kulturen till viss del skiljer sig åt.
– I Stockholm är det en massa regelverk som gör sådant här omöjligt. I Norge är det lättare att få saker gjorda, säger han.
Sedan 2016 har Oslo badstuförening, som inte är vinstdrivande, lyckats få till 22 bastur på 6 olika platser i Oslo. 19 av dem i centrala delarna av Norge huvudstad.
Becky Zeller/Oslo Badstuforening
Hans bild är att norrmän har en större tolerans för mångfald i stadsplaneringen och att det inte måste vara så koordinerat. Även om det finns regelverk även i Norge skiljer det sig i hur tillåtande man till exempel är med tillfälliga tillstånd.
Vill inte få panik
Stockholms trafikborgarråd Lars Strömgren (MP) vill nu skapa gemensamma riktlinjer och en tydlig process för att fler bastur ska kunna komma på plats. I mars hålls fyra möten – passande nog på en vedeldad bastu – för att diskutera frågan.
– Vi känner ju av ett tydligt intresse för att basta i Stockholm.
Apropå den mer tillåtande kulturen i Oslo menar Lars Strömgren att det finns många delar i de svenska regelverken som man värnar i Stockholm. Strandskydd, siktlinjer och arvet kring allemansrätten till exempel.
– I Oslo ställdes det först ut bastur utan tillstånd, och det verkar ha fungerat där. I Göteborg byggde kommunen en bastu, och i Helsingfors gjorde ett företag det. Vi vill inte få i panik i jämförelsen med Oslo och göra något som inte passar Stockholm.
– Vi känner av ett tydligt intresse för att basta i Stockholm, säger Lars Strömgren (MP).
Angie Gray
Hur Stockholms generella hållning ska se ut återstår alltså att se. Men enligt Lars Strömgren är det viktigt att det inte bara byggs bastur för medlemmar i klubbar med lång väntelista.
– Det finns så klart plats för den typen av privata initiativ också. Men vi behöver förstå vilken mix av olika upplåtelsevarianter som är rätt väg framåt.
Veta vad man pratar om
På Kungsholmen och i Hammarby sjöstad har stadens politiker gett bygglov åt flera bastur som företaget Sthlm Sauna velat bygga. Men grannar har överklagat loven.
Lars Strömgren menar att stadens roll är att vara ”allas stad” och är tydlig med vikten av att medborgare får överklaga bygglov. Men han tror också att det ofta finns en inneboende instinkt av att vara emot allt som är nytt.
– Det bästa vore att göra saker på prov i mindre skala, så att folk ser vad det är man faktiskt pratar om. Det är det vi ska diskutera nu i mars.