DET HÄR ÄR DEL FYRA I EN SERIE OM SPRÅKETS BETYDELSE. LÄS ÄVEN DEL ETT, DEL TVÅ OCH DEL TRE.
För Fitsum Kaleab från Eritrea och Aline Swama från Kongo öppnades dörrarna ovanligt snabbt. Mindre än ett halvår efter att de kom till Sverige som kvotflyktingar våren 2019 började de plugga på SFI.
Samtidigt ordnade Arbetsförmedlingen så att de fick jobb med egen lön. Fast de inte kunde många ord svenska fick Fitsum och Aline börja hjälpa till inom fritids och skola – spela fotboll med barnen, stötta på mattelektionerna, laga mat och torka av bord.
Bäst på jobbet
– SFI är bra, men jag lär mig svenska bäst på jobbet eftersom jag alltid pratar med barnen. De rättar mig när jag säger fel och förklarar när jag inte förstår, säger Fitsum Kaleab, som i dag är halvtidsanställd på en förskola i Lidingö.
Aline Swama, som har jobb som lärarresurs på en skola i Vaxholm, tycker att både språklektionerna och jobbet är viktiga, på olika sätt.
– I skolan lär vi oss hur vi ska skriva, på jobbet övar vi oss att prata, säger Aline.
Men Arbetsförmedlingens linje, att SFI-studenter gärna ska jobba halvtid vid sidan av sina 15 lektionstimmar i veckan, möter också invändningar.
Kan bli en krock
– Ibland blir det en krock för eleverna. Det är viktigt att de får tillräckligt med tid för att träna ord och repetera. Det är inte heller alla jobb där man pratar så mycket svenska, säger Amina Sharif, studie- och yrkesvägledare på Eductus SFI i Liljeholmen.
En del har dessutom stora familjer som tar mycket tid och då kan det bli svårt att hinna både jobba och plugga, menar hon.
Att många SFI-elever arbetar vid sidan av studierna har förstås också ekomiska skäl, framhåller SFI-rektorn Camilla Pontén.
– Vad vi nås av är att en del elever har krav på sig att sända pengar hem till släktingar. De kanske hoppar in på sin farbrors restaurang. Det kan göra att de börjar i fel ända. De får pengar i handen, men lär sig inte så mycket mer svenska, säger hon.
Motivera fler
Även om de flesta SFI-elever tar pluggandet seriöst, tycker Camilla Pontén att det finns en utmaning: Hur kan man motivera fler att tycka det är viktigt? Skolverkets statistik visar att 47 procent av SFI-studenterna i Sverige avbröt studierna förra året.
– Det finns många föräldrar som inte tycker om att vara i skolan. De är hellre hemma, lagar mat och tar hand om barnen, säger Hayat Bahri, studiecoach på SFI-skolan i Liljeholmen.
Hennes uppgift är bland annat att uppmuntra och motivera eleverna.
Lösning på ungdomsproblem
– Det är jätteviktigt att föräldrar lär sig bra svenska innan de skaffar fler barn. Hur ska de annars kunna prata med barnen om skolan och förstå vad som händer i samhället? Det är nog lösningen på många av de problem vi ser bland ungdomar i dag, säger Hayat Bahri.
– Speciellt för kvinnor är språket viktigt om man vill vara självständig och inte bli beroende. Svenskan är nyckeln till allt, understryker hon.
Aline Swama kom till Sverige med två barn som idag är 16 och 21. Hon är van att försörja sig själv och jobbade som taxichaufför under de år som hon levde som flykting i Uganda under FN:s beskydd. Nu är hon halvvägs färdig med att ta körkort, med målet att bli busschaufför.
– Svenska är svårt, man måste träna många gånger innan det blir rätt. Jag kan läsa och förstå ganska bra. Men när jag ska prata försvinner alla ord. Fast det går bättre och bättre, säger Aline.
Läser mycket tidningar
Fitsum Kaleab tror att han har det lättare med inlärningen eftersom han är yngre. Hans mål är att öppna en restaurang med eritreansk mat.
– Jag kan inte skriva så bra än, men jag läser mycket tidningar och tittar på filmer på SVT. Det måste man göra, annars går det inte, säger han.