Från att ett förslag i Bryssel blir lag i Sverige är processen lång. Men förr eller senare sipprar de nya reglerna hela vägen ner till Sigtuna kommun och invånarnas vardag.
På frågan hur EU-lagstiftningen påverkar det politiska arbetet i kommunen har Olov Holst, kommunstyrelsens ordförande (M), två svar: Å ena sidan är kommunen hårt bunden till EU-lagar. Men å andra sidan är det inget han märker av till vardags, eftersom kommunens arbete först och främst regleras av svensk lag.
– Det påverkar ingenting alls och jättemycket. Vi är helt beroende av lagstiftning, men vi ser inte om EU-lagstiftningen är grunden, säger han.
Olov Holst (M), kommunstyrelsens ordförande i Sigtuna kommun.
Pressbild/Sigtuna kommun
Kommunens beslut...
Ett exempel är de soptunnor med fyra fack som dykt upp i kommunen. Nu kan boende sortera papp och förpackningar direkt utanför dörren. Och det tack vare det nya förpackningsdirektivet som säger att 70 procent av alla förpackningar ska vara återvinningsbara 2030 – ett direktiv som kommer raka vägen från Bryssel.
Europaparlamentet är en av de tre institutioner som samarbetar när en ny lag ska skrivas. Hit skickas 21 svenska parlamentariker som väljs under EU-valet den nionde juni.
Gustav Ohlén
Enligt EU ska alla medlemsländer underlätta återvinning och Sverige har valt att göra det genom att kräva fastighetsnära återvinning från kommuner.
– Insamling av papper och förpackningar har vi haft väldigt länge. Men att det ska göras fastighetsnära är nytt, det vill säga att man flyttar containrarna på gatan närmre konsumenterna, säger David Langlet, professor i miljörätt på Uppsala universitet.
– Hela avfallslagstiftningen är väldigt präglad av EU. Definitionen vad som är avfall är nästan uteslutande genomförande av olika EU-direktiv, fortsätter han.
Även om sopkärlen ska göra det enklare att sortera sitt skräp har de kritiserats av boende. Klagomålen handlar för det mesta om att facken är oproportionerliga, eller att kärlen töms för sällan.
– Förpackningar töms var fjärde vecka och jag förstår att folk blir irriterade. Det blir ju tokfullt men för oss gör det inte så mycket, säger Sofia Olofsgård som bor i en villa i Brännbo.
...Påverkas av Bryssels direktiv
Däremot förstår hon kärlens syfte.
– Direktiv behövs ju. Man behöver ju tvingas göra förändringar för att förändringar ska ske, annars kör man i sina hjulspår. Om man måste sortera blir det fler som sorterar, säger hon.
Nyligen rapporterade Mitt i om hur mycket EU-valet påverkar vardagen i Sverige. Då sa man att cirka hälften av alla punkter i en fullmäktigedagordning påverkas direkt eller indirekt av beslut på EU-nivå. I valet 2019 var det 47 procent av röstberättigade Sigtunabor som gick till urnan, enligt valmyndigheten.
– Det klart att det man gör i EU påverkar oss. Så det är viktigt att vi kan påverka nere i EU så man inte fattar beslut som är negativa för Sigtuna eller Sverige i stort, säger Olov Holst (M).
EU-valet närmar sig – så påverkar det dig
Trots att hälften av de beslut som fattas i Stockholms kommuner påverkas av EU-politiken, avstod en stor del av medborgarna från att delta i det senaste EU-valet.
– Man har verkligen alla chanser att påverka och förändra lagarna, säger Alice Bah Kuhnke (MP), Europaparlamentariker.
Den 9 juni är det dags för Europaparlamentsvalet i Sverige. Vid det senaste EU-valet låg valdeltagandet på 55 procent i landet, en ökning för tredje gången i rad. Trots denna uppgång förblir siffran betydligt lägre jämfört med riksdagsvalet, där 84 procent av väljarna deltog.
Samtidigt har Europaparlamentet ett stort inflytande över lagstiftningen vi ser runt omkring oss.
– Cirka hälften av punkterna på en fullmäktigedagordning i svenska kommuner påverkas direkt eller indirekt av beslut från EU-nivå, säger Julia Löfvenberg, EU Policy Advisor på Stockholms stad.
Finansierar stadens projekt
Hon fortsätter med att säga att de lagar som föreslås och förhandlas i hög grad påverkas av vilka politiker som väljs in i Europaparlamentet. I det senaste valet gick det bra för den gröna gruppen i parlamentet, vilket ledde till framsteg inom klimat- och miljölagstiftning.
– Genom sin röst bidrar man till att välja vilken inriktning de politiska besluten på EU-nivå kommer ha de kommande fem åren.
Julia Löfvenberg, EU Policy Advisor på Stockholms stad.
Privat
Stockholms stad är även aktiv när det kommer till att söka finansiering från EU:s fonder och program till projekt inom staden, tillägger Julia Löfvenberg. Projekt Spången, som syftade till att utveckla kompetensen hos stadens personal inom äldre- och funktionshinderomsorg samt skola, och Welcome House, som erbjuder stöd till nyanlända under deras första tid i staden, är två exempel.
Stora kunskapsluckor
Alice Bah Kuhnke (MP) har under de senaste fem åren suttit i Europaparlamentet. Hon tycker att man gör klokt i att rösta.
– Under min tid som minister tog jag emot en utredning som visade svart på vitt vilka låga kunskaper det finns om EU. Det är både tråkigt och allvarligt, säger hon.
Bah Kuhnke menar att politiker själva saknar tillräcklig förståelse för EU och brister i att informera medborgarna om EU:s betydelse på lokal nivå. Som tidigare demokratiminister hade hon relativt goda kunskaper och insikter, säger hon. Men som parlamentariker har hon fått nya perspektiv.
Alice Bah Kuhnke (MP), europaparlamentariker.
Fredrik Hjerling
– Något som verkligen har slagit mig är att vi redan nu vet vilka lagstiftningar och förändringar som kommer ske i Sverige inom fem till tio år. Man kan inte säga att man blir tagen på sängen utan man har verkligen alla chanser att påverka och förändra lagarna.
"Rör livets alla delar"
Just nu pågår tusentals lagstiftningar, säger hon. Från gemensamma laddare för våra mobiltelefoner till regler om kemikalier i leksaker, avgasutsläpp från bilar och marknadsföring av kläder, berör alla dessa lagar stockholmares vardag.
– Det är en rad frågor som rör livets alla delar. Barn, studenter, vuxna och gamla. Det finns många skäl till att faktiskt ta reda på vad de olika partierna vill och göra sitt val och rösta 9 juni, avslutar Alice Bah Kuhnke.
Man kan inte säga att man blir tagen på sängen.
Rösta den 9 juni
Europaparlamentet är en av EU:s två lagstiftande institutioner och väljs i val vart femte år. Den svenska valdagen för EU-valet är den 9 juni 2024.
Det totala antalet platser kommer vara 720 under mandatperioden år 2024 till 2029. Sverige kommer att ha 21 platser, men ledamöterna representerar inte landet utan tillhör olika partigrupper.
För att rösta ska du ha fyllt 18 år, vara medborgare i Sverige eller i ett EU-land och vara folkbokförd i Sverige. Du kan rösta på ett parti eller personrösta på en kandidat.
Källor: Valmyndigheten och Europaparlamentet