När höstkylan tränger på kan det låta lockande med urbana värmeöar, platser som håller en flera grader högre temperatur än omgivningen.

Som till exempel Stureplan, där asfalt och höga hus gör tillvaron svettig en varm sommardag. Men då kan man fly in i Humlegården, där temperaturen är fem grader lägre under de skuggande trädkronorna.

Värmeöar finns över hela länet, framför allt där det finns stora hårdgjorda ytor. Och med ett allt varmare klimat blir det ett gissel. Även inomhustemperaturerna stiger, vilket ställer till med problem på till exempel äldreboenden.

– Det finns allt oftare rutiner för hur de ska agera vid värmeböljor, som att mäta vilka rum som blir varmast. Markiser svalkar bättre än att bara dra för gardinerna. Ännu bättre är om det finns träd utanför, säger Kerstin Grönman.

Hon är klimatanpassningssamordnare vid länsstyrelsen, som nu tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning fram till 2029.

Översvämningar vanligare

Den här tiden på året känns det mer aktuellt med skyfall än värmeöar. Redan nu händer det att ledningssystemet inte klarar av att ta undan allt vatten, och att avlopp bräddas direkt ut i Mälaren.

Många områden i länet är också sårbara för översvämningar, till exempel Flemingsbergs pendeltågsstation, som ligger i en dalgång.

Vid nybyggnation måste man numera ta hänsyn till översvämningsrisken. Men den befintliga bebyggelsen är ett problem som måste hanteras.

Och inte nog med det. Om hundra år kan havsnivån vara en meter högre än idag, och länsstyrelsen har identifierat 4 350 objekt, som skolor, industrier, bostäder och kulturarv, som hotas längs Östersjökusten.

Nästan lika många byggnader kan hamna under vatten kring Bällstaån, Oxundaån och Tyresån vid höga vattenflöden.

Dricksvattnet hotas

Och vid nästa sekelskifte klarar Slussen inte längre av att stänga ute Saltsjön, och Mälaren blir åter en havsvik, och därmed går dricksvattentäkten förlorad, om inget görs.

– När det gäller skyfall och översvämningar har vi redan sett hur det kan slå. Att havsnivån höjs är svårare att ta in, säger Kerstin Grönman.

Tanken är nu att handlingsplanen ska få kommunerna att samarbeta och jobba strukturerat för att stå rustade inför klimatförändringarnas effekter.

– Dagens samhälle är anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat. Men nu ändras förutsättningarna, och vi måste anpassa oss till det, säger hon.