Flera armar har räckts upp inne på årskurs 5A:s SO-lektion på Smedshagsskolan. För dagen avhandlas islam.
Läraren Marya Markaryan har frågat vad islams gud heter är.
– Allah! svarar en pojke till slut.
– Bra! Och vad innebär det när en religion är monoteistisk? frågar Maryas kollega Karolina Sterky.
– Att man bara tror på en gud, svarar en annan pojke.
Är samspelta
Frågor och diskussioner varvas med elevernas eget arbete och högläsning från SO-boken.
Karolina och Marya är samspelta, de tar sömlöst vid och fyller i där den andra slutar.
Marya Markaryan och Karolina Sterky jobbar ihop under klass 5A:s lektioner på Smedshagsskolan.
Filip Magnusson
Marya går ett varv runt borden, medan Karolina slår på den nya projektorn och visar en världskarta med grönfärgade partier som visar var islam har fäste.
Vetgirigheten är stor runt de rektangulära borden.
– Islam grundades i Saudiarabien, svarar en flicka på en ny fråga från Karolina.
Började för 4,5 år sedan
Rektorn Suha Mariosh är med på dagens lektion, hon står lutad mot väggen längst bak och iakttar lektionen.
Det är 4,5 år sedan hon fick jobbet som Smedshagsskolans rektor.
Filip Magnusson
– Lärarna kunde knappt namnen på kollegorna i andra arbetslag, grupperna körde på i egna öar. Det var hög ljudvolym och stökigt härinne. Många föräldrar valde bort skolan, säger hon.
Införde systemet för två år sedan
Men Suha Mariosh berättar att en förändring i strukturen, där man jobbar mer gemensamt och där personal lämnat och ny kommit förbättrat arbetsmiljön.
Smedshagen är klassat som ett socioekonomiskt svagt område.
Det gör att skolan får relativt mycket resurser, vilket möjliggjort att systemet med två lärare i klassrummet kunnat hållas i.
– Självklart hjälper det till. Vi har en ekonomi i balans på skolan, säger Suha Mariosh.
Ända sedan 2008 har systemet tillämpats, då den nuvarande skolan stod klar.
David Bani i Klass 5A på Smedshagsskolan gillar att det är två lärare i klassen.
Filip Magnusson
– Skolan är faktiskt byggd för ett tvålärarsystem. Det ställer krav på engagemang. Men att lärarna kan hjälpa varandra på detta sätt betyder väldigt mycket, jag tycker systemet är fantastiskt.
– Vi har utvecklat tvålärarsystemet och skapat tydliga riktlinjer som bidragit till ökad trygghet och trivsel.
Vad är bäst?
– Att vi får till ett samarbete, att två lärare kan planera, genomföra och bedöma ihop. Sedan måste personkemin fungera, det är viktigt med flexibilitet och att man är prestigelös.
Smedshagsskolans rektor Suha Mariosh.
Filip Magnusson
Diskussionen går vidare intill oss.
Från islam till Israel och judendom har eleverna och lärarna hamnat i Nordkorea, Kim Jong-un, buddhism och diktatur.
– Det går aldrig riktigt att veta vart diskussionerna tar vägen, säger Kajsa och skrattar.
Hur är det att vara två lärare?
– Vi har bara arbetat ihop ett år, men det fungerar jättebra. Allt bygger på att vi förbereder oss noggrant, säger Kajsa.
Att ha två lärare känns helt naturligt på skolan, menar Suha Mariosh.
– Få elever i området får någon hjälp hemifrån. Samtidigt har vi ju stora lokaler, det känns helt rätt att ha det.
Filip Magnusson
Frågorna i klassrummet har kommit in på halal och haram.
– Man ska helst inte dricka alkohol som vin och öl, säger Marya.
– Jag har hört att alla inte får äta krabba? frågar en pojke.
– Hm, det kanske kan stämma, svarar Karolina.
Populärt hos eleverna
Under denna lektion blir alla inte på det klara om alla muslimer äter krabba, men eleverna verkar i alla fall rörande överens om att två lärare är bättre än en.
– De blir snällare när de är två, säger David Bani.
Flavia Rus i årskurs 5A på Smedshagsskolan gillar att ha två lärare i klassen. "Man får mycket mer hjälp än om man bara har en", säger hon.
Filip Magnusson
– Man får mer hjälp, säger Flavia Rus.
Trots vallöftet från S är det långt ifrån alla västerortsskolor som infört ett renodlat tvålärarssystem.
Det är upp till rektorerna själva att avgöra om man vill ha det, även om resurserna finns.
Arbetas för att tvålärarsystemet ska bli vanligare
Enligt Hässelby-Vällingby och Spångas grundskolechef Teddy Söderberg arbetar man dock för att fler skolor ska införa det.
– Men att lärartätheten är högre på skolor med fler elever med större utmaningar är dock helt naturligt. Andra arbetar med mindre grupper eller organiserar stödet på andra sätt.
Teddy Söderberg, grundskolechef i Hässelby-Vällingby och Spånga.
Liza Simonsson/Lizafoto.
Men kan ni erbjuda likvärdig undervisning överallt?
– Ja, och det nås genom att inte göra lika. Genom att omfördela resurserna genereras bättre möjligheter att lyckas överallt.
Men tvålärarsystemet var ju ett vallöfte?
– Men rektorerna väljer själva hur de organiserar sina verksamheter utifrån elevernas behov. Det är inte den organisatoriska formen som är nyckeln utan undervisningens kvalitet och mötet mellan pedagogen och eleverna, menar jag. Rätt resurser behöver hamna där de behövs som bäst, även om vi absolut har positiva erfarenheter av flerlärarsystem.
"Lärare i innerstan går på knäna"
Skillnaderna i lärartäthet mellan i olika skolor i Stockholm är orimligt stora. Det menar oppositionen i Stockholm.
– Elever med särskilda behov på socioekonomiskt starka skolor missgynnas, säger Andrea Hedin (M).
I början av året höjdes den socioekonomiska ersättningen till skolor i utsatta områden med drygt 130 miljoner kronor i Stockholms stad.
Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) menar att den nuvarande omfördelningsmodellen mellan stadens grundskolor är väl genomtänkt.
– Vi har sett att likvärdigheten har minskat över tid, och att föräldrars utbildningsnivå har fått ett större utslag på elevernas resultat. Så jag ser inget utrymme att omfördela från dem som har det tuffast, säger hon.
”Går på knäna”
Men Moderaterna är kritiska.
– Det är orimligt stora skillnader. När studieresultaten i utsatta områden halkar efter, samtidigt som lärare i innerstan går på knäna är det ett system som missgynnar alla. Då finns det skäl att se över detta, säger oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M).
– Det är ett system som missgynnar elever med särskilda behov på socioekonomiskt starka skolor med låg lärartäthet.
Kan man ändra fördelningen utan att öka segregationen?
– Det finns en bred politisk enighet om att lägga mer pengar på skolor med stora behov. Men den här modellen jämnar inte ensam ut skillnaderna i resultat. Vi måste bredda synen på vilka behov som finns, och väga in exempelvis trygghet, studiero, ohälsa och skolfrånvaro, säger Andréa Hedin.
Emilia Bjuggren (S) skolborgarråd.
Klara B Orreteg
Få har tvålärarsystem
Socialdemokraterna gick till val på att höja lärartätheten på alla skolor och att införa ett tvålärarsystem.
Målet om två lärare i varje klassrum kvarstår, säger Emilia Bjuggren, som menar att det är upp till varje rektor att bestämma om man vill satsa på två lärare per klass, eller ha mindre grupper.
Samtidigt pekar hon på att den ekonomiska situationen är tuff och nämner de senaste årens inflation, minskande barnkullar och friskolorna.
– Eftersom staden måste kunna garantera alla barn en skolplats har de kommunala skolorna en överkapacitet. Det drar upp skolpengen även för friskolorna, uppskattningen är att staden överkompenserar de fristående skolorna med mellan 400 och 800 miljoner kronor om året. De pengarna skulle kunna användas till att anställa fler lärare, säger Emilia Bjuggren.
Lärartäthet i praktiken
Om en skola har en lärartäthet på 13 elever per lärare betyder det inte att det är små klasser med 13 elever på en lärare i klassrummet.
Eftersom en lärare inte bara lägger sin arbetstid på undervisning utan även har andra åtaganden som att planera, dokumentera och göra för- och efterarbete blir antalet barn i varje grupp ungefär dubbelt så många som siffran för lärartätheten.
Skolor behöver även lärare mot fritidshem och det finns även specialpedagoger och speciallärare. De räknas in i snittet, om de finns i en skola.
Källa: Sveriges Lärare
Andrea Hedin, Moderaterna i Stockholm
Pekka Pääkkö