Flera år av bilbränder och gängrelaterade skjutningar hade kört trygghetssiffrorna i botten.
Det lite undanskymda bostadsområdet Östberga, söder om Årstafältet, var i kris när stadsdelsförvaltningen bestämde sig för att testa ett nytt sätt att jobba.
22 procent av de boende svarade i enkäter att de ville flytta från området på grund av otrygghet, brott och ordningsstörningar. Det var 2017. Sedan kom förändringen.
– Det är en otrolig skillnad i dag. Det är en annan stämning. Nu är Östberga ett område som folk vill åka till. Så har det aldrig varit tidigare, säger Rikard Halling.
https://www.mitti.se/ettsthlm/mitt-is-lasare-kluvna-till-blandade-bostadsomraden/repucy!SdUly@5htJsdAiSygPbQ5Q/
Effekten kvarstår
Han är uppvuxen i Östberga och jobbar som fritidsledare på det kulturhus som byggdes på rekordtid i den nedlagda livsmedelsbutiken vid torget – det mest synliga resultatet av satsningen.
Där samsas nu öppna förskolan, fritidsklubb, fritidsgård, bibliotek, kulturskola och seniorverksamhet. På torget utanför har det ordnats grillkvällar för alla i området. Pandemin har begränsat möjligheterna, men effekten kvarstår, menar Rikard Halling.
– Tidigare var det mörkt i centrum. Nu har vi öppet till tio eller tolv på kvällarna. Det är mindre lockande för kriminella att stå utanför ett upplyst hus, säger han.
"Tar ansvar tillsammans"
Satsningen kallades Samverkan Östberga och gick ut på att låta de boende och tjänstemännen sitta ner tillsammans och formulera lösningar – som sedan också genomfördes. En plats att samlas på för att stärka sammanhållningen var något många önskade sig.
– Många gånger tidigare har man sagt att man ska ”lyssna på folk”, men sen har tjänstemännen ändå gjort något annat. Det har minskat tilltron, säger Åsa Winfridsson från Stadsdelsförvaltningen som ledde arbetet.
– Ofta fokuserar man också på det lilla fåtalet som skapar otryggheten. Vi la fokus på på den stora majoriteten, på vad vi kunde göra om alla tar ansvar tillsammans.
I dag oroar sig färre för brott i Östberga än i Stockholm som helhet. Andelen som vill flytta på grund av otrygghet har krympt till åtta procent i senaste mätningen.
En större helhet
Carmene Botshindo, 13 år, brukar gå till kulturhuset för att pyssla och spela spel med kompisarna.
– Det känns lugnare sedan kulturhuset kom. Det är som att flera är ute i området nu. Vi är tillsammans mer än tidigare, som en större helhet, säger hon.
Också Jolet Prat, pensionär, som bott i området sedan 1977, tycker att huset har gjort skillnad.
– Grillkvällarna var bra. Men jag tycker ändå att polisen borde vara här mer. Det händer forfarande saker då och då, säger hon
"Få folk att växa"
I februari anställdes Ali Abdu som ny föreståndare för fritidsgården och samordnare på kulturhuset. Han har stora planer som han tänker dra igång efter påsklovet.
– Vi ska börja jobba med positiva förebilder, unga framgångsrika personer som vuxit upp här och som vill göra något för området. Och vi ska kroka arm med föreningarna runtomkring. Det gör mig så glad, det handlar om att få folk att växa, säger Ali Abdu.
https://www.mitti.se/ettsthlm/bron-till-rinkeby-sanker-priset-pa-hans-lagenhet/repuda!Oc@aR8EoWvktScJTLDUwkw/
Thomas Lundgren, bott i Östberga sedan 2013
– Jag har aldrig känt mig otrygg. Det är bra grannar och ett jättehärligt område. Jag har aktivt valt att inte flytta. Området har verkligen blomstrat upp sedan kulturhuset kom. Ungdomarna har fått något att göra och centrum har levt upp. Men det gäller att kommunen inte tror att det sköter sig självt, då kan det lätt falla tillbaka.
Jolet Prat, har bott i Östberga sedan 1977
– Det var trevligt med grillkvällarna som de ordnade på torget och alla aktiviteterna. Nu är det inte så mycket sådant under pandemin. Jag tycker att polisen borde vara i området mer. Nu kommer de bara när det händer någonting, och det gör det ju fortfarande då och då. Det här med bränder och otrygghet, det går i vågor.
Lamin Sanneh, Östberga FC, pluggar till socialpedagog
– Stämningen har blivit bättre, kulturhuset har gett chansen till fler att vara med och förändra området. Mycket handlar om delaktighet och relationsbyggande. Tryggheten på torget har ökat också, tidigare vågade folk inte ta sig förbi här på kvällarna.
– Men vi kan öka förutsättningar för människor att kunna bo blandat, jämte varandra, i olika skeden i livet och med olika ekonomiska förutsättningar. Det är en fördel i en storstad.
Varför är det bra?
– Jag tror det är viktigt för att stärka det sociala kittet runtom individerna som behövs för ett tryggt och värdeskapande samhälle, där vi faktiskt ser varandra.
Vad vill du göra för att folk med olika inkomstlägen ska kunna bo bredvid varandra?
– Jag vill inte börja spränga in hyresfastigheter i våra småhusområden, man måste ha respekt för de val som folk har gjort. Men vi kan se till att bygga bostadsrätter och småhus i områden som domineras av hyreslägenheter, så att folk kan göra boendekarriär utan att lämna ett område de trivs bra i.
– För mig är det också viktigt att koppla samman stadsdelar och få bort barriärer så att det blir möjligt för folk att mötas, som med bron mellan Rinkeby och Ursvik.
Vilken roll spelar tryggheten, för att folk ska vilja bo i socialt blandade områden?
– Tryggheten är jätteviktig. Den typ av samverkan som vi ser i Östberga stärker människors känsla för området: trygghet, trivsel, känslan av samhörighet – faktorer som är viktiga för att ett område ska kunna vändas från att vara betraktat som ett utsatt område till ett attraktivt område att flytta till.
– Och det är ingen tvekan om att kulturhuset i Östberga haft en stor effekt. Det har bland annat bidragit till att det rör sig mer människor i området, vilket är nyckeln till att få en trygg stadsdel.
https://www.mitti.se/ettsthlm/trygghet-och-schyssta-grannar-lockar-till-taby/repucr!IHaXsFGRwa5iiXqVpzGYjA/