Den långsamma datorn har äntligen börjat svara och Lauris grepp runt micken blir fast. Han ställer in sitt mixerbord enligt rutin, och introt till "I natt jag drömde" kan börja eka i vardagsrummet i Sigtuna.

– Jag sa till grannarna i början att jag sjunger karaoke och att de får komma och säga till om det blir för högt, säger karaoke-sångaren Lauri "Lasse" Kuusinen.

Ingen tävling

Han sjunger karaoke lite hela tiden. Är det inte i vardagsrummet är det på äldreboenden över hela Stockholm. Han håller även i "Karaokekväll med Lasse" i området, dit alla är välkomna.

– Många tänker att andra lyssnar efter om de sjunger fel, men det är inte tanken. Vanlig karaoke är ingen tävling.

Det finns mick, mixerbord och tonartsjusterare bland Lauris teknik.

Stefan Källstigen

"Tungt som fan"

Lauri, som idag är 80 år, flyttade från Finland till Sverige som 10-åring. Han hamnade i Värmland och efter tre år drabbas hans båda föräldrar och två av syskonen av tuberkulos. De lades in på Arvika sanatorium och Lauri fick bo hos en fosterfamilj, där han gick klart skolan och hamnade i skogsarbete.

– Det var tungt som fan på vintern. Jag var inte större än 16 år, jag var ett barn bland dem.

Det slitsamma arbetet från veckan tog ut sin rätt till helgen, när spritflaskorna togs fram bland männen på arbetet.

– Det var den underhållningen som fanns.

Gick utför

Familjen tillfrisknar, utom mamman. Under de 15 år som följer eskalerar drickandet för Lauri. Han väntar sitt andra barn tillsammans med frun Annikki och missbruket är värre än någonsin - när en vän kommer med en öppning. Vännen, som också har alkoholproblem, har varit på ett möte.

– Han kom tillbaka med fina kläder och berättade: ”Vi sitter runt ett bord, och när jag kommer hälsar alla mig jävligt välkommen”.

En tisdag, 6 november 1974, tog vännen med Lauri, som än idag går på gruppsamtalen - trots att han varit nykter sedan dess.

– Mannen som glömmer sitt förflutna måste uppleva det igen. Det är viktigt att inte glömma bort, jag går på möten så ofta jag kan.

Lauri "Lasse" Kuusinen, på en karaoketräff han fixat.

Astor Fogström

Änkling och nypensionerad

I början av 2000-talet hade Lauri precis pensionerat sig efter att ha förlorat frun Annikki. Han fann tröst i sången och började hålla i karaoke-tävlingar för Sverigefinnar - som saknade ett eget sammanhang. I Finland fanns karaoken runt varje hörn, men inte i Sverige. Alkoholen som ofta förknippas med karaoken i Sverige, var inget som rörde honom i ryggen.

– Både karaoke och dans har fullständiga alkoholrättigheter, det är mitt ansvar att välja om jag dricker eller inte. Jag får umgås med mycket olika folk, och humorn är viktig.

Idag mer än någonsin värnar han om den Sverigefinska karaokekulturen - som är på dekis.

– Det är mest min åldersgrupp som går på karaoke. Det blir svårt att hitta folk som tar över.

Sverigefinnar åker från hela staden för att sjunga karaoke tillsammans, en torsdagsförmiddag vid Trekanten i Liljeholmen.

Astor Fogström

Karaokekvällarna

Men Lauri gör sitt för att hålla scenen vid liv. På ålderdomshemmet i Trekanten, Liljeholmen, samlas ett gäng glada sångare från hela stan en torsdagsförmiddag. Det blir dans i finsk tangotakt och likörkarameller. När varje låt är slut: "Kiitos!", och en varm applåd till sångaren.