Mitt i Hässelby Villastad ligger hyreshusområdet Smedshagen som länge haft en stor andel invånare med utländsk bakgrund.
Alldeles intill ligger den kommunala Smedshagsskolan. Föräldrar från villorna och radhusen runtomkring sätter sällan sina barn där.
https://www.mitti.se/ettsthlm/rektorn-i-villastan-vi-behover-rita-om-skolans-upptagningsomrade/repuba!8WWLsgJ@kDlNr0SsEqCZ6A/
– Det är inte vi som segregerar oss. Det är villasvenskarna som inte vill gå där, trots att det är deras närmaste skola. Bara för att de tror på ryktena. Men de har helt fel, säger Adde och Kim, två 16-åringar som vi träffar i det lokala köpcentret Åkermyntan.
Aldrig sett bråk
Adde och Kim gick ut nian i Smedshagen förra året. De älskar sin gamla skola.
– Jag har gått där i tio år och aldrig sett ett bråk. Man har respekt för lärarna och för varandra, alla kommer överens. Man är som en familj, säger Adde.
Killarna berättar om lärare som gått upp flera timmar tidigare för att åka iväg med stökiga elever till boxning, för att de inte ska hamna i dumheter.
– De bryr sig verkligen. Det är Smedshagsskolan som har räddat oss från kriminalitet, ingen annan, säger Adde.
Rektor Suha Mariosh tycker att föräldrar som tvekar borde komma dit och se med egna ögon.
– Vår personal är helt fantastisk. Elever som har börjat här vill nästan alltid gå kvar. Eleverna trivs och det gäller även dem som har svensk bakgrund. Vi har ingen uppdelning inom skolan.
– Jag blev själv förvånad när jag kom hit förra året, att det är så lugnt och tryggt. Och våra resultat stiger. Det är bara en tidsfråga innan de här fördomarna försvinner, säger Suha Mariosh.
Totalt uppdelat
15-åriga Nilaa Khan går sista året i Smedshagsskolan och håller helt med: skolan är bra.
– Jag går inte och tänker att ”det är så segregerat”. Det är mina barndomsvänner jag går med.
– Men så klart, det är totalt uppdelat mellan oss som är ”blatteskolan” och Villastadsskolan på andra sidan vägen. Alla delar på samma köpcentrum, men man pratar aldrig med varandra. Kulturerna är så olika.
Vad leder det till?
– Nu inför gymnasievalet är alla lite rädda. Kommer jag till en helsvensk skola kanske de ser ner på mig. Kanske tror inte lärarna att jag kan någonting, så att jag måste jobba dubbelt så hårt, säger Nilaa Khan.
– Och båda sidor kommer att ha fördomar om varandra. Båda kommer att vilja skydda sig själv. De är rädda för att bli kallade för rasister. Och vi är rädda för att bli utsatta för rasism. Istället för att tänka ”det här behöver vi diskutera” så blir det direkt ”vafan sa du?”.
Att blanda vore därför bra, menar Nilaa.
– Folks sätt att se på världen och på varandra skulle utvecklas. Men jag var på besök en gång i en skola med en majoritet av etniska svenskar. Jag kände att de inte hade samma sammanhållning. Jag kände mig inte trygg.
Från båda håll
– Här går jag med människor som vet vad man gått igenom, som man kan relatera till. Som vet hur det är att behöva översätta för sina föräldrar och att få höra rasistiska kommentarer på gatan.
Även om det var 50-50 skulle det nog bli uppdelat, tror Nilaa.
– Det finns en skillnad mellan oss och dem som man inte kan låtsas som att den inte finns. Alla säger "vi vill ha en blandning", men man tänker inte: "Vad behöver jag själv förändra i mitt liv för att få det?" Man behöver nog ändra sig från båda håll.
Fotnot: Adde och Kim framträder inte med sina riktiga namn.
https://www.mitti.se/ettsthlm/skolsegregationen-nu-har-nastan-alla-etniska-svenskar-forsvunnit/reptlr!M@qezNa4O7Rj2Ec5DEcJ8Q/
https://www.mitti.se/ettsthlm/prestigeskola-byter-antagningsmodell-vi-vill-att-barnen-ska-blandas/repuan!4w9DMoX6AjzJrRa9Q1ZKw/