– Ja, här ser det ut som att vi har lyckats, säger Agneta Falck, parkingenjör i Huddinge kommun.

I ett instängslat område i Mossparken i Fullersta ligger död parkslide. Den bekämpades med växtskyddsmedel förra året, något som kräver dispens och särskild utbildning. Bekämpningen görs som ett test, för att se om det går att bli av med parksliden.

Men ännu är det för tidigt att ropa hej.

– Vi måste följa detta över tid, eftersom rötterna går så djupt. Nya skott kan sticka upp.

Agneta Falck sätter upp skyltar med uppgifter om bekämpningen. Hon hoppas att allmänheten tar till sig av den information som finns om främmande invasiva växter.

Trivs förträffligt

De är nämligen ett hot mot den biologiska mångfalden. De tränger ut inhemska arter. Resultatet blir en utarmad flora.

Även de vackra blomsterlupinerna, vresrosorna och gullriset är riktiga marodörer.

Liksom parksliden har de importerats och sedan smitit ut ur trädgårdarna och trivts alltför bra därute.

Invasiva främmande arter är ett problem i hela EU. Enligt en EU-förordning, som omfattar 88 växter och djur, är det förbjudet importera, sälja, odla, föda upp, transportera, byta och släppa ut dessa arter.

Markägare är skyldiga att bekämpa dem, till exempel jätteloka och jättebalsamin.

Invasiva arten Parkslide. Huddinge

Invasiva arten Parkslide. Huddinge

Stefan Källstigen

Mördarsnigeln då?

Men utöver de som finns på EU:s lista finns det i Sverige många invasiva växter som hotar mångfalden. En så kallad nationell lista med 41 växter och djur har ställts samman och kan komma att omfattas av liknande regler som de EU-listade.

Men mördarsnigeln (spansk skogssnigel), även den alla trädgårdars fasa, finns inte med. Enligt Henrik Lange vid Naturvårdsverket beror det på att mördarsnigeln redan är så spridd att det inte skulle tillföra något att reglera den.

– Alla gör redan vad de kan för att bli av med den, medan detsamma inte gäller för till exempel blomsterlupinen, säger han.

Inga ängsblommor

Om inget görs åt den kommer vi på sikt inte ha någon ängsflora, som ängsblåklocka, slåttergubbe och mandelblom, utmed vägrenarna.

– De är gräsytor som slås och sköts som man gjorde med ängsmarker förr, säger Henrik Lange.

Men när vägrenen slås efter att lupinen gått i blom, får den en extra skjuts.

15 av arterna på den nationella listan gäller växter. För parksliden föreslås ett spridningsförbud.

Och rådet till den som råkat ut för parkslide är: Väck inte den björn som sover. Att klippa, eller gräva för att få bort rötterna, kan istället trigga växten att breda ut sig.

Spridits med avfall

När kommunen numera ska anlägga något kontrollerar Agneta Falck om där finns parkslide. I så fall måste den jord som schaktas bort tas till deponi, så att inte växten sprids till andra områden.

Vid Långsjöns västra ände finns ett stort buskage med parkslide.

– Här har man troligen slängt trädgårdsavfall en gång i tiden, säger hon.

Kommunen vill nu restaurera promenadstråket. Dispens för att använda växtskyddsmedel ges inte här då växten står i direkt anslutning till öppet vatten. Bäst att inte röra beståndet, anser Agneta Falck.

– Nej, vi får sätta upp ett staket så att de inte kommer åt parksliden när de arbetar här, och för att hindra att den hänger ut i gång- och cykelstråket, säger hon.