Max Almsved, 35, är inte gammal som gatan – han är äldre. I november 2017 flyttade han från Avesta och in i den första porten i det första bostadshuset som byggdes i Hagastaden.
– Jag hade ingen koll alls på var i stan man skulle bo, men jag fattade att det här skulle bli spännande, säger han.
Hemköpshuset fanns redan, men från sitt fönster såg han Norra tornen växa upp och runt alla knutar var det byggarbetsplatser.
– Det var speciellt naturligtvis, men man vande sig. Man har väl alltid tittat framåt med hjälp av visionsbilder och så. Dessutom var det en bra start med butiker, restauranger och gym på plats direkt. Jag har tränat på Sats Torsplan ända sedan jag flyttade hit.
Parken nära Gävlegatan fanns inte när Max flyttade in.
Pekka Pääkkö
Norra tornen byggdes 2018 och bildar ett slags entré till Hagastaden. Åsikterna kring dem går isär – de både hissas och dissas.
Pekka Pääkkö
Fyller 15 år
Planeringen började redan 1999, men det var först 2010 som Stockholms stad tog ett så kallat genomförandebeslut. En levande stadsdel och ett kluster för vetenskap om liv och hälsa skulle skapas i det gamla stationsområdet mellan stan och Solna. Norra länken skulle täckas över och bebyggas.
Från att ha varit ett bullrigt motorvägsdike finns
i dag över 170 företag med någon slags koppling till ”Life science” i området, enligt Sofi Klingvall. Hon började som projektledare för området 2008 och är i dag chef för projektet Hagastaden.
– Det är superspännande att se staden utvecklas och fyllas på med hus och innehåll. Att planera och bygga en sådan här stor del av staden tar tid. Särskilt när en stor och trafikintensiv trafikled ska fungera under tiden.
Bygget av Norra länken 2015.
Johan Stigholt/Stadsmuseet i Stockholm
Saknar klocktornet
Många minns fortfarande stationsområdets långa längor med gamla järnvägsbyggnader som användes som butikslokaler för PrisXtra (senare Willys och Hemköp) och Systembolaget. Särskilt den plötsliga rivningen av det gamla klocktornet skapade protester.
– När jag går ut på morgonen numera är det horder av folk som rör sig mot Hagastaden. Så var det inte förr. Först var jag inte så förtjust
i planerna, men nu har jag bestämt mig för att gilla dem, säger en Vasastansbo längre ner på Torsgatan.
Hagastaden har kritiserats för att vara för tätt byggd och sakna grönområden. I en uppmärksammad video går Arkitektupprorets Michael Diamant runt och kritiserar husen. Kallar det modernistiska för sterilt, dött och tråkigt.
– Till alla er som köpt lägenhet här: Jag beklagar. Det var inte ert fel, ni blev duperade och lurade, säger han och går till Röda bergen för att lyssna på fåglar och önska att man hade förlängt den gamla arbetarstadsdelen hela vägen till Solna.
Med nybyggda områden är det väl lite själlöst till en början.
Från balkongen ser Max både Forskaren och Norra tornen.
Pekka Pääkkö
Parkeringsplatser vid Wenner-Gren center, innan Hagastaden var ett faktum.
Stockholms stad
Dröjer tio år
Visst har projektchefen Sofi Klingvall hört kritiken, men det finns folk som tycker om att bo i en ”tät urban blandstad” med nära till det mesta, menar hon. Att det skulle saknas grönområden håller hon inte med om, nu när Norra stationsparken är på plats. Dessutom har varken västra eller östra delarna av Hagastaden byggts än. Det dröjer tio år.
– Jag tänker ändå att de som valt att bo här också gillar det. Det finns många olika typer av stadsdelar i Stockholm att välja mellan för dem som vill ha något annat.
Finns det någon del av Hagastaden du gillar särskilt mycket?
– Vår fantastiska nya Norra stationspark. Jag ser framemot att alla de 80 000 lökar som vi planterade i höstas kommer att blomma nu i vår och sommar. Men jag gillar också fina Hagaplan med den häftiga stensättningen i form av ett fingeravtryck och den vackra stenmuren på vattentrappan.
Norra stationsområdet.
Stockholms stad
Ångrar inget
Max Almsved tycker dock att stadsdelen kan kännas kal på sina håll. Han tycker också att kvarteren i Vasastan är finare, och det är ofta dit han går för en promenad eller ett krogbesök.
– Med nybyggda områden är det väl lite själlöst till en början. Men det är fräna hus som Norra tornen, och huset jag bor i tycker jag är skitsnyggt. Det tar ett tag innan det sätter sig, innan en stadsdel hittar sin själ.
– Skulle Hagastan stå någon annanstans skulle man ju tycka att det var hur tjusigt som helst, men nu står det ju bredvid Vasastan med sina gamla och fina hus.
En granne till honom flyttade hit efter nästan 20 år på Birkagatan. Ett val hon aldrig har ångrat.
– Jag trivs jättebra! När jag såg området tänkte jag ”varför inte?” Det var en byggarbetsplats, men det har ju gått framåt. Sedan ligger husen väldigt tätt, men det var jag ju beredd på.
Häng med till Hagastaden – Norrmalms yngsta stadsdel växer
2007 var man överens – Hagastaden skulle bli världens bästa vetenskapskluster med tusentals bostäder. 13 år senare bor över 2 600 personer i Norrmalms yngsta bostadsområde – och fler ska det bli.
I en artikelserie belyser Mitt i förändringar på Norrmalm/Vasastan under 2010-talet . Del 1 av 7 Bostadsbyggande.
Senaste årtiondet har det inte hänt mycket i Vasastan när det kommer till bostadsbyggande. Mellan 2010 och 2016 byggdes bara 81 bostäder i Norrmalms stadsdelsområde.
Men i fjol färdigställdes hela 661 bostäder för då började Hagastaden växa på allvar.
– Vi var nyfikna på området. Vi fick tag i en fyra. Det passade oss bra, säger Ylva Hanqvist som bor med sin familj på Sonja Kovalevskys gata sedan i september förra året.
Hösten 2017 flyttade den första personen i Hagastaden och vid årsskiftet räknar staden med att drygt 1 193 lägenheter är inflyttade – vilket innebär att ungefär 2 600 personer kan kalla sig Hagastadsbor.
– Bara sedan vi flyttade in har det hänt mycket. Fler bor här nu och mer restauranger finns, säger Ylva Hanqvist.
Vad tycker du om området?
– Det är fortfarande lite av en byggarbetsplats, men jag trivs bra, säger Ylva Hanqvist.
Ylva Hanqvist tycker om Norra tornen. Hon tycker att det ser mysigt ut på kvällen när mörkret har fallit och människorna i byggnaden har tända lampor. Foto: Pekka Pääkkö
Pekka Pääkkö
Redan 2007 skrev Stockholms stad, Solna stad, Landstinget, KTH och flera andra intressenter på ett dokument där man var överens om att skapa ett av världens främsta ”Life science-kluster” där läkemedelsbolag, laboratorier och forskning kunde samlas i ett område.
Då kallades projektet Norra Station, men Hagastaden blev namnet efter en namntävling. Och det är faktiskt exakt tio år sedan staden tog ett genomförandebeslut om den allra första detaljplanen för Hagastaden.
Hagastaden 2016:
Stockholms stad/Lennart Johansson
Hagastaden 2018:
Hagastaden före och efter. Foton: Stockholms stad/Lennart Johansson.
Stockholms stad/Lennart Johansson
2030 ska allt vara klart – då kommer Norrmalm totalt ha fått 3 000 nya bostäder.
Gick om Östermalm i pris
10-talet var också årtiondet då Vasastan fick Sveriges dyraste bostadsrätter. Mellan 2013 och 2014 gick man om Östermalm i kvadratmetertabellen.
Genomsnittligt kvadratmeterpris år för år i innerstan
Källa: Svensk Mäklarstatistik
Mindre andel hyresrätter
Men när det kommer till hyresrätter kontra bostadsrätter har inte speciellt mycket hänt senaste tio åren, de har blivit några procent färre hyresrätter. Knappt 3 av 10 bostäder är hyresrätter i Vasastan.
Olle Anrell
olle.anrell@mitti.se
Rättsprocess över: Grönt ljus för östra Hagastaden
Mark- och miljööverdomstolen tar inte upp de överklagade planerna för östra Hagastaden. Därmed får bygget grönt ljus och trafikomläggningen fortsätter.
Planerna som länge legat på is får nytt liv. Mark- och miljööverdomstolen har nu avslagit överklagan av bygget vid Nationalstadsparken.
– Vi är ganska förbannade och anser att lagen inte tillämpas så som den var avsedd. Sättet att meddela beslutet strider dessutom mot vad en domstol är skyldig att leverera, nämligen en förklaring, säger Richard Murray, ordförande förbundet för Ekoparken.
Inte prövat frågan
Statens fastighetsverk och flera intresseföreningar menar att de nya bostäderna, skolan och kontoren på olika sätt förstör Nationalstadsparken och förorenar Brunnsviken.
Rätten har själva inte prövat frågan, utan går helt på Stockholms stads egna bedömningar, menar Richard Murray.
– Det går att anföra till Högsta domstolen att mark- och miljödomstolen inte vet vad de gör. I det här fallet skulle jag nog vara beredd att försöka. Det är ett stycke i Nationalstadsparken man bebygger väldigt hårt. Det kan bara inte stämma överens med vad lagstiftarna avsåg.
Alternativ visionsbild över Stockholms stad och östra Hagastaden sett från Haga södra, önskad av föreningen för Ekoparken som överklagad detaljplanen till mark- och miljööverdomstolen. En grön inramning och höjning av marken som liknar landskapet från 1700-talet. I den uppbyggda kullen skulle en idrottsanläggning med omklädningsrum, bad och bastu kunna inrymmas, menar ordföranden Richard Murray.
Föreningen för Ekoparken
Spade i marken
Genom att inte pröva överklagan vinner alltså detaljplanen laga kraft. Den stora trafikomläggningen är redan i gång och nu kan staden gå vidare med byggena av östra Hagastaden.
– Jag är glad att även Mark- och miljööverdomstolen som förväntat gick på Stockholms stads linje och att detaljplanen nu vunnit laga kraft. Det innebär att vi kan komma vidare med detta viktiga projekt och utveckla östra Hagastaden med välbehövliga bostäder samt idrottsanläggningar, skola och förskolor, säger stadsbyggnadsnämndens ordförande Jan Valeskog (S).
– Staden kan nu tillsammans med byggaktörerna fortsätta arbetet med att utveckla östra Hagastaden med målsättningen om att komma igång med byggena under år 2027.
Det kan bara inte stämma överens med vad lagstiftarna avsåg.
Vy över Östra Hagastaden
Visionsbild Källa: Stockholms stad/White Arkitekter
Rättsprocess över: Östra Hagastaden får grönt ljus
Då börjar Stockholms stad bygga ✔ "Vet fan inte vad de gör" ✔ För fult
Halva Hagastaden stoppad – förstör Hagaparken
Delar av de storslagna planerna för Hagastaden ligger på is. Den östra delen är för hög, tät och grå, menar Statens fastighetsverk, som även tror att parkerna kan svämma över.
Stockholms stad hann knappt anta detaljplanen för östra Hagastaden innan det damp ner en överklagan hos mark- och miljödomstolen.
Fasaderna i den nya stadsdelen blir för höga, täta och kommer för nära Hagaparken, tycker Statens fastighetsverk (SFV). Som en del av Nationalstadsparken är den skyddad som både riksintresse och statligt byggnadsminne.
– Parken har ett stort trädgårdshistoriskt värde och utgör det främsta exemplet på engelsk landskapspark i Skandinavien, säger Johan Helander, fastighetsjurist på SFV.
SFV menar även att den nya stadsdelen kommer att öka trycket på parken, och föreslår att staden betalar ersättning för fler besökare.
Dessutom befarar de att parken ska svämma över vid skyfall.
”Märkliga synpunkter”
Men Stockholms stad håller inte med. Att Haga tingshus eller tennisbanorna skulle skadas vid regnoväder stämmer inte, för det rinner redan över kommunens mark.
Att byggplanerna skulle överklagas och försenas med minst ett år var dock väntat.
– Men det är ganska märkliga synpunkter. Poängen med parker är väl att folk ska röra sig i dem, säger Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsborgarråd.
Genom att till exempel ge de gamla tullhusen ett eget torg tar man hänsyn till Hagaparkens historiska värden, anser staden som gått igenom hur de nya byggnaderna kommer att synas från parken.
Dessutom skyddar husen mot trafikbuller och skymmer motorvägen, menar Magnus Bäckström, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret. Enligt honom skulle den byggnad som hamnar närmast SFV:s del av Hagaparken hamna runt 70 meter bort, i höjd med Haga forum.
– Visst, staden syns från Nationalstadsparken men det gör den redan i dag och det blir inte jättestor skillnad. Vi tycker att fasaderna också kan berika parkerna. Om du står i parken är det bullrigt och du ser motorvägar, asfalt, grus och bilar. Det är då trevligare att ha en lugnare miljö och ett fint hus med ett kafé i bottenplan, säger han.
– Det är dessutom en stor barriär mellan staden och parken i dag. Kopplingen blir betydligt bättre om detaljplanen genomförs, vilket är helt i linje med översiktliga planer för parken och innebär fler besökare.
Gå till Hagaparken
Det är oklart när domen meddelas, men Magnus Bäckström räknar med att det blir innan slutet av året.
– Egentligen är det här kanske mest en fråga om vad man anser är en trevlig miljö och ett bra möte mellan stad och park. Och där får ju var och en tycka vad man vill.
– Vi anser att det måste få finnas en stad intill en nationalstadspark.
Vi anser att det måste få finnas en stad intill en nationalstadspark.
Kungliga nationalstadsparken
Skapades under 1600- och 1700-talen för allt från jakt till rekreation och friluftsliv.
Kallas även Ekoparken. Omfattar delar av Stockholm, Lidingö och Solna.
Som helhet ingår Skeppsholmen, Kastellholmen, Stockholms sjögård och Fjäderholmarna, delar av Norra Djurgården, Ladugårdsgärdet, Djurgården, Bergshamra, Ulriksdal och Hagaparken samt Brunnsviken och en del av Edsviken.
En lagstiftning från 1994 reglerar Nationalstadsparken och vad som får byggas i den.
Klassades som riksintresse 2017.
Källa: Mitt i
Visionsbild över östra Hagastaden/Norrtull. Marken kring Wenner-Gren center tillhör Stockholms stad men är också en del av Nationalstadsparken.
White Arkitekter/Stockholms stad
Halva Hagastaden stoppad – förstör Hagaparken
Ligger på is ✔ Engelsk trädgårdsbråk ✔ För höga och fula fasader ✔
