"Graffitin" – halvdolt
En väggmålning inne i kyrkan tror kyrkoherden Torbjörn Gustavsson är 600 år gammal graffiti, från 1400-talet, en murarmästare som slår en lärling med yxa. Murarmästare var ett yrkesfolk känt för sin grymhet mot underordnade, möjligen är målningen en illustration av detta ojämlika förhållande, möjligen av någon som utförde ett arbete i kyrkan när det begav sig. Fram till 1906 var målningen dold bakom först en träpanel, sedan överkalkning.
Graffiti från 1600-talet? Möjligen är målningen på kyrkväggen en illustration på hur ett yrkesfolk, murarmästare, behandlade sina underställda. Murarmästare var enligt Torbjörn Gustavsson kända för sin grymhet mot underordnade, möjligen är målningen en illustration av detta ojämlika förhållande, möjligen av någon som utförde ett arbete i kyrkan när det begav sig. Enligt Gustavsson visar målningen en murarmästare som slår sin underställde med en yxa.
Stefan Källstigen
Trappan – dolt
Bakom en anonym liten dörr framme vid altaret, döljs en smal stentrappa. Trappan leder upp till ett utrymme ovanför kyrkans kupolformade innertak. Hit har allmänheten inte tillträde, brandmyndigheten förbjudet det, utrymmet är för trångt och otillgängligt. Utrymmet byggdes ursprungligen för kyrkklockan men takets konstruktion klarade inte klockans tyngd.
Bakom en anonym liten dörr framme vid altaret, döljs en smal stentrappa.
Stefan Källstigen
Trappan leder upp till ett utrymme ovanför kyrkans kupolformade innertak.
Stefan Källstigen
Till det här utrymmet har allmänheten inte tillträde, brandmyndigheten förbjudet det, utrymmet är för trångt och otillgängligt.
Stefan Källstigen
Privata gravkapellet – dolt
Bakom ännu en dörr, även det framme vid altaret, finns ett privat gravkapell. En låst gallergrind avskiljer kapellet från övriga kyrkan. Nyckeln till grinden har endast släkten som äger gravkapellet. Under gravkapellet, i källaren, ligger släktens gravkammare. Ingången är genom en svart plåtdörr på kyrkans utsida. En kväll fick Torbjörn Gustavsson ett telefonsamtal, plåtdörren till gravkammaren, som normalt ska stå låst, stod öppen. Torbjörn Gustavsson gick ned i gravkammaren, med tänd lampa på mobiltelefonen, och frågade om någon befann sig där. Ingen gav sig till känna.
Bakom en dörr, ännu ett utrymme allmänheten inte har tillträde till, finns ett privat gravkapell.
Stefan Källstigen
Vill hoppas och tro att dörrarna finns intakta någonstans och inte kördes till Lövsta soptipp.
Värderum – dolt
Ett rum som gränsar till det privata gravkapellet är enligt Torbjörn Gustavsson att betrakta som Brommas första värdeskåp. Dörren till rummet är försedd med tre olika lås, dörrhandtaget är cirkelformat för att hindra att djävulen, som undviker cirklar, ska ta sig in i rummet. Rummet är enligt Gustavsson 800 år gammalt och ett av Brommas äldsta rum. I gångna tider förvarade kyrkan kyrksilvret, kollekten och viktiga dokument i det här rummet.
Det här rummet, inte heller det här rummet har allmänheten tillträde till, är enligt Torbjörn Gustavsson att betrakta som Brommas första värdeskåp, värderum. I rummet förvarades bland annat kyrksilvret i gången tid.
Stefan Källstigen
Katolska klockan – dolt
På en vägg i rummet som tidigare varit ett värderum, hänger en katolsk klocka. Klockan har hängt på väggen sedan innan reformationen på 1500-talet, från den tiden då Sverige ännu var katolskt och klockor av det här slaget användes vid olika katolska ceremonier.
På en vägg i rummet som tidigare varit ett bankrum, hänger en katolsk klocka. Klockan har hängt på väggen sedan innan reformationen på 1500-talet, från den tiden då Sverige ännu var katolskt.
Stefan Källstigen
Undergången – dolt
Vi går vidare, ned till det som Torbjörn Gustavsson kallar för kyrkans undergång, en lång gång under kyrkan, med olika sidorum. Undergången byggdes 1968. På väggarna hänger porträtt på kyrkans tidigare kyrkoherdar, som Johan Possieth (1667–1728) som var Karl XII:s präst. I en glasmonter går att beskåda Bromma kyrkas brudkrona, en krona i guld som brudpar trots sin näpna prakt brukar vara försiktiga med att använda, brudkronan får inte bäras utanför kyrkobyggnaden och det kan ju försvåra exempelvis vid riskastning.
En tenntallrik från 1600-talet. Tallriken, som enligt kyrkoherden troligen är stöldgods och som av någon anledning hamnade i Bromma kyrka, förvaras i en glasmonter i ett utrymme under kyrkan, ett utrymme kyrkan kallar undergången.
Stefan Källstigen
Textilierna – dolt
Torbjörn Gustavsson visar kyrkans textilier, mässhakar, plagget prästen bär vid högmässor, plagg från 1600- och 1700-talet och som på grund av sin skörhet inte längre får användas. Torbjörn Gustavsson säger att han gärna skulle vilja visa upp de ofta sköra textilierna för allmänheten men vet inte hur det ska gå till. Han har kontakt med länsstyrelsen för att hitta ett sätt att visa upp textilierna.