Vid Bodaängsvägen ligger ett rött hus med vita knutar och brant sluttande tak som bryts ut mot nocken.

– Farmor och farfar bodde tvärs över gatan, så när jag var liten gick vi hit och köpte bullar av Maj, berättar Roger Rudtoft.

Sedan 1997 bor han själv i den gamla bagarstugan. Huset från 1912 är ett av Kallhälls villastads äldsta.

– Det är tre familjer som bott här innan oss och alla har satt sin prägel på huset. Vi har bland annat byggt ut köket. Även om huset är gammalt måste man kunna bo i det.

Området kan strykas

Området är ett klassiskt egnahemsområde och byggdes ursprungligen av Bolinderfabrikens arbetare. Därför är det upptaget i Järfälla kommuns kulturmiljöplan. Det innebär att det anses särskilt kulturhistoriskt värdefullt och därmed inte får förvanskas enligt plan- och bygglagen.

Men förvanskats har det ändå.

"Det är bra om området får fortsätta utvecklas, men synd om det förtätas för mycket så att det inte finns kvar någon grönska", säger Christina Lehnert som bor i Kallhälls villastad.

Henrik Lindstedt

– De allra äldsta husen byggdes ganska små och därför har många byggt till. Det har också varit en hel del avstyckningar så att det har tillkommit nya byggnader. Till slut har det blivit svårt att avläsa de kulturhistoriska värdena, säger Ingrid Kennerstedt Bornhall, kommunarkivarie.

Kallhälls villastad är nu ett av 13 områden som kan komma att strykas från listan. Ingrid Kennerstedt Bornhall och hennes kollegor har tagit fram ett förslag till revidering i samband med arbetet med en ny översiktsplan. Totalt ligger 1 100 villor och andra småhus i dessa områden.

Hur kommer det sig att områden på listan ändå förvanskats, är de inte skyddade?

– Det är en fråga som jag också ställer mig ibland. Men i många villaområden så finns inga skydd i detaljplanen, eftersom den är äldre än kulturmiljöplanen. Till exempel Skogstorp i Bolinderbyn som har en detaljplan från 1947, då var knappt ordet kulturhistorisk uppfunnet. Det finns också vissa undantag i plan- och bygglagen för en- och tvåbostadshus som kan bidra till förändringar av byggnader och i förlängningen även av områden, säger hon. 

Det är alltså undantag som gör det möjligt att omvandla skyddade områden. Så förvanskning är inte ett öde som väntar alla byggnader på listan. Dessutom finns extra starkt skydd för till exempel kyrkor och byggnadsminnen som Görvälns slott.

Kontorshuset i Veddesta har formen av en sexuddig stjärna och är ett exempel på postmodernistisk arkitektur.

Stefan Källstigen

Den nuvarande kulturmiljöplanen sträcker sig fram till 1980. Nu vill man lägga inkludera områden mellan 1980 och 2010.

"Jättespännande kontorshus"

I Veddesta hittar man de mest spektakulära tillskotten.

– Där har vi två jättespännande kontorshus. De är väldigt individuella i sin utformning och exempel på hur man på 90-talet började flytta ut företagsfunktioner ut ur Stockholm city, säger Ingrid Kennersted Bornhall.

Det kan vara en utmaning att förklara det kulturhistoriska värdet i sådana byggnader när de ställs jämte Säby gård och Järfälla kyrka, medger hon.

– Men jag brukar säga att det kulturhistoriskt värdefulla är som en berättelse om hela Järfällas utveckling, där det äldsta är gravfält från tiden efter kristi födelse och den yngsta är från 2005, nämligen Viksjö kyrka.

Viksjö kyrka är det yngsta objektet på den föreslagna listan. "Det är ett jättefint exempel på en modern byggnad i New England-stil, som annars är vanligt i villaarkitiekturen", säger Ingrid Kennersted Bornhall.

Stefan Källstigen

Den nya översiktsplanen ska fungera som en vägledning för hur Järfälla kommun ska utvecklas fram till 2050 och den innehåller betydligt mer än en kulturmiljöplan. Den har under året varit ute på samråd. Politikerna väntas fatta beslut om den slutgiltiga versionen i slutet av 2025.