Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer kring skärmtid har mötts av både ris och ros. En del ser dem som ett välkommet riktmärke att hålla i, medan andra tycker att de inte tar hänsyn till hur skärmarna används.

– De rimmar ganska väl med hur vi låter våra barn använda skärmar. Men det är hela tiden en kamp förstås. Skärmar drar till sig uppmärksamhet och ibland får man bända dem ur händerna på dem. Det handlar väl också om att inte själv stirra in i mobilen. Man får anstränga sig för att inte använda skärmar som ett bekvämlighetssätt för att skapa arbetsro att laga middag, till exempel. Det är en av de svåraste utmaningarna i modernt föräldraskap, säger Stuvstabon Martin Linderoth.

Martin Linderoth med barnen Oskar och Vilmer. "På vår förskola används inte skärmar. Det är en ur- och skurförskola och barnen är ute mycket", säger Martin.

Pernilla Fagerström

Han har precis hämtat Oskar, 5, på förskolan. Lille Vilmer sitter i vagnen och nu ska de hämta storbror Elliot, som går i tvåan på Kräpplaskolan.

– I skola och förskolemiljö tycker jag att det ska vara ytterst lite skärmar. De används inte heller på vår ur- och skurförskola där de är mycket utomhus. Även på Elliots skola är det väldigt lite, vad jag förstår. När barnen är äldre är det mer okej att de använder skärmar, tycker jag. Det är mest att man inte vill att treåringarna ska bli indoktrinerade, säger Martin Linderoth.

Carl Otto Engberg (L), oppositionsråd.

Privat

"Hitta tillbaka till papper och penna"

Liberalerna i Huddinge är dock oroliga för att skärmar används för mycket i skolan. De lade redan i våras en motion om att helt ta bort skärmar i förskolan. Och med anledning av Folkhälsomyndighetens (FHM) nya riktlinjer vill man nu se riktlinjer för skärmtid i skolan.

– Vi vet inte exakt hur det ser ut i skolorna i dag. Baserat på de nya rekommendationerna tycker vi att man ska kartlägga hur mycket skärmar används och införa riktlinjer. Under pandemin hade det varit otänkbart att skolor skulle bryta mot rekommendationer från FHM, säger Carl Otto Engberg (L), oppositionsråd.

Handlar det inte om hur skärmarna används?

– Skärmar har en naturlig plats i pedagogiken. Men det vi ser nu är ett uppvaknande i hela samhället, digitaliseringen har gått för långt. Den totala skärmanvändningen påverkar barns psykiska och fysiska hälsa. Vi behöver hitta tillbaka till papper och penna och fysiska läroböcker.

Rasmus Lenefors (S), ordförande i grundskolenämnden.

Insändare

Rasmus Lenefors (S), ordförande i grundskolenämnden tycker inte att det här är en fråga för politiken.

– Användningen ser olika ut i våra skolor, men rektorerna är eniga om att det är ett komplement till vanliga läromedel och att de lämpar sig bäst för högstadiet. Skolan ska förbereda våra unga för arbetslivet och där är digitala verktyg en självklarhet. Vi vill inte ha politiskt tilldelad skärmtid, vi har tillit till att personalen i våra skolor gör en professionell bedömning när det är lämpligt att använda skärmar.