Mannen bär på flera pappkassar, fyllda med skräp, visar det sig.
Han börjar att stoppa ned skräp i en av containrarna, avsedd för det skräp han slänger.
Alla är inte lika skötsamma.
Mannen heter Niklas och berättar om fuldumpning av sopor vid den här återvinningsstationen på Duvbovägen i Bromsten.
Vad har du sett dumpas?
– Soffor, kartonger, möbler, säckar med avfall, säger Niklas.
Hittills under 2024 har omkring 60 anmälningar om dumpade sopor och behov av städning kommit in när det gäller återvinningsstationen på Duvbovägen i Bromsten.
Läsarbild
De som fuldumpar gör det inte på dagtid.
– Det är under natten de kommer, säger Niklas.
Han visar sig ha som rutin att ringa och anmäla otillåtet skräp som slängs vid den här återvinningsstationen.
– Jag är en idog anmälare, säger han.
Trädgårdsavfall
Den här dagen är återvinningsstationen relativt välstädad. Vid sidan av en container ligger en stor hög med trädgårdsavfall som inte är tillåtet att slänga här, liksom diverse bråte som också det ser otillåtet ut att lämna på en sådan här station.
För att komma till rätt med fuldumpningen tycker Niklas att det vore värt att prova med kameraövervakning av återvinningsstationen.
Malin Lövkvist
Niklas berättar att en del av skräpet som fuldumpas på den här återvinningsstationen brukar kunna blåsa in på hans tomt, skräp som han själv tvingas plocka upp.
Skräp blåser även ut på gatan.
Skräpet som dumpas kan enligt Niklas bli liggande ett par tre dagar innan staden tvingas ta bort även det.
Själva containrarna är staden flitig med att tömma, enligt Niklas. Staden visar också lyhördhet när han ringer och anmäler.
Niklas erfarenhet är att städningen ändå inte återspeglas i det som utlovas när han pratar med staden, i så fall skulle dumpat skräp inte bli liggande två-tre dagar, säger han.
Under 2024 har Stockholm vatten och avfall tagit emot omkring 60 synpunkter på fuldumpning på den här återvinningsstationen i Bromsten.
Återvinningsstationen i Bromsten på förmiddagen onsdag 31 augusti 2024.
Anders Gustafsson
– Majoriteten av synpunkterna handlar om dumpat avfall samt önskemål om städning, säger Alexandra Fleetwood, pressansvarig på Stockholm vatten och avfall.
Synpunkterna har enligt Alexandra Fleetwood lett till att staden numera städar runt stationen alla veckans dagar.
"Påverkar våra kostnader"
Den här återvinningsstationen på Duvbovägen är enligt Alexandra Fleetwood inte värre drabbad av fuldumpning än andra stationer.
– Det finns fler återvinningsstationer där det dumpas mycket avfall, vilket är olyckligt och påverkar våra kostnader negativt.
Niklas erfarenhet är att de som ligger bakom fuldumpningarna dumpar sitt skräp nattetid, när mörkret fallit och få människor är i rörelse utomhus.
Malin Lövkvist
Niklas tycker att en skylt kan sättas upp som upplyser om närmsta återvinningscentral. Möjligen skulle även kameror och skyltar sättas upp som varnar för kameraövervakning.
Så tar sig EU in i ditt soprum
Du kanske inte tycker att EU påverkar dig och din vardag i nån större mening. Tänk om. Följ med in i soprummet där politikerna i Bryssel bestämt hur det ska se ut.
70 procent av alla förpackningar ska vara återvinningsbara 2030. EU vill att samtliga medlemsländer ska underlätta återvinning. Allt i enlighet med unionens avfallsdirektiv. I Sverige har man valt göra det delvis genom att kräva FNI, fastighetsnära återvinning, från kommunerna.
Detta införs just nu i Upplands-Bro i de flerfamiljshus som ännu inte har möjligheten att sortera avfall. Radhus och villor har sedan tidigare möjligheten genom fyrfackskärlen vid deras bostäder.
Furuhällshöjden Bostadsrättsförening är en av många som fått FNI – fastighetsnära insamling. Upplands-Bro kommuns avfallschef Mikael Thelin visar resultatet.
Stefan Källstigen
Mikael Thelin är avfallschef i kommunen. Han konstaterar att det är från EU de initiala kraven kommer, särskilt när det gäller den så kallade avfallshierarkin. Detta är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur vårt avfall ska tas om hand.
– Ett exempel är att 60 procent av allt kommunalt avfall ska återanvändas eller återvinnas år 2030, säger Mikael Thelin.
Hur pass bra exempel är införandet av FNI på EU:s påverkan och krav?
– Det är utan tvekan det mest aktuella just nu. Då producenterna skött insamlingen tidigare så har det bara tickat på men nu har vi som kommun krav på oss att alla ska ha rätt till fastighetsnära insamling 2027.
Ska vara enkelt
En central punkt i införandet av FNI stavas enkelhet.
– Kan man sortera bort förpackningar redan där man bor så gör man hellre rätt än fel. Men är det jobbigt att göra rätt, ja, då slinker det ner i restavfallet vilket är den dyra fraktionen. Så det finns ju både ekonomisk vinning och framförallt miljönytta i det hela.
Tiden att förbereda för införandet av FNI var "fruktansvärt kort" enligt Thelon. Vad gäller den utmaningen lyfter han fram avfallssamarbetet man har med Knivsta, Sigtuna och Håbo.
– Jag tror samarbetet är och har varit till jättestor hjälp att vara någorlunda i fas med all lagstiftning som kommer, säger Mikael Thelin.
Kan man sortera bort förpackningar redan där man bor så gör man hellre rätt än fel.
FNI i korthet
Sedan 2024 är det Sveriges kommuner som har ansvaret att samla in hushållens förpackningar. Uppdraget kommer från regeringen. Förändringen syftar till att i högre grad nå EU:s direktiv och övergripande mål för avfallshantering och återvinning.
Konkret handlar det om att behållare för plast, kartong, tidningar, glas, metall, matavfall och restavfall ska finnas lätt tillgängligt för alla Upplands-Brobor som bor i lägenhet. Att fler förpackningar sorteras ut minskar mängden av restavfall och kostnaden för sophämtning blir lägre.
Boende i villa eller radhus har sedan tidigare motsvarande tillgång genom fyrfackskärl.
Källa: Mitt i
Mikael Thelin och Lena Björk, sekreterare i bostadsrättsföreningen Furuhällshöjden. Lena förklarar att hon tycker att systemet med fastighetsnära insamling – FNI, fungerar bra.
Stefan Källstigen