Staden skrev avtal med en ny entreprenör, Svevia, i maj 2023. Den nya stadsdelen på Årstafältet ska enligt nuvarande plan stå klar 2035.
Mimmi Epstein
Drygt 7000 bostäder ska byggas på Årstafältet. I mars 2022 hävde Stockholms stad avtalet med den tidigare entreprenören, konsortiet Sveab-Keller Årstafältet Projekt AB, SKÅP. De hade uppdraget att bland annat lägga ner avloppsrör, anlägga park och göra andra markarbeten.
Oense
Men staden och entreprenören var oense sedan det visat sig att rören började flytta på sig i den elastiska leran, mer än vad som var tillåtet enligt avtalet. Entreprenören stämde staden för utebliven betalning och rättegångsprocessen tog nästan tre år. I februari föll domen i Stockholms tingsrätt. Tingsrätten kom fram till att staden inte haft rätt att häva entreprenaden på någon av de grunder man har åberopat. Därför måste man ersätta SKÅP med 174 miljoner i utebliven betalning samt drygt 28 miljoner kronor, plus ränta, för rättegångskostnader.
Nu överklagar staden domen till hovrätten.
"Vi anser att tingsrättens dom är felaktig och har därför valt att överklaga. Nu får vi låta processen ha sin gång, och ser fram emot en ny prövning i hovrätten", säger Thomas Andersson, förvaltningsdirektör på exploateringskontoret, i en skriftlig kommentar till Mitt i.
Buller stoppar nytt kvarter på Årstafältet
Bullerfrågan är åter aktuell på Årstafältet.
Länsstyrelsen sätter nu stopp för ett kvarter och häver en del av detaljplanen.
Redan under granskningsprocessen kom länsstyrelsen med synpunkter på detaljplanen för en del av Årstafältet som gränsar mot Årsta. Anledningen: man såg en risk för människors hälsa på grund av för höga bullervärden.
– Planen klarar helt enkelt inte lagkraven, därför häver vi en del av den, säger Tatjana Joksimović, enhetschef för bostäder och fysisk planering på länsstyrelsen.
Totalt berörs 64 bostäder i ett punkthus där lägenheterna ut mot huvudgatan utsätts för trafikbuller.
Resten av detaljplanen, som totalt omfattar runt 1000 bostäder, verksamheter, parker och en ny förskola, kan staden gå vidare med, enligt beslutet.
Formalia
Vad är det då som skaver för länsstyrelsen? Jo, att staden inte har skrivit in i plankartan hur de ska lösa bullerfrågan. Bland annat har kommunen tänkt utforma balkongerna på ett sätt så att det skyddar mot störande ljud samt använda bullerskärmar. "Detta har dock inte säkerställts med en planbestämmelse" står det i länsstyrelsens beslut.
Mitt i har tidigare skrivit om en bullertvist mellan staden och länsstyrelsen på Årstafältet, där kommunen till slut backade för att undvika en försening av tidsplanen.
Där handlade det också om formalia – vad som reglerades i detaljplanen och inte.
– Om man inte skriver in det som en planbestämmelse så lämnar det öppet för tolkningar, säger Tatjana Joksimović.
Staden är inte överens med länsstyrelsen, men kommer inte att överklaga beslutet. I stället tar de ett steg tillbaka i processen och ska öppna planen för granskning igen, men bara för det aktuella kvarteret.
"Vi kan för närvarande inte säga exakt vilka revideringar som kommer att göras, men vi kommer självklart att anpassa planen om vi bedömer det som lämpligt utifrån de synpunkter vi får från länsstyrelsen och andra berörda parter" skriver Ola Grimell, samordnande stadsplanerare på Årstafältet, i ett mejl till Mitt i.
Enligt staden innebär detta inte någon försening av bygget, då det ligger några år framåt i tiden.
Årstafältet
Länsstyrelsens beslut gäller ett kvarter i etapp 4. Delområdet ska börja byggas 2026 och vara färdigt 2032.
På hela Årstafältet byggs drygt 7000 nya bostäder för 17 500 invånare.
Det blir även två grundskolor, en park nästan lika stor som Skansen, matbutiker, förskolor och en 11-spelsplan.
Källa: Länsstyrelsen / Stockholms stad
Den nya stadsdelen mellan Årsta och Östberga ska stå klar 2035.
White arrkitekter
Kvarter på Årstafältet stoppas: "Klarar inte lagkraven"
64 bostäder berörs ✔ Trafikbuller ställer till det
Staden måste ersätta entreprenör med 200 miljoner
Staden måste ersätta den tidigare entreprenören på Årstafältet med över 200 miljoner kronor, plus ränta.
I en dom slår tingsrätten fast att kommunen inte hade rätt att häva avtalet med SKÅP.
I mars 2022 hävde Stockholms stad avtalet med den dåvarande entreprenören på Årstafältet, konsortiet Sveab-Keller Årstafältet Projekt AB, SKÅP. De hade uppdraget att bland annat lägga ner avloppsrör, anlägga park och göra andra markarbeten på Årstafältet där drygt 7000 bostäder planeras.
Men staden och entreprenören var oense sedan det visat sig att rören började flytta på sig i den elastiska leran, mer än vad som var tillåtet enligt avtalet.
Efter hävningen stämde SKÅP staden på knappt 174 miljoner kronor för utebliven betalning. Rättsprocessen har tagit nästan tre år men nu måste staden ersätta entreprenören, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Får betala miljoner
Kommunen har inte haft rätt att häva entreprenaden på någon av de grunder man har åberopat, och måste utöver de 174 miljonerna ersätta SKÅP med drygt 28 miljoner kronor, plus ränta, för rättegångskostnader.
– Det har varit en jättejobbig situation för oss och många medarbetare är berörda. För oss och byggbranschen är den här domen en lättnad. Vi hade en bra dialog med kommunen fram till att den plötsligt valde att häva entreprenaden, säger Tobias Andersson, koncernchef på Sveab.
Han undrar vem som nu tar ansvar.
– Det är illa skött och visar på en sådan brist på ansvarstagande och ledarskap. Domen är tydlig, vi har vunnit med 100-0. Att häva en entreprenad är det sista man gör. Det är en dålig trend som skadar branschen, det kan leda till att företag drar sig för att lägga anbud på viktiga projekt, säger Tobias Andersson och fortsätter:
– Det drabbar dessutom skattebetalarna i Stockholm.
Ska analysera domen
Domen kan överklagas till hovrätten, då krävs prövningstillstånd.
"Vi kan konstatera att rätten gjort en annan bedömning än vi. Nu kommer vi att analysera domen i den här mycket omfattande och tekniskt komplicerade tvisten närmare för att sedan besluta hur vi går vidare", skriver Thomas Andersson, exploateringsdirektör I Stockholms stad, i en skriftlig kommentar.
Staden skrev avtal med en ny entreprenör, Svevia, i maj 2023. Den nya stadsdelen på Årstafältet ska enligt nuvarande plan stå klar 2035.
Domen är tydlig, vi har vunnit med 100-0.
Bakgrund
Planeringen av en ny stadsdel på Årstafältet har pågått sedan 2007.
Första detaljplanerna vann laga kraft 2017.
Arbetet inleddes 2018, marken stabiliserades med så kallade KC-pelare och betongrör för avlopp och dagvatten lades ner.
Hösten 2019 larmade entreprenören SKÅP om att sättningarna i rören översked den avtalade maxgränsen och arbetet stoppades temporärt.
I juni 2021 blev parterna överens om ett ”nollställningsavtal” som gav entreprenören 40 miljoner extra och förlängd tid med 19 månader. Kostnaden totalt är 700-800 miljoner.
I mars 2022 meddelade Stockholms stad att de hävde avtalet.
I november 2022 stämde entreprenören SKÅP Stockholms stad på 174 miljoner kronor.
Staden skrev avtal med en ny entreprenör, Svevia, i maj 2023.
Tingsrättens dom meddelades den 21 februari och kan överklagas fram till den 14 mars.
Källa: Mitt i
Årstafältet i december 2023.
Mimmi Epstein
Staden måste ersätta entreprenör – med över 200 miljoner
Fel att häva avtal i Årstafältet-tvisten ✔ Entreprenören: "Vunnit med 100-0" ✔ Skattebetalarna drabbas