Förra hösten ställde MASSA-projektet (se fakta) ut fem förslag på hur man kan omforma Stockholms strandlinje på ett sätt som gynnar både djur, natur och människor.

Nu har arbetsgruppen tagit ett stort steg på vägen från vision till verklighet. Först ut är Isbladslagunen längst ute på Södra Djurgården.

– Det här området är hårt ansatt av vågor, det är söndereroderat och har nästan ingen strandvegetation och mycket lite växter och alger under ytan. Samtidigt har läget en enorm potential med vackra promenadvägar i en grön oas i staden, säger Marta Bohlmark på Gaia arkitektur, processledare och en av initiativtagarna i projektet.

Konstgjort rev

Med hjälp av sprängsten från olika infrastrukturprojekt i Stockholm ska man anlägga ett konstgjort rev en bit ut från stranden. Innanför skapas en grund lagun där rovfiskar som gädda och abborre kan leka.

– Just rovfisken är en nyckel för att hålla det marina ekosystemet i balans. När vi skapar ett habitat med rätt förutsättningar kommer det att koloniseras av olika djur, växter och alger, säger Oliver Karlöf, fiskerikonsulent på Stockholms stad.

Isbladslagunen är tänkt att bli åtta hektar stor.

Ola Ericson/Stockholmsfoto samt Gaia Arkitektur

Lagunen kan bli en perfekt plats att se och lära sig mer om fiskar och fåglar. Men de pedagogiska förtjänsterna är egentligen sekundära.

– Vi har med många ekologer i projektet och det finns en stor samstämmighet om att det här skulle göra verklig nytta för flera arter.

Projektet är ovanligt, för att inte säga unikt. För här skapas varken bostäder eller infrastruktur och även om lagunen kommer att vara tillgänglig för människor är det naturen som är i fokus. Med andra ord är det ingen som tjänar pengar på det – på kort sikt.

– Det är inte en affär för en specifik aktör som driver förslaget. Men det finns enorma värden för alla om ekosystemet mår bättre, säger Marta Bohlmark.

Snabbfotad markägare

Att det är just lagunen på Djurgården som ser ut att bli verklighet först av MASSA:s fem förslag beror till stor del på markägaren, berättar Ania Öst, arkitekt på Gaia arkitektur och forskare inom landskapsurbanism vid KTH.

– Kungliga Djurgårdsförvaltningen har stor rådighet, om de vill göra något kan de agera.

Magnus Andersson, slottsfogde på Kungliga Djurgårdsförvaltningen, säger att projektet passar deras profil perfekt.

– Förvaltningen av Nationalstadsparken innebär både skötsel av anlagda parker och vård av näst intill orörd natur.

Bland tidigare projekt finns gäddleken mellan Husarviken och Lillsjön samt fågelsjön i Isbladskärret.

– Där har vi skapat en av Stockholms bästa fågellokaler och vi skulle bli förtjusta om Isbladslagunen kunde bli en slags systerpark till Isbladskärret, säger Magnus Andersson.

Projektet har påbörjat arbetet med en vattendom, vilket är ett slags tillstånd för att göra förändringar i vattenmiljön. Den 24 november går förslaget ut på samråd där allmänheten har möjlighet att inkomma med synpunkter.