Det är 10,9 procent av Järfällas befolkning som befinner sig i riskzonen för en riskfylld alkoholkonsumtion. Det visar statistik från Folkhälsomyndighetens rapport "Folkhälsan" som genomförs vartannat år.

Det kan jämföras med grannkommunen Upplands Väsby, där är siffran så hög som 21,3 procent eller länssnittet som ligger på 18 procent.

– Det är väldigt positivt. Det kan möjligen bero på att Järfälla har en lång tradition av förebyggande arbete bland barn och ungdomar, säger Lotta Erlandsson, avdelningschef för individ- och familjeomsorg på socialförvaltningen i Järfälla.

"Mer accepterat med alkoholfritt"

När Karima Melki hör att Järfällabor dricker måttligt blir hon inte förvånad.

– Jag tycker drickande har minskat. Om jag tänker tillbaka på 90-talet och början av 2000-talet var det mycket mer då. Jag ser inte ofta folk som går runt fulla och jag har ögon överallt.

I hennes familj håller de på alkoholen till firanden.

– Jag dricker inte förutom ett glas vin vid maten var tredje månad eller när man har gäster. Inte ens på 80-talet när jag var ute, då var det bara cola och fanta i handen. Mina föräldrar drack inte och inte mina barn heller. Vi brukar säga att har vi alkohol på bordet, då börjar barnen dricka.

Karima Melki, 63, dricker bara alkohol vid särskilda tillfällen eller firanden.

Rebecca Folkesson

Angelika Göhama har inte reflekterat kring om det är färre i just Järfälla som dricker alkohol.

– Nej, det upplever jag inte. Men jag bor också nära centrum och där kanske man ser fler som dricker. Däremot tycker jag att hetsen har minskat. Nu är det mer accepterat att gå ut och dricka alkoholfritt upplever jag.

Finns det dagar eller högtider där du tycker det är okej att man dricker mer?

– Nej, jag tycker man ska ha koll på hur mycket man själv klarar av att dricka oavsett tid eller dag.

Angelika Göhama, 32, upplever att det har blivit mindre alkoholhets.

Rebecca Folkesson

Jakobsbergsbon Miguel Sastre dricker inte alkohol själv.

– Jag har aldrig gjort det. Jag kommer från Spanien och där dricker folk som förbannat. Därför har jag inte velat göra det.

Han gläds åt att Järfälla tillhör de kommuner där riskbruket är lågt.

– Jag tycker det är bra att drickandet har minskat och att fler tänker efter, säger han.

Miguel Sastre, 77, har aldrig druckit i några större mängder.

Rebecca Folkesson

Socioekonomisk bakgrund påverkar

När Lotta Erlandsson analyserar statistiken i Järfälla och jämför med andra Stockholmskommuner finns det ett samband mellan sämre privatekonomi, hög andel utrikesfödda och ett lägre riskbruk av alkohol.

– I grova drag kan man säga att andelen riskkonsumenter som inte kan förklaras genom utrikesfödda kan förklaras av inkomsten, säger hon.

Enligt henne kan det också finnas bakgrund i att kommunen jobbat mycket förebyggande.

– Det finns forskningsstöd på att kommuner, likt Järfälla, med ett långsiktigt preventivt arbete har lägre alkoholkonsumtion.

Inte helt klart varför

Närhet och tillgång till försäljning av alkohol kan också påverka konsumtionen.

– Men antalet systembolag i kommunen är ungefär detsamma som i andra jämförbara kommuner, så det förklarar inte saken, säger Lotta Erlandsson.

Hon poängterar att det inte går att sätta fingret på exakt vad det är som ligger bakom den positiva statistiken.

– Vi vet inte riktigt varför, men vi kan ändå se att vi gör rätt saker.