Den högsta summa som patienter själva betalar för läkemedel, det så kallade högkostnadsskyddet, är i dag 2 900 kronor under en tolvmånadersperiod.

Nu föreslås taket höjas till 3 800 kronor, en höjning med 30 procent. Höjningen träder i kraft den 1 juli.

Men förslaget har fått kritik, inte minst från pensionärs- och patientorganistioner.

Risker

Även regionstyrelsen i Stockholm, som haft ärendet på remiss, sågar höjningen.

Risken finns att patienter med dålig ekonomi inte hämtar ut ordinerade läkemedel.

"Blir läkemedelskostnaderna för höga för den enskilde finns en risk för att man avstår från behandling – med ökad risk för komplikationer, en försämrad hälsa och behov av akut sjukvård" skriver de.

Även Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, den statlig myndighet som beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i högkostnadsskyddet, anser att analysen av höjningens effekter är ofullständig.

"Nödvändigt"

Höjningen motiveras med att statens subvention av läkemedel skjutit i höjden. Kostnaden har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

En åldrande befolkning och medicinska framsteg, som ger ökade möjligheter till behandling, gör att kostnaderna ökar allt snabbare, menar de. Under 2025 tillförs 6 141 miljoner kronor till läkemedelsförmånerna.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).