Närodlad guava, banan och avokado

"Akvaponisk odling är det mest vatteneffektivaste sätt att odla på", menar Björn Oliviusson.

Mira Hedberg

På 80 kvadratmeter i ett kupolformat växthus i Västerhaninge odlar marinbiologen Björn Oliviusson tropiska träd som banan, kakao, guava, avokado och vanilj.

Allt sker genom akvaponisk odling, ett system där fiskar ger växterna näring med hjälp av sin avföring. I växthuset finns två tankar där ett hundratal fiskar simmar runt och andas ut ammonium. Det omvandlas sedan till kväve, vilket också ger näring till växterna.

– Det är väldigt miljövänligt och ett av de resurssnålaste produktionssätten som finns, säger Björn Oliviusson.

Han tror att vi i framtiden inte kommer att kunna importera frukt i samma utsträckning som vi gör i dag.

– Flera av de länder vi importerar frukt och grönt från lider av vattentorka. Vi har faktiskt möjlighet att odla i växthus i hela Sverige utan problem, och det kommer att behöva göras.

Deras alger ska få kor att rapa mindre

Fredrik Åkerman och Jan Karlsen framför algerna i labbet.

Angie Gray

I ett labb på Karolinska institutets campusområde forskar Volta Greentech på alger. Här är det inte mat till människor som står i fokus – utan käk till kor.

Forskning från Italien, och nu även Solna, visar att kor som får ett litet tillskott av alger i sitt foder släpper ut mellan 70-90 procent mindre metan, som släpps ut i atmosfären när korna rapar. Och nu har Solnaforskarnas alger börjat användas som foder på bondgårdar.

– Algtillskottet förhindrar de typer av mikroorganismer som finns i kossornas första mage från att producera metan, säger medgrundaren Fredrik Åkerman.

I Lysekil har man en pilotfabrik där alger produceras. Nästa steg är att bygga en anläggning som är tänkt att bli en av världens största fabriker för röda alger.

– Vi kommer behöva komma på olika sätt att minska klimatutsläppen, och det här är en viktig del i det.

Här vajar ett helt nytt spannmål i vinden

Förhoppningen är att vi svenskar ska äta knylkorn i framtiden.

Axfoundation

I dag är de flesta spannmålsgrödorna vi odlar ettåriga, vilket innebär att grödan måste sås om varje år. På Torsåker gård i Upplands Väsby håller man just nu på att utveckla världens första fleråriga korngröda – knylkorn. Projektet är en del av programmet Framtidens mat och drivs av forskare från SLU.

– I och med att man inte behöver så och jordarbeta varje säsong utvecklar de större och kraftigare rötter som blir kvar i jorden under en längre tid, säger Maria Lundesjö, projektledare på Axfoundations utvecklingscentrum för framtidens hållbara livsmedelssystem, som driver gården.

Det stora rotsystemet förbättrar näringsupptaget från jorden, och de fleråriga grödorna binder mer kol i marken och minskar jordbrukets koldioxidutsläpp.

– De står bättre mot torka, vattenstress och skiftningar i klimatet än ettåriga spannmålsgrödor.

Välkommen in till bergrummets odling

Odlingen i Liljeholmen sköts av fyra personer och har funnits i cirka fem år.

Per Lööv

I ett bergrum beläget under Liljeholmens gator odlar företaget Nära Sverige sallad på 800 kvadratmeter. Det sker genom vertikal odling – alltså på höjden.

På fyra nivåer ersätts solen med led-lampor och kokosfibrer används i stället för jord.

Salladen odlas hydroponiskt, vilket innebär att det sker i vatten som cirkulerar.

– Vi kan bespara mycket vattenresurser jämfört med om man vattnar på en åker, säger medarbetaren Alexander Björkman.

I dagsläget odlas endast sorten grönblad, som säljs i Stockholms matbutiker. Förhoppningen är att utöka med fler grönsaker för att minska importen.

– Vi importerar ju det mesta av det vi äter. Så det är intressant i Sverige, just av klimatskäl, att vi faktiskt kan producera egen mat. Vi vill ligga på samma nivå som det som importeras långt bortifrån.