En strid har blossat upp om hur de miljontals ton krossat berg som varje år produceras i olika byggprojekt i länet ska hanteras. Får berget återanvändas som utfyllnad i andra väg- och husbyggen, som man gjort hittills, eller ska det betraktas som miljöfarligt avfall och köras till tippen?
Naturvårdsverket har tagit fram en så kallad vägledning, som om den blev verklighet skulle sätta stopp för återanvändningen av det mesta av bergmassorna, med enorma samhällsekonomiska och miljömässiga kostnader som följd.
Det menar iallafall Region Stockholm, som tillsammans med flera andra tunga remissinstanser säger blankt nej till det kontroversiella förslaget.
Kostnaden för att bygga nya bostäder, samhällsservice och infrastruktur de kommande tio åren skulle kunna öka med upp till 40 miljarder kronor, enligt en regional arbetsgrupp bestående av bland andra Trafikverket, Stockholms stad och Länsstyrelsen i Stockholm.
"Obegripligt"
Enorma mängder krossat berg skulle behöva köras på lastbil till deponier i Värmland och andra avlägsna platser, vilket tiodubblar utsläppen av koldioxid jämfört med om massorna återanvänds lokalt.
Niklas Bergman, förvaltningschef för tunnelbaneutbyggnaden i Region Stockholm
Region Stockholm
– Det är obegripligt och går i helt fel riktning. Vi hade hoppats få en vägledning som underlättade en cirkulär hantering. Men det här gör att 90 procent av berget måste skickas på deponi. Det blir svindyrt och uruselt för klimatet, säger Niklas Bergman, chef för Förvaltningen för utbyggd tunnelbana (FUT).
Naturvårdsverket förslag är tänkt att stoppa den potentiellt miljöfarliga försurning och urlakning av metaller som under vissa förhållanden kan påverka vattenkvaliteten nedströms från platser där man lagrar berg som innehåller sulfider. Sulfider är en svavelförening som finns i högre eller lägre koncentrationer i det mesta av berget som grävs upp i Stockholmstrakten.
Läckage i Värmdö och Haninge
Flera fall av surt läckage från bergupplag har också uppmärksammats på senare år, framförallt i Farstaviken på Värmdö och Albyberg i Haninge.
Men enligt Niklas Bergman på FUT finns inga vetenskapliga belägg för att det är just sulfider som orsakat det sura läckaget på dessa platser, eller att bergmassor generellt skulle skapa några miljöproblem i Stockholmsområdet.
Redan idag kostar det 600 miljoner extra att köra bergmassor från Stockholms tunnelbanebyggen till deponi i Värmland.
Sten-Åke Stenberg/Mostphotos
I två års tid har FUT genomfört storskaliga tester av berg från tunnelbanebyggena för att se om sulfiderna orsakar några utsläpp.
– Men trots att vi medvetet har försökt orsaka urlakning har det inte blivit någon sådan överhuvudtaget. Resultatet blev noll utsläpp. Hela Stockholm är också byggt på sådant här berg och det har aldrig lett till några problem, säger Niklas Bergman.
Den alltmer restriktiva tillämpning som vuxit fram på senare år har redan orsakat merkostnader för Region Stockholms tunnelbaneutbyggnad på 600 miljoner kronor, berättar han – pengar som inte finns i någon budget.
Två miljarder mer för Gula linjen
– Med Naturvårdsverkets riktlinjer skulle den nya Gula t-banelinjen bli två miljarder dyrare. Till det kommer de kraftigt ökade koldioxidutsläppen från transporterna och att man måste bryta nytt, jungfruligt berg för att fylla byggsektorns behov, säger Niklas Bergman.
Naturvårdsverket håller inte alls med om Region Stockholms och de andra kritiska instansernas tolkning.
– Jag är förbryllad över kritiken. Vi har inte gjort några större förändringar. Man kan mycket väl använda det mesta av bergmassorna, om man bara gör tester och undersökningar. Jag förstår inte varför de skulle behöva köra det till Värmland, säger Mats Fröberg, ansvarig handläggare på Naturvårdsverket.
"Regeringen måste ingripa"
Under hösten ska Naturvårdsverket gå igenom remissynpunkterna.
– Det kan mycket väl bli så att vi gör omarbetningar, säger Mats Fröberg.
Regeringen måste ingripa, menar regionrådet Gustav Hemming (C).
Centerpartiet
Regionrådet Gustav Hemming (C) uppmanar regeringen att stoppa förslaget.
– Det kommer att kosta miljarder för hela samhället och hota bostadsbyggandet, kollektivtrafiken och klimatomställningen i Stockholmsregionen. Vi vill att en ny särskild vägledning för bergsmassor tas fram på vetenskaplig grund, säger han.
Bergkross från Albyberg kan ha orsakat föroreningar på flera håll
Hundratusentals ton bergkross som transporterats från Albybergs företagspark i Haninge kan ha orsakat allvarliga föroreningar i mark och vatten på andra håll. Skanska har inte lyckats spåra den förorenade bergkrossen. "Vi bedömer att det kan finnas risker", säger Sofia Larsen, avdelningschef på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, till Mitt i.
Mitt i har tidigare berättat att en stor del av den bergkross som utvunnits i anläggandet av Albybergs företagspark i Haninge varit naturligt rik på svavel. Detta innebär stora risker för föroreningar för mark och vatten.
Och Albyberg har drabbats hårt. Att det inte funnits klara lösningar till problemet har enligt fastighetsägaren Albyberg fastigheter AB gjort att 700 planerade arbetstillfällen försvunnit från företagsparken. Även andra etableringar har försenats och Haninge kommuns miljö- och reningsåtgärder i parken kan uppgå till 125 miljoner kronor, enligt en riskanalys.
Men skadorna kan vara betydligt större.
För hundratusentals ton av misstänkt förorenad bergkross från Albyberg hann säljas och avyttras av Skanska till åkerier och anläggningsarbeten i regionen, innan Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund ingrep i december 2017.
– Vi bedömer att det kan finnas risker med detta bergkross där det nu används på annan plats, säger Sofia Larsen på miljöförbundet.
Hur stora är riskerna?
– De eventuella riskerna beror på till exempel krossmassornas försurningsförmåga, platsens och omgivningens förutsättningar och hur mycket bergkross det handlar om, säger Larsen.
https://www.mitti.se/nyheter/efter-miljomissen-700-jobb-borta/reptjm!e42ZvQ4nHuaEt1RNm31jPA/
Har sålt hundratusentals ton
Skanska har inte kunnat spåra bergskrossen till de platser den sålts. I handlingar som Mitt i tagit del av har man har svarat myndigheterna att man saknar en sammanställning av totalt krossade bergsmängder vid Albyberg sedan 2012 då exploateringen av parken inleddes.
Men 2014 uppgick Skanskas totala försäljning av stenkross från Albyberg till omkring cirka 325 000 ton och 2017 till 130 000 ton, enligt uppgifter Mitt i tagit del av.
De misstänkt sulfidförande bergsmassorna, som alltså läcker ut metaller, såldes som en legitimerad produkt till åkerier av Skanska och har använts vid anläggningsarbeten i regionen. Länsstyrelsen anmälde misstänkt miljöbrott i parken i augusti 2018.
En mätkarta från Skanska själva från mars 2018 visar att det är höga eller förhöjda halter sulfidberg, alltså svavelberg, över nästan hela företagsparken.
Skanska-anställd hävdade att svavelberget var väl känt
I samtal mellan en Skanska-anställd vid Albyberg och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund i december 2017 framgick, enligt vad den då anställde sade, att Skanska åtminstone sedan 2014 hade känt till att det fanns svavelrikt berg vid Albyberg, utan att några åtgärder hade vidtagits. Det visar anteckningar från ödertörns miljö- och hälsoskyddsförbund.
Den anställdes påståenden har såväl Skanska och Albyberg fastigheter AB tagit avstånd från och den tidigare Skanska-anställde jobbar inte kvar på byggbolaget.
Mitt i frågar Skanska varför de överklagade miljöförbundets förbud mot bolaget att sälja misstänkt sulfidförande bergkross från Albyberg.
”För att undersöka möjliga säkra metoder för att kunna använda berget med sulfid. Myndigheterna har nu angett en metod för hur berget ska blandas ut med kalk och lämnas kvar på fastigheten”, skriver kommunikatören Olof Rundgren i mejl.
Anser ni att ni har ett ansvar i att bergmassorna kan ha förorenat även andra områden än Albyberg?
”Vi har ingen kännedom om att bergsmassor från verksamheten i Albyberg skulle ha orsakat problem till exempel i samband med anläggningsarbeten”, skriver Olof Rundgren.
Olof Rundgren uppger att Skanska, trots att bolaget överklagade förbudet, upphörde att bryta berg i Albyberg i december 2017.
De misstänkt sulfidförande bergsmassor som finns kvar i Albyberg i dag måste kalkbekämpas.
De eventuella riskerna beror på till exempel krossmassornas försurningsförmåga
Bergkross vanligt vid vägbyggen
Bergkross är den vanligaste typen av stenmaterial vid vägbyggen och bryts och sprängs från naturligt berg. Det kallas också ballast och kommer i regel från bergtäkter eller tunnel- och bergarbeten.
Sulfidförande berg, alltså berg som är naturligt rik på svavel och förorenar mark, vatten och däribland fiskarter, har blivit ett nytt problem för tillsynsmyndigheterna i samband med bland annat utbyggnaden av Albybergs företagspark och arbetet med Förbifart Stockholm vid Kungens kurva.
I Skanskas krossningsanmälan inför exploateringen vid Albyberg, som startade 2012, togs inga risker med sulfidförande berg upp.
I Albyberg har Skanska brutit och krossat berg på uppdrag från fastighetsägaren Albyberg fastigheter AB. Detta har gjorts för att kunna anlägga tomter och stråk. Överskottet av bergkrosset har sålts på öppna marknaden.
2 000 arbetstillfällen planeras i Albybergs företagspark när den väl är utbyggd.
Kommunen kan själv ligga bakom utsläppen i Farstaviken
Sju tomter som ägs av kommunen kan läcka miljöfarliga ämnen ut i Farstaviken. Därför byggs nu ett tillfälligt kommunalt reningsverk. Samtidigt är JM:s vattenrening på plats.
En gråvit sörja har samlats upp och rinner långsamt i dikena norr om industriområdet Ekobacken. Det är på väg mot hästhagarna i Farsta slottsvik, och vidare ut i Farstaviken.
I många år har Värmdö kommun hävdat, och delvis kunnat bevisa, att JM och Villeroy & Boch Gustavsberg AB ligger bakom stora delar av utsläppen av giftigt vatten i Farstaviken.
Prover på vatten som rinner ut i diken nära deras fastigheter visar på höga halter av tungmetaller, bland annat zink, nickel och kadmium.
Kommunens tomt Gustavsberg 1:26 Tjustvik, där Värmdös tekniska drift har sin bas. Här finns bland annat pumpstation, fordonstvätt och verkstad som kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Kan läcka olja och metaller
Nu står det klart att kommunen själv, som äger sju fastigheter i industriområdet Ekobacken, kan bidra till utsläppen.
Utredningar visar att de kommunala tomterna kan läcka oljerester och olika metaller som rinner ut i grundvattnet och ner i Farstaviken.
Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Eva Tonström
När upptäckte man det här och varför har det inte lyfts tidigare?
– Det kan jag faktiskt inte svara på, jag vet helt enkelt inte. Men från politiskt håll har det varit en utgångspunkt under en längre tid, säger Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Det är anledningen till att Värmdös politiska styre, Värmdösamarbetet, nu bygger ett nytt, tillfälligt reningsverk i Ekobacken.
– Kommunen äger fastigheter i området som kan bidra till utsläppen, därför är det rimligt att vi gör det här, säger han.
Kommunens tomter Gustavsberg 1:438, Ekobackens återvinningscentral, och Gustavsberg 1:439, lagring av avfall (snöupplag), som ligger bredvid, kan släppa ifrån sig oljerester och metaller när det regnar, ut i Farstaviken.
Pekka Pääkkö
Beslutet fattades i höstas men var och hur den nya reningsanläggningen ska byggas är inte klart.
– Att det ska sättas upp är klart, och det ska ske senast i slutet av 2024, säger Pontus Tengby.
Han tillägger att de vill se hur vattenkvaliteten blir efter JM:s rening, det påverkar vilken typ av rening kommunen väljer.
Delar av JMs reningsverk i Ekobacken. Här ska vattnet som rinner från deras fastighet renas innan det släpps ut i naturen.
Pekka Pääkkö
300 000 ton sulfidberg
För samtidigt – efter år av överklaganden – sattes JM:s reningsverk upp förra veckan. JM AB har 300 000 ton fyllnadsmassor av krossad, sulfidhaltig sten på hög i Ekobacken. Dessa avger höga halter av metaller som hamnar i grundvattnet.
– Det är ett jättestort första steg. Vi har hållit på i åratal med det här så jag är glad att vi kommit så här långt. Det är en stor miljövinst för närområdet och Farstaviken som helhet, säger Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Prover ska tas varje vecka på det renade vattnet, innan det släpps ut i naturen. Om godkända nivåer inte kan hållas måste företaget betala ett löpande vite till kommunen på 10 000 kronor per månad.
Ett stort dike har grävts längs fastighetsgränsen på JMs tomt för att fånga upp vattnet som rinner från stenhögarna.
Pekka Pääkkö
Enkelt förklarat går JM:s metod ut på att lakvattnet samlas upp i en damm och därifrån renas vattnet till godkända nivåer.
Reningen av utgående vatten ska pågå tills dess att all sten forslats bort från tomten. Företaget har fram till 31 december 2026 på sig att ta bort allting, och meddela kommunen vart massorna tar vägen.
JM vill inte svara på några frågor från Mitt i Värmdö.
JM:s sten kan finnas i många tomter
Parallellt med det här har kommunen startat en egen ansvarsutredning som ska visa vilka fastigheter i Ekobacken som släpper ut miljöfarliga ämnen, och därmed också kan bli skyldiga att rena sitt dagvatten.
Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden.
Värmdö kommun
Många tomter – inklusive kommunens egna – har använt JM:s krossmassor när området Ekobacken byggdes för drygt tio år sedan, alltså samma typ av sten som nu läcker giftiga ämnen, enligt Linda Nygren.
– Därför kan det här röra många fastigheter i området. Men det krävs att vatten rinner igenom krossmassorna för att det ska bli en utlakning, säger hon.
Totalt 3,2 miljoner kronor har kommunen avsatt till ansvarsutredningen och det tillfälliga reningsverket. Båda ska vara klara under 2024.
Farstaviken i Gustavsbergs hamn.
Eva Tonström
Kommunens fastigheter i Ekobacken
GUSTAVSBERG 2:1: Dagvattendamm.
GUSTAVSBERG 1:187: Charlottendalshallen med parkeringsytor.
GUSTAVSBERG 1:439: Lagring av avfall och snöupplag.
GUSTAVSBERG 1:462: Hall för båtverksamhet och båtuppställning.
GUSTAVSBERG 1:550: Internationella engelska skolan med parkeringsytor.
GUSTAVSBERG 1:438: Återvinningscentral med lagring av avfall och farligt avfall.
GUSTAVSBERG 1:26: Värmdö kommuns tekniska driftavdelning, pumpstation, fordonstvätt och verkstad.
På fem av tomterna finns risk för utsläpp av oljerester och metaller, i ett fall även suspenderat material (partiklar i avloppsvattnet). Även dagvatten från vägar som behöver hanteras. Viss rening finns på några av tomterna.
Källa: Värmdö kommun
Vad händer med Farstaviken?
Länsstyrelsen håller på med en utredning om och i så fall hur Farstaviken ska renas från gifter, och vilka som ska betala för det. Utredningen är på remiss hos kommunen till 17 april.
Kommunen ska också ta fram ett lokalt åtgärdsprogram för att förbättra vattnet i Farstaviken. Den ska presenteras innan årsskiftet.
Villeroy & Boch ska enligt en dom ta prover på sitt lakvatten och redovisa för kommunen. Men något krav på rening av vattnet finns inte i nuläget.
Källa: Värmdö kommun
200 år av utsläpp i Farstaviken
Utsläppen i Farstaviken har pågått i närmare 200 år, sedan Gustavsbergsfabriken startade 1825. Från 1968 och framåt fanns ett reningsverk kopplat till fabriken, men det togs senare bort.
Genom åren har båtvarv och olika industrier i närheten bidragit till utsläpp av giftigt vatten i viken.
År 2015 skickades en anmälan om misstänkt miljöbrott in till kommunen. Sedan dess har juridiska processer mot JM och Villeroy & Boch om att stoppa och rena sitt lakvatten, rullat på.
Källa: Värmdö kommun
Så här ser giftvattnet ut som rinner från Ekobacken, genom hästhagarna i Farsta slottsvik och vidare ut i Farstaviken vid Gustavsbergs hamn.
Pekka Pääkkö