DET HÄR ÄR TREDJE DELEN I EN ARTIKELSERIE OM STOCKHOLMARNA OCH KLIMATET. LÄS DEL ETT HÄR OCH DEL TVÅ HÄR.
Hallen är full av skor, prydligt staplade i hyllor. I köket står Samuel, masterstudent från Tyskland, och diskar efter den indiska middag som Aman från Calcutta, utbytesstudent på Handelshögskolan, just har bjudit på.
Totalt bor 14 personer i det vita, fyrkantiga 60-talsradhuset i utkanten av Tensta. Tio av dem är hyresgäster, de flesta utbytesstudenter. Boytan, totalt tio kvadrat per person, är en tredjedel av snittet i Stockholm.
Delat badrum
– Först var jag tveksam. Men det funkar mycket bättre än jag trodde. Det är roligt att bo med andra i samma situation och man slipper känna sig ensam, säger Samuel som flyttade in i mitten av augusti.
Husets ägare, Mariam Jallow Tholozan, visar runt. Badrummet har delats på mitten och blivit två badrum. Vardagsrummet och ett par av sovrummen har ersatts av mindre sovrum på cirka fem kvadratmeter.
Hyran på 3 800 kronor i månaden är lägre än det mesta som bjuds ut på Airbnb, den rumsförmedling som Mariam är del av.
– Det kanske inte är det mest privata och någon gång kan det hända att båda duscharna är upptagna. Men jag gillar det sociala, att lära sig av varandras kulturer. När jag var gäststudent i Japan bodde vi fyrtio personer tillsammans, berättar Aman.
Barnen i våningssängar
Själv bor Mariam Jallow Tholozan med sin man och två döttrar på 30 kvadrat i en egen, avskild del av huset: barnen i våningssängar och de vuxna i en bäddsoffa. Rummet förändras efter behov till sovrum, arbetsrum eller vardagsrum.
– Min yngsta dotter älskar att gå in till det stora köket på morgnarna för att se om det finns någon där som hon kan baka med.
Tvekar att tala om det
– Men jag tvekar ibland att tala om att vi bor såhär. Folk kan tro att jag är galen. Men jag har alltid velat bo kollektivt. Jag vill dela mer för att ha tid att leva mer. Det ger mig en större frihet, säger Mariam.
För det är inte bara ett personligt experiment. Mariam Jallow Tholozan är starkt engagerad i klimatrörelsen och menar, precis som många forskare, att framtidens boende behöver bli mycket mer kompakt.
– Vi kommer inte att klara utsläppsgränserna om vi fortsätter att bygga nytt i den takt som vi gör i dag. Vi måste lära oss att använda de byggnader vi redan har betydligt mer effektivt, säger Pernilla Hagbert, omställningsforskare på KTH.
Tensta gymnasium står tomt
Mariam Jallow Tholozan ser stora sådana möjligheter i den egna stadsdelen. Minst tusen bostäder, kanske det dubbla, skulle kunna skapas i de tömda, kommunala lokaler som står oanvända alldeles intill tunnelbanan.
– Sedan fyra år tillbaka står Tensta gymnasium tomt. Föreningslokalerna i Tensta träff hyrs inte längre ut och biblioteket är på väg att flytta. Totalt är det 18 000 kvadratmeter som kan användas till kollektivt boende, säger hon.
Musikscen och gym
Lösningen, som Mariam kallar för coexist, bygger på en kombination av små bostadsmoduler, gemensamma kontorsytor, gym, restauranger, musikscen, bytesbutik och andra sociala funktioner.
– Grunden är delningsekonomi och att använda resurserna så effektivt som möjligt. Ju mer du använder dig av de klimatsmarta, gemensamma lösningarna, desto lägre hyra får du, förklarar Mariam Jallow Tholozan.
IT-konsulter från Kista
Enligt visionen skulle huset fyllas av en bred mix av folk: IT-konsulter från Kista, unga entreprenörer från Järvaområdet och övriga Stockholm, konstnärer och andra som vill bo billigt och klimateffektivt.
De sociala funktionerna i huset skulle även erbjudas till alla boende i området.
– Förutom att det ger unga ett flexibelt och billigt sätt att bo skulle det vara ett stort steg för att bryta segregationen. Det skulle kunna ändra på bilden av Tensta ganska radikalt och skapa helt nya kontaktytor inom Stockholm, säger Mariam Jallow Tholozan.