På dörren till Karolinas rum sitter skolschemat kvar från hösten 2021. Ovanför sängen syns teckningar, en affisch på ett K-popband och små handskrivna lappar.
”No one sees how broken I really am”, står det på en av dem.
– Den önskar jag att jag hade sett, säger mamma Desirée Lilja och sjunker ner på sängen.
Karolina gick på en skola i Farstaområdet. En dag i november när hon var 12 kom hon inte hem. Dagen därpå hittades hon död, efter att ha tagit sitt eget liv.
Den tragiska händelsen är utgångspunkt för reportageboken Flickan i korridoren som kom i höstas. Den är skriven av prisbelönta journalisten Elinor Torp, själv Farstabo med barn på samma skola.
Boken beskriver en kaotisk skolmiljö, utan struktur och rutiner för att fånga upp elever med problem.
”Boken är Karolinas röst som jag vill att folk lyssnar på”, säger Desirée Lilja. Hon hoppas kunna dela ut den till landets riksdagsledamöter.
Angie Gray
Fick hörselkåpor i klassrummet
– Karolina fick hörselkåpor från årskurs ett. Men hörselkåpor är ingen åtgärd. Jag tjatade sönder lärarna om att hon måste få lugn och ro. De här eleverna ska inte behöva vara i en stor klass, säger Desirée Lilja.
Hon syftar på att Karolina hade drag som stämmer in på autism hos flickor. De kan enligt forskningen vara svåra att upptäcka – flickor får generellt sina diagnoser senare än pojkar.
Karolina fick aldrig någon.
– Jag undrade själv var man tar vägen med en tjej som mår dåligt men är ordningssam och klarar målen. Karolina fick inga utbrott, varken i skolan eller här hemma.
Vad tänker du att skolan borde ha gjort?
– Jag önskar att skolan hade haft kunskap, en fungerande elevhälsa, att de hade dragit i gång en utredning om henne.
En dag i fyran kom Karolina hem och sa att hon inte ville leva längre.
– Jag trodde bara hon hade haft en överjävlig dag. Det fanns inte i min vildaste fantasi att en tioåring kan säga så och mena det, säger Desirée Lilja och hennes ögon fylls av tårar.
Karolina blev tolv år. Hennes rum står kvar orört.
Angie Gray
Brister på skolan
Efter att Flickan i korridoren kom ut i höstas, erkände skolan att de brustit vad gällde trygghet och studiero för Karolina. Hennes behov av stöd borde utretts mer noggrant. Skolan hade dock inte brustit i sitt tillsynsansvar, visade deras egen utredning.
Jag undrade själv var man tar vägen med en tjej som mår dåligt men är ordningssam och klarar målen.
Året innan granskades skolan av Skolinspektionen. Då upptäcktes flera fall där lärare missat att anmäla till rektor att elever kunde behöva utredas för särskilt stöd.
Dessutom saknades utredningar om elever med hög frånvaro – vanligt bland elever med NPF-diagnoser.
Rektor: ”Väl fungerande skola”
– Jag anser att vi är en väl fungerande skola i dag, även om det fortfarande finns förbättringsområden, säger skolans nuvarande rektor till Mitt i.
Han tillträdde våren 2023 och har fokuserat på att förbättra rutiner, öka andelen behöriga lärare och bättre fånga upp synpunkter från vårdnadshavare.
Samtidigt menar han att resursbrist gör det svårt för skolor att hantera ohälsa bland barn.
– Det finns en diskrepans mellan vad skollagen säger och den ekonomiska realiteten i skolan. För mig är det en politisk fråga.
Under skoltid är de här barnen ert ansvar. Ger ni det stöd de behöver för att klara skolmiljön?
– Vi gör vårt bästa för att möta upp behoven hos de här barnen. För oss är det viktigt att jobba med rutiner och processer inom elevhälsan för att fånga upp de problem som finns. Men det kan finnas förväntningar från vårdnadshavare som skiljer sig från skolans uppdrag.
På bordet hemma hos Desirée Lilja ligger böcker om barns hälsa och högar med dokument från Skolinspektionen.
Angie Gray
Uppvaktar politiker
Desirée Lilja jobbar heltid, men ägnar i stort sett all fritid åt skolfrågor.
I sällskap med Elinor Torp har hon träffat skolministern och Stockholms skolpolitiker. Till dem har hon framfört sitt recept för elever som hennes dotter. Karolinaflickorna, som hon kallar dem.
– Ta tillbaka skolhälsovården som den var tidigare. Och bort med inkluderingstänket. Alla mår inte bra av att vara i en stor klass. Mer undervisning i små grupper. Det vinner alla på, både elever och lärare. De delar samma sketna arbetsmiljö.
Blir du lyssnad på?
– Alla blir så klart berörda men jag är inte intresserad av det. Det här handlar om att politikerna fattar beslut. Jag vill att de förändrar skolan, för det måste de göra.