Lokalen vid Fridhemsplan är inte många meter bred, men desto högre i tak. I tre rader på höjden hänger kläder som sytts in, sytts upp eller lagats.

– Det här är världens bästa yrke, säger Jacoub Benjaro.

Varje arbetsdag tar han bussen från Södertälje till Fridhemsplan och låser upp dörren till sitt skrädderi. I år fyller han 86 år men har ännu inga planer på att gå i pension.

Flydde från Syrien

Han utbildade sig som 14-åring i hemlandet Syrien och drev där ett skrädderi under drygt 20 år. När läget i regionen blev alltmer instabilt under mitten av 80-talet flydde han till Sverige.

– Jag har fortfarande kvar nycklarna till mitt skrädderi i Syrien och betalar hyran för en tom lokal, även om jag vet att det inte går att återvända dit, säger Jacoub.

Trots en tuff start med motgångar hos Arbetsförmedlingen fick han till slut jobb som skräddare hos en vän. År 1993 öppnade han eget i lokalen vid Fridhemsplan.

Jacoub Benjaro lärde sig yrket som 14 åring i hemlandet Syrien. På bilden är han 30 år gammal.

Privat

Han lagar alla kläder enligt gammal tradition.

Pekka Pääkkö

En livslång relation

Kungsholmsbon Michael Alonzo är vän med Jacoub och brukar ofta komma förbi på en kopp kaffe.

– Det är många kunder som har lagat sina kläder här i upp emot 30 år. De kommer hit inför bröllop, begravningar och firanden. Det är som en relation som pågår genom hela livet, säger han.

Även Jacoubs dotter Ruba Benjaro har varit med om många möten med trogna kunder.

– I går var det en som berättade att han inte har ett enda klädesplagg i sin garderob som min pappa inte har lagt sin hand på, säger hon.

Jacoub Benjaro och Michael Alonzo har under de senaste åren blivit goda vänner.

Pekka Pääkkö

Den 14 april firar Jacoub Benjaro 70 år i nålen och trådens tjänst. – Då blir det firande med tårta och ballonger, säger dottern Ruba Benjaro.

Pekka Pääkkö

Utdöende konstform

Jacoub Benjaro kan handsy en kavaj från grunden, en konstform som det i dag är få som bemästrar. I stället massproduceras kläder i fabriker och ofta används lim i stället för nål och tråd.

– Det bästa som finns är att skapa en kostym helt för hand, vilket jag fick lära mig för 70 år sedan. Då håller den i minst 40 år, säger Jacoub där han sitter vid sin symaskin.

För att skrädderiet ska kunna leva vidare i framtiden håller han nu på att lära sina barn hantverket.

– Jag lär mig mer och mer hela tiden. Det bästa är att skapa någonting som ser exakt ut som det jag föreställt mig, säger Ruba Benjaro.

Att lära sig 70 år av kunskap är svårt, men hon tycker att det är viktigt att yrket lever vidare.

– Jag är rädd för att kunskaperna försvinner. Det är en över 100 år gammal teknik som är viktig att bevara, säger hon.

Idag är det få som vet hur man handsyr en kostym från grunden. Ett hantverk som Jacoub bemästrar.

Pekka Pääkkö

Ärvda kläder får ett nytt liv

Michael Alonzo berättar att det är många på Kungsholmen som ärver kläder från äldre släktingar.

– Många ärver sina mor- och farföräldrars gamla kostymer och klänningar. Jacoub har lärt mig att kläder från 30- och 40-talet har jättefin kvalitet och om man bara byter innerfoder blir de som nya.

Under årens gång har också många kända ansikten passerat, bland annat har Jacoub sytt upp kostymer till skådespelaren Gösta Ekman.

Dottern Ruba Benjaro kommer återigen på ett möte med en kund som hon träffade för någon vecka sedan.

– Hon hade lämnat in en bomullströja på lagning och när hon sedan skulle hämta ut tröjan kunde varken hon eller min pappa se var lagningen var gjord. Så duktig är han, säger hon och skrattar.