Sedan den 12 september är rullstolsburne Jan Bergvall fast på övervåningen i sin villa i Herrängen. Då beslöt Älvsjö hemtjänst att han inte längre skulle få hjälp att ta sig nerför trappan. Orsaken är risken för att personalen ska trilla med honom.
Följden är att han inte längre kan duscha i duschrummet på nedervåningen. Han kan inte heller delta i aktiviteter eller göra ärenden, trots att han beviljats hjälp för det. Han har ansökt om bostadsanpassning men fått beskedet att det tar fyra–fem månader innan stadsbyggnadskontoret utser en handläggare till hans ärende. Väntan på en trapphiss blir alltså mycket lång.
Jan Bergvalls kök, vardagsrum och sovrum är på övervåningen, men duschen finns en trappa ner. Nu får han inte längre hjälp att komma dit. "Jag är fast häruppe."
Angie Gray
Många reaktioner
Mitt i beskrev hans fall i en artikel, som väckte stort engagemang hos många läsare. Också politiker reagerade.
– Det här är fullkomligt oacceptabelt. Styret har ansvaret för att människor ges förutsättningarna att kunna ha ett värdigt liv. Om regelverket är för fyrkantigt och inte kan se till den enskildes situation måste regelverket ses över. Vi kräver nu svar från Vänsterpartiet om vad man gör för att människor inte ska hamna i byråkratiskt kläm på det här viset, säger Nike Örbrink, gruppledare (KD) och vice ordförande i äldrenämnden i Stockholms stad.
Nike Öbrink, gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stad
Kristdemokraterna Stockholm
Går att få förtur
Men äldreborgarrådet Torun Boucher (V) menar att processen går att snabba på, inom det regelverk som finns.
– Det är klart att han ska ha en trapphiss. Om väntetiden är lång kan man ansöka om förtur, genom intyg från sjukvården. Äldreomsorgen behöver bli bättre på att hjälpa till med sådant. Det ingår i biståndshandläggningens uppdrag, säger hon.
Torun Boucher betonar att rätten att få bo kvar hemma är stark, genom lagstiftning. Därför är även rätten till bostadsanpassning stark. Kommunen är skyldig att ge den hjälp man behöver för att kunna ansöka om det.
Äldreborgarrådet Torun Boucher (V).
Stefan Källstigen
Får lågt betyg
I Stockholms stad är det stadsdelsförvaltningarna som ansvarar för äldreomsorgen, där hemtjänsten ingår. Som framgick av Mitt i:s artikel får hemtjänsten inom Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning lågt betyg i Hemtjänstindex – näst sämst av elva stadsdelar.
Hur arbetar ni centralt för att göra hemtjänsten i staden likvärdig?
– På flera sätt. Vi har till exempel projektet Ramtid för hemtjänst, där man ser över hur tiden hos de äldre läggs upp och hur man kan ge de äldre och de anställda större inflytande över det. Vi tittar också på hur utbildningar kan göra personalen tryggare i sin yrkesutövning. Framför allt vill vi öka andelen undersköterskor, säger Torun Boucher.
I förra veckan installerades ett sittbräde i badkaret på övervåningen hos Jan Bergvall. Nu kan hemtjänstpersonalen duscha honom där. Men han är fortfarande fast på övervåningen.
– En god vän ringde stadsbyggnadskontoret som svarade att de är överhopade av sådana här ärenden. Då blir det lång väntetid, säger Jan Bergvall.
Jan sitter fast på villans övervåning
Jan Bergvall, 78, är fånge på övervåningen i sitt hus i Herrängen. Hemtjänstpersonalen är förbjuden att hjälpa honom upp och ner för trappan, på grund av riskerna.
– Jag kan inte duscha och jag blir helt isolerad, säger han.
Tv:n står oftast på, på övervåningen i Jan Bergvalls villa i Herrängen. Den är ett av hans få glädjeämnen i tillvaron. Han sitter ensam i sin rullstol mitt i vardagsrummet, med gardinerna fördragna för att inte solljuset ska ge reflexer på tv-skärmen.
– Hade jag inte tv:n vet jag inte vad jag skulle göra. Händer det något med den är det kört. Jag är så ensam, säger han och skakar på huvudet.
Jan Bergvall tillbringar många timmar framför tv:n. ”Jag sover bort en del av dagen också”, säger han.
Angie Gray
Det var på luciamorgonen 2016 som Jan Bergvalls liv plötsligt förändrades. 72 år gammal fick han en stroke och blev förlamad i vänster kroppshalva. Det kom helt oväntat. Innan var han pigg och jobbade som busschaufför. Men efter stroken sitter han i rullstol och är beroende av hjälp, inte minst efter hustruns död 2019.
Hemtjänsten kommer sex gånger om dagen. Han får hjälp med att kliva upp, klä på sig, med att öppna post och få i sig frukost, lunch och middag, till exempel.
Trillade i trappan
Dessutom är han beviljad duschning tre gånger i veckan. Men några duschar blir det inte längre. Duschen finns på nedervåningen och den 12 september förbjöds hemtjänstpersonalen att hjälpa honom nerför trappan.
– Så nu sitter jag här oduschad och ännu mer isolerad än förut, säger Jan Bergvall som bjuder på kaffe och kanelbullar i köket.
”Jag började jobba när jag var 15 år och skulle spara ihop pengar till en moppe. Sedan jobbade jag ända tills jag fick stroken, när jag var 72. Det känns hårt att bli nobbad så här på slutet”, säger Jan Bergvall.
Angie Gray
Han blev förtvivlad över beslutet, som kom sedan en anställd inom Älvsjö hemtjänst trillat med honom i trappan. Efter det infördes dubbelbemanning, på hans och hemtjänstens initiativ. Två personer hjälpte honom att gå ner till nedervåningen där en annan rullstol står.
Men det blev en kort period. En chef inom hemtjänsten kom sedan på besök och meddelade att det hela var riskabelt för både honom själv och för personalen.
Blir utan aktiviteter
För Jan Bergvall innebär det inte bara att hans personliga hygien får lida. Han kan inte heller göra ärenden, ta sig till vårdcentralen eller delta i någon aktivitet, trots att han är beviljad följeslagare till sådant.
– Jag får inte den hjälp som jag har rätt till. Det är svårt. Jag har varit en föreningsmänniska i åratal och haft ett umgänge med människor. Psyket tar mycket stryk, säger han och tillägger:
– Under mötet var det heller inget samtal om hur man skulle kunna hjälpa mig att bli bättre eller hur man över huvud taget skulle kunna lösa situationen. Det tycker jag är konstigt.
Jan Bergvalls kök, vardagsrum och sovrum är på övervåningen, men duschen finns en trappa ner. Nu får han inte längre hjälp att komma dit. "Jag är fast häruppe".
Angie Gray
Byggde huset själv
Att bo i en tvåvåningsvilla är inte optimalt när man är 78 år och rullstolsburen. Men Jan Bergvall byggde huset själv 1982. Han har starka känslomässiga band till den gula trävillan och ”känner sig som ett med huset”.
Han har också försökt att lösa sin situation – ansökt om bostadsanpassning hos stadsbyggnadskontoret.
– Jag fick veta att väntetiden för att få en handläggare är 4–5 månader. Sedan ska ju handläggaren sätta sig in i allt också. Det kan ju ta ytterligare flera månader.
Malin Hedberg är chef för beställarenheten inom äldreomsorgen, vid Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning, där man avslår eller beviljar insatser och sedan beställer dem av hemtjänsten.
Jan Bergvalls byggde själv sitt hus, inklusive trappan mellan våningarna. Nu har den blivit ett stort problem.
Angie Gray
En arbetsmiljöfråga
Hon kan inte uttala sig om det enskilda fallet, men betonar vikten av att hemtjänstpersonalen ska ha en trygg och säker arbetsmiljö och inte utföra moment som är riskabla för dem och för de äldre.
– Folk kan bli sämre under tiden de har hemtjänst. Då kan hemtjänsten meddela oss att dubbelbemanning behövs. Då sätter vi in det. Men i vissa fall kan det vara så att inte heller det fungerar. Hemtjänsten bedömer helt enkelt att det är en risk både för personalen och för den äldre. Då utför man inte det momentet, säger hon.
Jan Bergvall vill överklaga beslutet till förvaltningsrätten och efterlyser därför ett skriftligt besked. Men att överklaga hemtjänstens beslut angående dubbelbemanning går inte, berättar Malin Hedberg.
– På beställarenheten beviljar vi eller ger avslag till olika insatser. Om insatserna görs med dubbelbemanning eller inte är en fråga för utföraren, alltså hemtjänsten. Det kan man inte överklaga. Men man kan byta hemtjänst om man inte är nöjd.
Psyket tar väldigt mycket stryk.
Jan Bergvalls byggde själv sitt hus, inklusive trappan mellan våningarna. Nu har den blivit ett stort problem.
Angie Gray