– Det kom som en chock. Det är en allvarlig obotlig sjukdom, säger Williams mamma Sarah Jardestål.

– Ja, man kan ju dö, konstaterar William vid köksbordet hemma i Märsta.

Sjukdomen ökar, särskilt bland små barn. 2023 insjuknade 93 barn i åldersgruppen 0-4 år i länet, mot 59 för fem år sedan, en ökning med 58 procent.

Varför vet man inte. Men att virussjukdomar ofta föregår utbrottet är känt, och ökningen sammanfaller med covid-19-pandemin.

Annars sker debuten ofta i barns tillväxtfaser, som innan puberteten, då hormoner gör att blodsockret stiger. 1 996 barn 0-19 år i länet fick diagnosen förra året.

Föräldrar till barn med typ 1-diabetes har jour dygnet runt. Sarah Jardestål skulle önska att kunskapen om detta vore större. Hon har till exempel nekats vabb av Försäkringskassan, när hon fått rycka ut och ta hand om William.

Pekka Pääkkö

Hjälpmedel

Nu piper det i Williams mobil. Han kollar: glukosvärdet ligger på 14,2. Det är för högt. Då fiskar han upp en liten svart dosa ur fickan, där rätt dos insulin kan ställas in och injiceras via en tunn slang till en infart som sitter på magen.

Han har hela proceduren klar för sig, men är ännu för liten att ta ansvar för den. I skolan finns extra resurs, men det är föräldrarna som bär den tyngsta bördan.

Blodsocker som är för högt eller för lågt är livsfarligt i stunden, och kan i längden få allvarliga konsekvenser, som hjärt- kärlsjukdomar, synskador, nervskador. Inget man önskar sitt barn.

– Jag har ett dygnetruntjobb som bukspottkörtel, säger Sarah Jardestål.

Det är bara delvis ett skämt. För att räkna ut hur mycket insulin William behöver väger hon all mat han äter, och räknar ut hur mycket kolhydrater den innehåller.

– Han kan inte ens äta ett äpple utan att vi vet hur mycket kolhydrater han får i sig.

Om nivån av blodsocker är för hög kan insulin ges med den här dosan. Är blodsockernivån för låg gäller det att ha druvsocker eller något annat att ta till.

Pekka Pääkkö

Autoimmun sjukdom

Insulin tillverkas i bukspottkörteln, men hos dem med typ 1-diabetes har immunförsvaret löpt amok och förstört de celler som producerar insulin.

Varför är inte klarlagt, och inte hur det kommer sig att Sverige är det land i världen, efter Finland, där högst andel insjuknar i typ 1-diabetes.

Det man vet är att det handlar om en kombination av arv och miljöfaktorer. Många som är födda i Norden bär på en specifik genvariant som ökar risken att drabbas, men det krävs också fler faktorer.

Vaccin

Till exempel virus. Men inte vilka som helst, utan så kallade enterovirus. Nu har forskare vid Karolinska institutet varit med och tagit fram ett vaccin mot just de typer av enterovirus som de tror innebär högst risk för typ 1-diabetes.

Nästa steg är att testa vaccinet på människor. Fungerar det kan sjukdomen förebyggas.

Den allra första bromsmedicinen testas nu också, och det pågår även forskning för att skydda stamceller från immunförsvaret, som sedan kan bli insulinproducerande celler. Det skulle kunna leda till att sjukdomen kan botas.

Då och då piper det i Williams mobil. Då måste blodsockernivån justeras.

Pekka Pääkkö

Aktiv kille

Men än så länge får William och hans familj kämpa på.

Telefonen piper igen. Blodsockret ligger fortfarande högt.

I stället för att ta insulin kan han röra på sig, då går blodsockret också ner. Nu väljer han att gå ut och spela fotboll. På tomten finns ett fotbollsmål. Mamma brukar få vara målvakt.