Kadija Mohameds dotter ska snart fylla fyra och går i en kommunal förskola i Enskede-Årsta-Vantör. Dottern fick sin autism-diagnos tidigare i år, och i april kom beskedet från stadsdelsförvaltningen att hon inte beviljas mångsidiga intensiva beteendeinsatser (MIB).

Trots att metoden, som går ut på att hjälpa små barn med autism att utveckla exempelvis grundläggande kommunikation, ska högprioriteras enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

"Avdelning förskola har bestämt att inte bevilja insatsen (...) eftersom det inte ingår i förskolans uppdrag" står det i beskedet.

– Jag kunde inte föreställa mig att stadsdelen skulle ge avslag, när det finns tydliga nationella direktiv som säger att den här insatsen ska prioriteras, säger Kadija Mohamed.

Avgörande

Enligt forskningen kan MIB vara helt avgörande för om barn med autism ska kunna lära sig kommunicera.

– De blir mer oberoende och självständiga, vilket gör dem mer delaktiga i samhället och bättre förberedda inför skolan. I dag är det den mest effektiva metoden vi har för barn med autism, säger Sven Bölte som är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet och en av världens främsta autismforskare.

Insatsen bör ges till små barn, helst före fem års ålder. Det gör att tiden är knapp redan från början.

Det är stora skillnader mellan hur olika kommuner ställer sig till insatsen. Även stadsdelarna inom Stockholms stad gör olika, visar Mitt i:s enkät.

Att fler barn diagnosticeras med autism samtidigt som förskolor har hög personalomsättning lyfter Sven Bölte som två tänkbara skäl. En annan orsak till skillnader tror han är att insatsen bygger på samverkan mellan region och kommun.

– Det är svårt när någon annan säger vad man ska göra, och alla parter är rädda för att medarbetarna ska få för hög arbetsbelastning, säger Sven Bölte.

"Oacceptabelt"

Han tror att ett bindande avtal mellan region och kommun vore bra.

– Riktlinjerna från Socialstyrelsen är just riktlinjer. Många kommuner ser dem mest som ett dokument för vårdens arbete.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) arbetar just nu på ett vård- och insatsprogram för autism, likt ett som i dag finns för adhd. Sven Bölte tror att det kan förändra situationen.

– Det kommer någon gång nästa år och blir då svårt för kommunerna att inte implementera, säger han.

När Kadija Mohamed fick nej från sin dotters kommunala förskola ringde hon runt till privata förskolor i området. Flera sa att de erbjuder insatsen.

– För min dotter är det för sent att få ta del av MIB via regionen, men jag har förutsättningarna att få liknande insatser i privat regi. Jag känner att så här får det inte vara – det blir en samhällsfråga.

Hon har inte fått något formellt beslut och har därför inte kunnat överklaga det.

– Att som förälder veta att det finns insatser som skulle kunna förbättra ens barns förutsättningar i livet, men att de inte ges möjligheten att ta del av den, känns hemskt, säger Kadija Mohamed.