"Det är ärofyllt för mig att ta emot samma utmärkelse som min farfar Jan Wramberg fick 1998, när han var ordförande i SKK.
Jag blev mobbad från dagis till gymnasiet. När jag var 12 år tog farfar in mig här i klubben. Hans idé var att jag behövde självförtroende, och det funkade. Innan hade jag testat andra idrotter, men jag var så osäker på grund av mobbningen. På SKK kunde jag jobba på utifrån mina premisser. Vid 13 började jag tävla och det gick bra, men för mig handlade det mest om att våga.
"Det här är samma stång som jag körde med när jag började i klubben som 12-åring för 16 år sedan", säger Adam.
Stefan Källstigen
En sak jag blev retad för var att jag rodnade lätt. Jag kallades för ”Tomaten”. På gymmet var det accepterat att bli röd i ansiktet, det visade att man tog i. Fantastiskt att få vara mig själv, SKK blev mitt andra hem.
Mobbningen fortsatte, men det blev bättre när jag fick mer självförtroende. Innan kände jag mig ynklig. När jag hade fått styrka och säkerhet gick det lättare att hantera att folk var elaka. Och sedan, i gymnasiet, fick jag mina första vänner.
Min farfar hade varit ordförande i SKK i över 40 år när han gick bort 2016. Då blev jag tillfrågad om jag ville gå in i styrelsen. Jag såg det som en chans att växa ytterligare och att få ge tillbaka till en förening som hade gett mig så mycket.
När jag blev ordförande kände jag att det var ett stort hål att fylla. Jag hoppas att jag har gjort det nu. Klubben har vuxit och även börjat tävla i styrkelyft igen. Ambitionen är att bli ännu bättre och att hjälpa alla som vill komma och träna. Min farfar sa att klubben var ett ställe för unga att vara på och träna och få disciplin och gemenskap, i stället för att vara ute på gatan och göra hyss. Samtidigt kommer många äldre som vill träna, så det blir möten över generationerna.
Adam spänner kroppen i en hög båge när han kör bänkpress i gymet. "Tekniken är viktig. Det är bra att börja med lätta vikter och många repetitioner så att det sätter sig i muskelminnet", säger han.
Stefan Källstigen
Det pratas om minskat ideellt engagemang och kris i föreningslivet. Jag vet att jag är lite lillgammal men jag hoppas kunna inspirera fler unga att våga testa sina vingar.
För mig är det speciellt, jag har så mycket hjärta och själ i SKK så det känns extra viktigt att få bära facklan vidare!"