Artikeln om familjen som flög till Thailand och nu riskerar 50 000 kronor i vite på grund av att de avvikit från skolplikten, fick uppmärksamhet långt utanför Solna.
Nu vill föräldrarna ge sin bild.
Båda jobbar i skolvärlden, och har även jobbat i Solnas skolor.
– Vi förstår skolplikten och är försvarare av den. Men jag blir frustrerad när Solna ger avslag med hänvisning till barnens bästa, säger mamman.
Hon vill lyfta fram hur bra skolgång barnen fick i Thailand med små klasser, legitimerade lärare och skola även på loven.
– Båda höjde sina resultat.
Den skola som barnen gick på tillhör Svenska skolan Thailand. Den följer svenska läroplanen men är inte godkänd av Skolverket. Därmed inget fullgott alternativ till ordinarie skola, anser Solna.
Men kommuner resonerar olika. Av 18 ansökningar som inkom till kommuner 2019 ansågs den aktuella skolan i 11 fall vara ett godtagbart alternativ. I sju fall inte. Det visar en rapport från riksrevisionen.
"Vi kan inte annat än dra slutsatsen att det beror på vilken kommun eleven bor i om hen medges att temporärt delta i skolgång utomlands, eller andra alternativ till en vanlig skolgång", står i rapporten.
"Riktar fokus fel"
På plats mötte familjen mycket riktigt elever från hela Sverige.
– Det finns de som till och med får skolpengen med sig från sina kommuner. Det känns orättvist när Solna för en så stenhård linje. Varför är det inte lika villkor? säger pappan.
Det viteshot som finns över dem kommer med privatekonomisk oro. Solna stad lämnar inom kort över ärendet till förvaltningsrätten för beslut. Föräldrarna anser att Solna riktar fokus fel.
– Vi som jobbar i skolan kämpar med hemmasittare, det är det verkligt stora problemet. Men det är inte så att kommunen jagar de familjerna med vite för att de inte följer skolplikten. Solna bråkar om åtta veckor. Hade våra barn varit efter i skolan hade vi aldrig åkt. Det känns som att Solna vill ha en familj att trycka åt.
Orsaken till resan var att ni skulle jobba i Thailand. Varför kände ni att det var så viktigt?
– De är svårt att få jobb utomlands och vi fick en unik chans som våra arbetsgivare gav oss tjänstledigt för.
Ni fick avslag knappt två veckor efter avfärd. Varför åkte ni inte hem?
– Våra tjänster hemma var tillsatta av vikarier och lägenheten uthyrd. När vi kollade på biljetter insåg vi att det skulle ha kostat oss dubbla priset. Vi hade också avtal att följa på jobben i Thailand.
Måste följa skollagen
Fredrik Nordvall, chef på barn- och utbildningsförvaltningen, säger att han kan förstå att föräldrarna tycker att det känns orättvist när andra kommuner ger okej till samma skola.
– Vi är bara ansvariga för de barn som bor i vår kommun, bara för att andra kommuner beviljat ska inte vi också göra fel. Vi måste se till att barn i Solna får en skola utifrån den svenska skollagen och läroplanen eftersom de har skolplikt.
Det finns godkända skolor utomlands, men det här är inte en sådan, säger Fredrik Nordvall och påpekar att staden fått rätt i sitt beslut domstol.
Mycket ovanligt
Man kan inte jämföra med hemmasittare, anser han.
– I de fallen kommer man oftast fram till att vårdnadshavare gör allt de kan för att få barnet till skolan. För att vite ska bli aktuellt krävs att vårdnadshavare gör en aktiv handling att inte ta barnen till skolan. I fallet med familjen i Thailand har vi markerat och gett ett avslag som föräldrarna ändå bryter mot. Det är en medveten handling.
Det finns få mål om viten kopplat till skolplikten mot föräldrar.
– Vi har lyckats hitta ett fall tidigare i Solna stad, där föreläggande om vite varit aktuellt men då vidtog man rättning. Det här är mycket ovanligt, säger Fredrik Nordvall.
Skoljuristen: "Kan behövas mer flexibel lag"
Familjers nya livsstil kan driva fram en mer flexibel lag om skolplikt, tror Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert.
Samtidigt menar han att Solna stad följer lagen.
Mitt i Solna har rapporterat om att staden vill utdöma cirka 50 000 kronor i vite sedan ett familj vistats utomlands utan att detta beviljats.
Mikael Hellstadius, skoljuridisk expert och adjunkt i offentlig rätt vid Stockholms universitet, var med och skrev den del i skollagen som handlar om när elever kan medges fullgöra sin skolplikt på annat sätt 2010.
– Från politiskt håll handlade det om att man ville begränsa möjligheten för vårdnadshavare att undervisa sina barn i hemmet. Den här typen av situation, med föräldrar som åker utomlands för kortare anställningar, var inget man tänkte på då eller hade med i förarbetena.
Det är en relativt ny företeelse.
– Det har blivit mycket vanligare från 2010 och framåt. Folk rör sig mer och lever sina liv på ett annat sätt, man har större möjlighet att jobba på distans eller utomlands.
Detta samtidigt som många kommuner anser att det inte går att låta barn tillfälligt gå i skolan utomlands och samtidigt följa skolplikten, utan att tänja på det som står i lagen.
– Solna kommun gör inte fel. Om de som beviljar gör fel kan ifrågasättas. För att det ska vara glasklart att de som beviljar inte gör fel så måste man förtydliga bestämmelsen.
Bör lagen uppdateras, anser du?
– Det beror väl på om som lagstiftare tycker att det ska vara möjligt att åka jorden runt och ändå kunna följa skolplikten. Själv tycker jag att man behöver titta på hur verkligheten ser ut i dag och att det bör finnas någon form av flexibilitet.
En uppdaterad, tydligare lagtext skulle kunna gagna familjer i form av fler undantag, men viktigare är att ge kommunerna bra verktyg, tycker Mikael Hellstadius.
Man kan exempelvis luckra upp det så att fler skolor kan räknas som "fullgoda" och ange olika kriterier för undantag.
– Man skulle kunna skriva in att skolplikten får fullgöras på annat sätt i max ett år. Kanske ska det vara lättare i de lägre årskurserna än i de högre.