Marika Haug är kriminolog vid stiftelsen Tryggare Sverige och jobbar för att öka kunskapen om brottsförebyggande arbete i skolan.
Hon ser ett stort problem i att vuxna inte tar elevers utsatthet i skolan på allvar.
– Historiskt sett har vi inte benämnt utsattheten i skolan som brott utan som mobbning. Elever uppger i undersökningar att de utsätts för både fysiskt våld, övergrepp och hot – vilket är brottsliga handlingar som finns beskrivna i brottsbalken. Fenomenet att vi inte vill kalla det för vad det egentligen är har fått omfattande konsekvenser för barn som inte fått stöd och hjälp från vuxenvärlden, säger Marika Haug.
Ökad risk för skolattacker
Det finns forskning som visar på konsekvenserna när våld i skolan normaliseras.
– Inom kriminologin pratar vi om sekundär viktimisering, vilket betyder att reaktionerna från samhället när man blivit utsatt för brott ibland kan vara mer traumatiska än själva brottet i sig. Många drabbade elever upplever en enorm frustration över att inte bli tagna på allvar, säger Marika Haug.
På längre sikt kan utsattheten leda till bland annat försämrad inlärningsförmåga, psykisk ohälsa och till och med en ökad risk att begå skolattacker.
Får inte lämnas ensamma
Tryggare Sverige har utvecklat arbetssättet och verktyget Tryggare Skola, som ska hjälpa skolor och kommuner att kartlägga de platser och situationer som upplevs som otrygga och där brott uppstår, analysera dem, välja rätt insatser och följa upp arbetet.
– Det handlar också om att få in expertis i skolans värld. Skolan läggs ofta fram som den viktigaste aktören och mycket hopp läggs på att skolan plötsligt ska lösa alla samhällets problem. Men de får inte lämnas ensamma i det arbetet utan behöver resurser och stöd, säger Marika Haug.