Parkerna på Södermalm är välbesökta och används av både grannar och långväga besökare. Många skolor och förskolor använder dessutom grön- och lekytorna för gympalektioner och utflykter.

Men det nuvarande systemet av hur pengarnal fördelas till Stockholms parker ger inte tillräckligt med pengar till innerstan, enligt stadsdelarna.

– Det kan innebära att det tar längre tid för oss att rusta upp en lekplats eller en trappa, säger Esther Östin, chef för parkmiljö vid stadsdelsförvaltningen.

Utmaningen är att systemet inte tar tillräckligt mycket hänsyn till hur många som faktiskt besöker innerstans parker, menar förvaltningen.

– Vi är generellt en välbeställd stadsdel, men vår stadsmiljö kostar mycket och vi har svårt att hålla jämna steg med underhållet, säger Anders Göransson (S), ordförande i stadsdelsnämnden.

Anders Göransson (S), ordförande i Södermalms stadsdelsnämnd.

Pekka Pääkkö

Får lida

Stadshuset tittar bara på hur många som bor och jobbar i en stadsdel – inte hur många turister eller andra stockholmare som äter en picknick i Tanto eller leker i Vitabergsparken.

– Vi håller till exempel på att rusta upp Tanto, men det går inte tillräckligt snabbt. Mycket skötsel blir eftersatt och hade vi mer medel hade vi till exempel kunnat vässa städningen på olika sätt.

Stadsdelarna får dessutom bara pengar utifrån hur stor en parkyta är och inte vad som finns på ytan i fråga. En tom gräsmatta genererar till exempel lika mycket som en lekplats eller ett utegym. Detta trots att lekplatsen och gymmet slits mer och med stor säkerhet behöver mer underhåll än gräset.

– I planen för parkerna pratas det om att vi ska vårda, bevara och utveckla. Allt det får lida lite, säger Anders Göransson.

– Vi får ta medel från annat. Mycket omfördelas från äldreomsorgen, eftersom vi har färre äldre på våra boenden än vi får pengar för. Men om de äldre blir fler blir det svårt.

Vissa insatser finns det helt enkelt inte pengar till. Ett exempel är parkmarken vid Sickla udde som har stora skador från erodering, vilket påverkar strandpromenaden och marken utanför områdets hus. Uppskattningsvis skulle det kosta 40 miljoner kronor att åtgärda.

Asfalt och betong

På Södermalm jobbas det hårt för en klimatomställning, med nya växtbäddar med biokol, bättre omhändertagande av dagvatten och led-lampor i parkernas belysning. För det krävs medel utanför budgeten.

– Vi gör ändå satsningar, på dansbanor och liknande, men vi önskar alltid att vi kunde göra mer, säger Anders Göransson.

Trafikborgarråd Lars Strömgren (MP) menar att målet är att göra Stockholm till en grönare och mer levande stad.

– Vi vet att många parker i innerstan används av invånare från hela Stockholm. Något som har gjort att trafikkontoret, som ansvarar för hela staden, får sköta om Berzelii park, Norra Bantorget, Kungsträdgården och Strömparterren.

– Det finns ett stort behov av att rusta upp parker, torg och lekplatser. Tyvärr har kostnaderna stigit i hela samhället, vilket gör det svårare än på länge att få pengarna att räcka.

Det pågår just nu ingen översyn för att ändra systemet och att ge mer pengar till parkerna i innerstan.

– Men vi tar med oss stadsdelarnas synpunkter. Målet är förstås att kunna fortsätta stärka grönområden på ett så bra sätt som möjligt.